- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Skeppsbyggnadskonst och flygteknik /
28

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

Litteratur

Djurgårdsvarvets nya flytdocka.

utrustning ända till år 1906, då antalet båtar, som ej
kunde upptagas på slipen, vuxit högst väsentligt. En ny
slip för fartyg intill 50 tons vikt byggdes då med
tillhörande spel för båtarnas upphalning med elektrisk kraft
och transportvagnar för deras förflyttning inom
varvsområdet. En tillbyggnad på maskinverkstaden utfördes
vid samma tidpunkt, varigenom dess utrymme
fördubblades, och åtskilliga nya verktygsmaskiner samt en 10 t
kajkran anskaffades. På varvet utfördes icke endast
reparationsarbeten, utan även ångmaskiner för bolagets
egna slupar byggdes där. Under senare tider har
maskinparken ytterligare kompletterats, och nya maskiner ha
anskaffats i anslutning till den nu företagna utvidgningen.

Ett område väster om det hittillsvarande har
förvärvats på andra sidan Östra Vattengränd, vilket tidigare
varit AB Kol & Koks pråmupplag. Härigenom har varvets
kajlängd ökats från 200 till 350 m. En ny flytdocka har
anskaffats, som skall förläggas utanför det nya
varvsområdet i öst-västlig riktning i Beckholmssundet och får
landförbindelse medelst vid dykdalber förankrade
pontoner, som tillhörde Tranebergsbro på den tiden denna
var pontonbro.

Den nya flytdockan har en lyftförmåga av 250 t. Den
är byggd vid Hammarbyvarvet och konstruerad av
ingenjör W Hansson, som i april tillträder befattningen som
varvsingenjör vid Djurgårdsvarvet. Dockan har
helsvetsade vallar och är av självstöttande typ. Den har nu en
längd på kölblock av 31 m och kan ta fartyg med 7,4 m
största bredd och 3,5 m djupgående. Sedan dockan
försetts med två plattformar, blir dess totala längd 41,3 m.
Pumpanläggningen är av Zander & Ingeströms
tillverkning och har 7 000 minutliters kapacitet. Dockningstiden
är beräknad till l112 timme; ungefär lika tid för sänkning
och uppumpning.

I ett större f.d. båtskjul på varvsområdet har inretts
en matsal för arbetarna, utrustad med
luftkonditioneringsanläggning och värmeskåp. Här finnes även ett
större tvättrum med inredning i rostfritt stål och väggar
av masonit-kakelplattor samt klädskåp av järn och en
torkanläggning för våta kläder. Ett särskilt omklädningsrum
för inspektörer har anordnats i samma hus. Befälhavare
på vid varvet liggande fartyg skola även få egna rum här.

AB Mohögs Mek. Verkstad, Skönsmon, torrsatte på
slipen i fjol 27 fartyg, varvid två större ombyggnader samt
diverse mindre reparations- och ombyggnadsarbeten
utfördes.

I den av bolaget arrenderade Gustafsviks Torrdocka,
Ramvik, torrsattes 31 fartyg under året. Bland de fartyg,
på vilka större reparationer gjordes, må nämnas ångarna
"Amisia", "Entrerios", "Sirenes" och "Johannes C. Buss".

Maskinutrustningen vid Gustafsviks Torrdocka har
väsentligt utökats i såväl maskin- som plåtslageriverkstäderna.

DK 629.12

Entwurf und Einrichtimg von Handelsschiffen,

av professor Heinrich Herner och dipl.-ing. Rudolf
Verhovsek. 4:e uppl., Dr Max Jänecke
Verlagsbuch-handlung, Leipzig 1942. 501 s. 11 RM.

Tredje upplagan av Herners "Handelsschiffe" utkom
1923. Under den tidrymd, som förflutit sedan dess, ha
många nyheter inom skeppskonstruktionen framkommit
och betydelsefulla forskningsresultat tillgodogjorts. En
modernisering och utvidgning av arbetet befanns därför
erforderlig. Verhovseks omarbetning är synnerligen
grundlig. Det är blott ett fåtal av de gamla figurerna, som
återfinnes bland den fjärde upplagans rikhaltiga bildmaterial.

I den första avdelningen, om fartygs projektering, vilken
särskilt utvidgats jämfört med i föregående upplagor, har
medtagits en serie diagram, avsedda till hjälp vid
bestämmande av gynnsamma huvuddimensioner hos det
projekterade fartyget. Dessa diagram äro dels hämtade ur
avhandlingar i facklitteraturen, dels utarbetade av
författaren och här för första gången publicerade.
Viktsfördelningen ombord behandlas ingående, och metoder för
approximativ bestämning av vikt hos egentligt skrov,
inredning och utrustning, överbyggnader och däckshus anges.
Närmare uppgifter med vikter på olika slags sjömaskinerier
lämnas även.

För lösande av bredden B ur den med hjälp av engelska
amiralitetsformeln erhålla projektekvationens
("Entwurfs-gleichung") slututtryck B3 — y B2 — z — 0 har d’Ocagne—
Herners nomogram ofta använts. En ny slags grafisk
lösning visas i denna upplaga.

Trimberäkningen för ett lastat fartyg och det riktiga
trimlägets samband med tvärskeppsskottens placering och
lastrumsvolymernas storlek behandlas även utförligt,
varvid dels Herners gamla metod genomgås, dels en annan
metod introduceras, där trimberäkningen huvudsakligen
utföres grafiskt och tyngdpunktsbestämning sker med
tillhjälp av andra integralkurvornas skärningspunkt.
Metoderna belysas med räkneexempel för olika fartygstyper och
stuvningskoefficienter för lasten. Därpå ägnas ett 30-tal
sidor åt fribordsbestämning.

Ankare och ankarspel beskrivas först i andra
avdelningen, om utrustning och inredning. Sedan följer en
längre, instruktiv redogörelse för bogseringsanordningar
med byglar, olika slags bogserkrokar och bogservinschar.
Styrinrättningar och rodermomentbestämning uppta ett
40-tal sidor, och aerodynamiska försöksresultats
tillämpning för rodertryckens fixerande tydliggöres, varjämte
beräkningsexempel till styrmaskinerier för några fartyg visas.
Räddningsbåtar, dävertar och deras beräkning följa sedan.

Andra avdelningen innehåller vidare ett värdefullt
kapitel om master, bommar, vinschar och däckskranar, belyst
med ett flertal kraftdiagram samt exempel på beräkning
av påkänningar i master, bommar, vant m.m. Andra
kapitel behandla ventilationsanordningar, uppvärmning,
kylrum och isolering, rörledningar. Ett följande kapitel
handlar om inredningar, som författaren berör
jämförelsevis kortfattat och knappast synes lika intresserad av som
av mera teoretiska problem och maskinella anordningar.

Tredje avdelningen omfattar skeppsmätning enligt de
viktigaste reglerna. Avdragens beräknande och en del
mätningsdetaljer visas.

Den korta, sista avdelningen innehåller diverse
föreskrifter, såsom om skydd mot olycksfall, förordningar om
passagerarfartyg, hamnförordningar m.m.

Den fjärde upplagan av "Handelsschiffe" är en
värdefull hjälpreda för skeppskonstruktören. Den bör ingående
studeras.

N Lll

S 28

20 mars 1943

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:28:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1943s/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free