Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 9. Deformation och tryckfördelning vid
rullända.
under inverkan av flänstrycket. Exempelvis kan
nämnas, att vid 75 tons belastning på försökslagret
närmandet mellan rullända och fläns på grund av
elastisk deformation uppgår till ca 0,005 mm, varvid
den ursprungliga kontaktpunkten vid det obelastade
lagret utbrett sig till en cirkel med ca 20 mm
diameter eller ca halva rulländsdiametern.
Det kan också beräknas, att vid normala och höga
lagerbelastningar smörjmedelsfilmens tjocklek är liten
jämfört med den samtidigt rådande deformationen av
styrytorna, vilket innebär, att deformationen måste
vara av avgörande betydelse för uppkomsten av det
nödvändiga kilformiga mellanrummet mellan
glidytorna. Det är tydligt, att det hydrodynamiska
trycket i filmen varierar från punkt till punkt på ett
sådant sätt, att en liten vinkelavvikelse mellan
glidytorna uppstår och att samtidigt genom rullens
snedställning relativt flänsen den effektivt arbetande
bärytan får ett sådant läge relativt sin understödspunkt,
som ju ligger ungefär i rullens centrum, att
bärförmågan blir stor.
Rullens jämviktsläge och deformationerna i
kontaktytan framgå i överdriven skala av fig. 9.
Motsvarande deformationer uppträda givetvis i flänsytan
utan att dock förändra mellanrummets geometriska
karaktär. Med hänsyn till tryckfördelningen kan
bär-ytan betraktas som sammansatt av tre delar, ehuru
saknande markerade gränser. Ytan A får enligt detta
betraktelsesätt samma uppgift som den främre fasen
vid glidlagerblocken, dvs. att åstadkomma ett
övertryck, som influerar på tryckfördelningen över den
huvudsakliga bärytan B på ett sådant sätt att
tryckresultanten går genom understödspunkten D, som ju
är villkoret för rullens jämvikt och att samtidigt
smörjmedelsfilmens bärförmåga ligger i närheten av
det möjliga maximivärdet. Hänsyn har nu ej tagits
till andra på rullen verkande krafter än normaltryck
från fläns och löpbanor. Sådana krafter äro
exempelvis den i flänsytan verkande friktionskraften, som
dock är mycket liten, samt krafter härrörande från
hållare, från s. k. konspetsfel, osv. Även dessa krafter
äro utan tvivel små relativt flänstrycket och sakna
därför principiell betydelse. En hydrodynamisk
tryckstegring vid ytan C i fig. 9 kan tydligen ej uppstå,
och denna yta är följaktligen ej bärande.
Som nu antytts är tryckfördelningen över rullens
ändyta sådan, att genom elastisk deformation av de
samarbetande fläns- och rullytorna en kilformig spalt
erhålles. Detta förutsätter jämvikt mellan å ena
sidan de elastiska reaktionskrafterna i glidytorna och
å andra sidan det hydrodynamiska trycket i
smörjfilmen, vilka bägge äro en funktion av de elastiska
deformationerna. I jämviktsläget kan man antaga,
att det hydrodynamiska trycket representeras av
kurvan x i fig. 9. Kurvan y representerar den tänkta
tryckfördelningen vid ekvidistanta glidytor, vilken är
identisk med den Hertzska tryckfördelningen vid
stillastående lager. Av kurvornas relativa läge
framgår, att den hydrodynamiska tryckfördelningen
åstadkommer en förhållandevis större sammantryckning av
glidytorna vid rulländans framkant än vid dess
bakkant, vilket sålunda innebär att mellanrummet är
svagt kilformigt.
Att samtidigt rullen intar ett stabilt jämviktsläge
inses, om man betänker, att en stjälpning av rullen
mot sin framkant medför, att den effektiva bärytan
och därmed flänstryckets resultant flyttas åt samma
håll, varvid ett återförande moment uppstår på
rullen. Motsvarande inträffar tydligen, om rullen
stjälper mot sin bakkant.
Med stöd av utförda undersökningar på sfäriska
axialrullager har för den moderna konstruktionen
med hög fläns fastställts den lämpliga graden av
avvikelse mellan glidytornas form. Då deformationen
av dessa som tidigare påvisats är av avgörande
betydelse för smörj ningsförloppet, har som
utgångspunkt valts, att kontaktcirkelns diameter vid ett visst
statiskt flänstryck per ytenhet motsvarande den i
praktiken största förekommande belastningen skall
utgöra en viss bråkdel av diametern för rullens storända.
Det må i detta sammanhang nämnas, att några
påtagliga olägenheter av en formavvikelse, som är
Fig. 10. Styrningskonstruktion vid hög fläns.
72
Fig. 11. Styrningskonstruktion vid låg fläns.
18 juli 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
