- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Mekanik /
8

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Fig. 19.

Grävmaskin för torvens uppgrävning, kombinerad
med maskintorwerk.

värmeenhet överstiger stenkolens. Utredningen har
givit vid handen, att man torde kunna transportera
frästorv ca 4 mil, förutsatt att man kommer tillbaka
till förkrigspriserna.

I avsikt att bidraga till bränsleanskaffningen och
dessutom jämföra en del äldre torvbrytningsmetoder
med moderna åtog sig bolaget att i år på Hästhagens
mosse igångsätta torvbrytning. På denna mosse
kommo 4 olika system till användning, nämligen
maskintorvbrytning enligt den gamla metoden,
sticktorvbrytning, frästorvbrytning och brytning av
maskin-torv med användande av en grävmaskin.
Sticktorvbrytningen pågick endast i liten skala närmast ur
propagandasynpunkt. Fig. 17 visar ett moment från
denna tillverkning.

För maskintorvbrytningen anskaffades 3 st.
maskintorwerk av största typ (fig. 18), vardera avsedda för
en produktion av ca 3 000 ton bränntorv per år vid
2-skiftsdrift. Detta år har produktionen varit ca
2 300 ton per verk.

För att komma ifrån det tunga arbetet med
uppgrävning av torven för hand utprovade man under
sommaren en enskopig grävmaskin (fig. 19), som går
uppe på mossytan och lägger den uppgrävda torven
i en tratt, varifrån den matas in i ett maskintorwerk.
Från detta föres torven medelst en 350 m lång lin-

bana ut på torkfältet. Nästan hela sommaren åtgick
för experiment med detta aggregat, men resultaten
tyda på att det är möjligt att nästa sommar med
detsamma tillverka 8 000 ton maskintorv.

Den långa linbanan har vållat en del bekymmer,
men den har efter hand förbättrats, så att större
driftssäkerhet erhållits. En olägenhet har varit, att
den stora grävskopan tagit med sig grenar och rötter,
vilka förorsakat stopp, när de kommit ned i
torv-verket. Genom en omkonstruktion torde även dessa
svårigheter kunna övervinnas.

Frästorvbrytningen på Hästhagens mosse gick
mycket bättre än i Sösdala, men väderleken har också
varit ojämförligt bättre. Med tre små fräsar har på en
areal av ca 20 hektar tillverkats omkring 11000 ton
prima frästorv. Denna frästorv transporteras till
Sösdala för brikettering.

Med undantag för frästorvbrytningen är hela
driften på Hästhagen elektrifierad. I en
transformatorstation vid mossens kant nedtransformeras den
inkommande strömmen från 40 kV till 3 kV. Elektriska
ledningar löpa efter alla arbetslinjerna, så att
torv-verken kunna kopplas till var som helst. Varje
torv-verk har en transformator för 380 V. Den elektriska
motorn är på 48 hk. Utförda prov ha emellertid visat,
att ett maskintorwerk mycket väl kan drivas med
gengas, där man icke har tillgång till elektrisk
energi. Om verket förses med tvenne gengasaggregat,
som köras växelvis, erhålles god driftssäkerhet.
Transporten av torven från mossen till utlastningsbryggan
ombesörjes av elektriskt drivna lok. Elkraften, som
utgöres av 440 V likström, överföres medelst vanlig
kontaktledning. De 4 loken äro på vardera 15 hk.

På Hästhagens mosse har tillverkats sammanlagt
8 000 ton maskintorv samt såsom nämnts 11000 ton
frästorv. Det ekonomiska resultatet har varit ganska
gott, trots att produktionen varit endast hälften av
den beräknade bl. a. på grund av vissa svårigheter
med arbetarna. Kvaliteten på torven är synnerligen
god. Ett generalprov har utvisat, att fuktigheten
ligger vid omkring 24 %.

Nästa sommar kommer bolaget att tillverka
maskintorv i ännu större skala.
Statsmakterna ha ålagt
bolaget att igångsätta torv-

Fig. 20. Diagram, utvisande antalet erforderliga arbetstimmar, inkl.
verkstadsarbetet för maskinframställningen, vid olika tillverkningsmetoder.
M = Maskintorv, S = Sticktorv, G = Grävverkstorv, F = Frästorv.

Fig. 21. Diagram
utvisande
anläggningskostnader
(svarta staplar)
samt
tillverkningskostnader
exkl. resp. inkl.
amortering (vita
staplar) vid olika [-tillverkningsmetoder-]
{+tillverkningsme-
toder+} och 2 års

amorteringstid.
S = Sticktorv,
M = Maskintorv,
F = Frästorv.

M

8

17 jan. 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:41:14 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1942m/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free