Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. 9 jan. 1943 - Gummifrågan just nu, av Sw
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. i. På bilden synes professor H Ostvald, Ultuna, vid
de första försöksodlingarna av rysk maskros pd svensk
jord.
Det bästa sättet att få fram det erforderliga
antalet lastbilsdäck är att tillräckligt med lastbilar
byggas om för den s.k. P-boggin, så att de kunna
köras med personbilsringar. Det är visserligen en
dyrbar utväg, men det gäller att tillvarataga så
stor del som möjligt av de ringar, som finnas på
de avregistrerade personvagnarna, innan dessa
ringar bli för gamla. Antalet lastbilar, som f.n.
äro i trafik, uppgår till 35 000, och om 5 000 av
dessa kunde byggas om i år, skulle de genom
ombyggnaden frigjorda lastbilsringarna räcka till
för att täcka ersättningsbehovet för 7- à 8 000 av
de återstående 30 000 lastbilarna under ett år.
Enligt förf:s åsikt kan icke en så avsevärd
lättnad med hänsyn till försörjningen av ringar
uppnås på något annat sätt, utan att trafikapparatens
effektivitet blir lidande.
Enligt förf:s mening bör den nuvarande
ransoneringen av cykelringar kunna upprätthållas. En
förutsättning härför är dock att de gällande
ransoneringsbestämmelserna samvetsgrant följas,
vilket icke alltid har gjorts hittills.
Industrikommissionens Verkstadsavdelning
kommer även i år att pröva all nyanskaffning av
tekniska gummivaror efter samma grunder som
f.n. gälla.
I den mån som tillgången på gummiskrot avtar,
torde det bli nödvändigt att inskränka den fria
handeln med sådana gummivaror, som helt och
12
hållet tillverkas av regenererat gummi och som
kunna anses som mindre nödvändiga.
Glädjande nog har man experimenterat ut en
användbar ersättning för konservringar.
Produktionen väntas komina i gång på nyåret, och någon
fara för att konserveringen skulle behöva
inställas i brist på ringar finns därför inte.
Förra årets produktion av gummiskodon
beräknas komma upp i 60 % av fredssiffrorna,
och för år 1943 väntar man att den icke skall
behöva sjunka under 50 % ■ Utvecklingen går helt
naturligt åt det hållet att tillverkningen av
sådana artiklar som gummistövlar inskränkes till
förmån för lättare och mindre gummikrävande
artiklar.
En viss knapphet på gummiisolerade ledningar
gör sig f.n. gällande, beroende på att de i
marknaden befintliga lagren av sådan ledning ha
starkt minskats. Tilldelningen av gummivaror
till kabelindustrien kan knappast ökas detta år.
Emellertid har man sedan länge förberett
tillverkning av ersättningsvaror för gummi inom
denna industri, vilket torde komma att i någon
mån öka tillgången på råvaror under
innevarande år.
En god tillgång på gummiskrot för
regenerering är alltjämt en förutsättning för att man skall
kunna hålla uppe sysselsättningsgraden inom
gummiindustrien. Det är därför av stor vikt att allt
tillgängligt gummiskrot uppsamlas, och industrien
kan här otvivelaktigt göra en värdefull insats.
I detta sammanhang kan det vara av intresse
att i korta drag återge innehållet i en av dr
Gustaf Holst skriven artikel, "Svensk syntetisk
kautschuk", publicerad i Svensk Motor Tidn. 1942,h.47.
Det som är avgörande för att man skall kunna
sätta i gång en inhemsk tillverkning av syntetisk
kautschuk är förekomsten av billiga råvaror i
tillräckliga mängder. Vad man enligt förf. har att här
i landet räkna med är kalciumkarbid, varur
acetylen erhålles, och etylalkohol i form av sulfitsprit.
Med hänsyn till att det f.n. produceras 50 000—
60000 ton sulfitsprit om året i vårt land, borde
det låta sig göra att åstadkomma syntetisk
kautschuk av bunatyp i sådana mängder att våra mest
trängande behov skulle kunna tillgodoses. Man
måste dock räkna med en hel del svårigheter av
teknisk art, men enligt förf:s mening borde ett
systematiskt forskningsarbete löna sig även på
detta område. Det skulle för övrigt på ett
värdefullt sätt komplettera de undersökningar över
framställningen av neopren ur acetylen, som
professor The Svedberg sedan ett par år tillbaka på
statsmakternas tillskyndan framgångsrikt
bedriver tillsammans med sina medarbetare i Uppsala.
För närvarande framställes drygt 1/:2 kg
monovin-acetylen per timme, och man hoppas snart
komma upp i det dubbla. Den andra processen för
framställning av neopren är kloroprensyntesen ur
acetylen och klorväte. Med denna skall man
börja om ett par veckor i halvstor skala.
Slutprocessen, kloroprenets polymerisering, är under
utarbetande.
Det neopren, som man hittills har framställt
här i landet, motsvarar amerikansk "Neopren E".
Det har erhållits genom blockpolymerisation och
30 jan. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
