Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
vag- ocii vattexbygg^adskoxst
lits BYG c; \ i l>ST E k \ 1 k
redaktör: richard smedberg
Häfte 1
Årg. 73
Bildning av bottenis och sörpa i ett rinnande vattendrag • Föreningar • Notiser •
Litteratur • Kungörelser
23 jan.
1943
Bildning av bottenis och sörpa
i ett rinnande vattendrag
FIL. LIC. GUNNAR NYBRANT, STOCKHOLM
Isbildningen i en sjö på hösten sker i regel så, att
vattenytan, sedan hela sjöns vattenmassa avkylts till
+ 4° eller därunder, under en kall och lugn natt
avkyles kraftigt, så att till och med en viss
underkylning kan inträda. Från fasta kristallisationskärnor
(se nedan) i strandkanten växa så iskristaller ut och
bilda i första hand en smal remsa av is längs
stranden, s.k. strand- eller randis. Denna växer dock i
regel snabbt ut över vattenytan såsom ett ytterst tunt
grenverk (man kan sålunda ibland med blotta ögat
uppfatta is till växten), och åtminstone i mindre sjöar
kan redan efter några timmar hela vattenytan vara
betäckt av ett tunt islager, s.k. ytis. Denna snabba
isbildning står i samband med det faktum, att
värmeförlusten koncentreras till ett mycket tunt ytskikt
till följd av frånvaron av turbulens, varför
avkylningen här blir så mycket mera intensiv.
Här skall omnämnas att norrmannen Devik kunnat
konstatera en underkylning av ytskiktet ända ned
till —1,4° och detta vid strömmande vatten.
Sannolikt kan underkylningen hos lugnt vatten nå ännu
större belopp. Tillväxten av det först bildade
istäcket sker på isens undersida men minskar snabbt
i hastighet, eftersom vattnets värmeförlust tack vare
istäcket i hög grad nedsattes.
I ett långsamt rinnande vattendrag, där
turbulensen icke i någon högre grad uppträder, sker
isbildningen i stora drag som i en sjö.
Är vattenhastigheten i en älv så stark, att
virvelbildning inträder, sker åtminstone ej omedelbart
någon bildning av ytis, utan andra isbildningsprocesser
inträda. För dessa ha flera olika teorier uppställts,
vilkas anhängare oftast med största ihärdighet
förfäktat sin teori, även då experiment och iakttagelser
i naturen visat, att den måste anses orimlig. Vid en
dk 551.311.1
sjö kan liknande fenomen inträffa, då stark vind
uppträder samtidigt som sträng kyla under
islägg-ningsperioden.
Det fenomen, om vars uppkomst kanske meningarna
gått mest isär, är bildningen av bottenis eller, såsom
den även benämnes på flera ställen här i Sverige,
bottensväll. Framför allt i Kanada och Ryssland har
denna typ av isbildning spelat en stor roll genom de
svårigheter den åstadkommit för kraftverken. Denna
företeelse kan uppträda i ett flertal olika former,
såsom man lätt kan iaktta hos ett vattendrag om
vintern. Detta står tydligen i ett mycket intimt
samband med den förhärskande väderleken.
Äldre och nyare teorier för bottenisbildning
De viktigaste teorierna, som uppställts rörande
detta fenomen, skola här i korthet omnämnas.
1. Gay-Lussac, Aitken1. Dessa forskare anse, att
bottenis ej kan bildas vid själva bottnen utan uppstår
genom tillförsel av iskristaller från själva vattenytan.
Anhängarna till denna teori förfäktade densamma
med största ihärdighet under mer än 100 år, oaktat
en hel rad fakta framträdde, som obönhörligen
kullkastade ifrågavarande teori. Anhängarna till denna
teori anse, att det över huvud taget är omöjligt att
förklara en nybildning av is vid själva bottnen,
eftersom detta skulle förutsätta en mycket stark
avkylning av vattnet därstädes. En avkylning av
bottnen genom strålning med ty åtföljande isbildning
anse dessa forskare utesluten tack vare vattnets ringa
genomsläppningsförmåga för infraröd strålning.
Emellertid ha flera experiment gjorts, som
kullkasta denna s.k. transportteori. Sålunda har den ryske
forskaren Altberg nedsänkt förkorkade flaskor med
23 jan. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
