Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
uppgick till 3 900 kgm, efter företagen
skränk-ningsjustering till 2 700 kgm och efter justering
även av filfaserna till 2 200 kgm. I allt hade
således efter på detta sätt vidtagna förbättringar
svansens mekaniska verkningsgrad höjts med
75%, vilket visar den stora betydelsen av en
omsorgsfull redskapstillverkning.
På grund av huggarnas svårighet att själva på
rätt sätt kunna sköta sina handredskap, påpekas
också i boken den stora betydelsen av att en
tillfredsställande redskapsvård införes. Vid
Värmlands Skogsarbetsstudier har man funnit, att en
effektiv trimning av redskapen till lägsta pris
endast kan utföras på centrala verkstäder, som
utrustats med maskinella hjälpmedel.
Institutionen har uppsatt en sådan verkstad i Värmland.
Utöver de för själva skogsbruket avsedda
redskapen har det på senare år alltmer framkommit
ett behov av att erhålla någon anordning, vari
skogsredskapen kunna anbringas under längre
transporter. Man ser dagligen i skogen, hur
huggarna gå till och från sina arbetsplatser med
båg-sågen hängande kring halsen, svansen buren i
ena handen samt yxan nedstucken i ryggsäcken.
Många olycksfall inträffa till följd av att
redskapen på detta sätt bäras oskyddade. Därjämte
föreligga alltid möjligheter för att redskapen stöta
emot träd och stenar m.m., varvid de kunna
skadas och sålunda bli sämre vid användningen. För
att skydda huggare och redskap har man därför
konstruerat en särskild bärmes för bågsåg,
barkspade och vxa, vilken kan bäras bekvämt i en rem
på ryggen eller på axeln eller också i handen.
För att få tillräckligt noggranna uppgifter över
det rent mekaniska arbete, som måste utföras av
arbetaren med hans handredskap vid de olika
arbetsoperationerna, såsom sågning, barkning,
kvistning och huggning, ha mycket ingående
undersökningar utförts vid laboratoriet på olika
typer av redskap, olika dimensioner och slag av
virke samt vid olika temperaturer. Dessa resultat
ha sedermera blivit grundläggande dels tör kon-
Fig. 3. Korrekt arbetssätt vid barkning.
Fig. A. Bärmes för skogsredskap, utarbetad av Värmlands
Skogsarbetsstudier.
struktion av bästa typer av redskap, dels också
för bestämning av den tid och den mängd yttre
mekaniskt arbete, som åtgår i varje särskilt fall.
Dessa laboratorieresultat ha ingående bearbetats
av ingenjör Luthman och hans medarbetare som
ha gett dem en värdefull matematisk tolkning.
Som exempel på praktiska resultat, vilka härvid
ha framkommit, kan nämnas, att det rent
mekaniska arbete, som måste presteras för barkning
av en trädstam, är 2,5—3 gånger så stort, dä
barken är frusen, dvs. temperaturen är under 0°,
som då barken är ofrusen.
Matning av arbetsprestationen
Huggningsarbetet i skogen är en av de tyngsta
arbetsformer, som förekomma i större
utsträckning i vårt land. Så är exempelvis
energiförbrukningen vid huggning omkring dubbelt så stor
per tidsenhet som för många typer av arbeten i
en mekanisk verkstad. Då en människa endast
kan prestera ett visst maximalt yttre arbete per
arbetsdag, har detta föranlett Värmlands
Skogsarbetsstudier att medelst anlitande av särskild
sakkunskap utföra mycket värdefulla
arbetsfysio-logiska undersökningar. Dessa ha genomförts
under ledning av laboratorn vid Karolinska
Institutet, med. dr V Zotterman. Det är veterligen
första gången i vart land, som så ingående
undersökningar av detta slag utförts -på något arbete
inom näringslivet. Undersökningarna ha gått ut
på att medelst Douglas Ilaldanes metod för
indirekt kalorimetri fastställa energiomsättningen i
kalorier per minut vid arbete i olika
arbetsoperationer och att bestämma medelverkningsgraden
av dessa genom jämförelse av det yttre arbete
som uträttats, uppmätt i kgm, med totala
energiförbrukningen under arbetets utförande.
Människan har såsom maskin betraktad i
allmänhet en ganska låg verkningsgrad vid
utförande av olika prestationer. Den högsta optimala
4 sept. 1943
I 41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
