Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
närhet av stadens centrum kommer den att vara en
utomordentligt effektiv och välplacerad ändstation för de
långväga busslinjerna. Direkt förbindelse med
tunnelbanenätet kommer även att anordnas.
Stig Samuelson
Meddelelser fra Københavns Bygningsvæsen ha
utkommit med sin 3:e årgång 1943 med Stadsbygmester Svend
Møller (Stadsbygmesterens Direktorat, Raadhuset) som
redaktör. De prydliga häftena med goda bilder ägnas
icke blott åt tekniska meddelanden utan även åt rättsliga.
De förra gälla materialfrågor, vanligen i form av korta
notiser, ocli mera utförligt tekniska erfarenheter, t.ex.
Anvendelsen af Monierglas (h. 1), Nogle Bemærkninger om
Frostsprængninger (h. 3) osv. Ii S
Kriget i tidskrifterna
Tyskland
Wiederherstellung einer Strombrücke im deutschen
Osten. Bautechn. 1942 h. 48.
Schutz gegen Splitterwirkung, Gebäudetrümmer und
Brandbomben. Bauwelt 1942 h. 51.
Behelfsmässiger Kriegsbau, Dtsch. Bauztg 1942 h. 25.
Front und Bauschaffende. Dtsch. Baumeister 1942 h. 10.
Die baulichen Massnahmen bei Bombenschäden. Dtsch.
Baumeister 1942 h. 10.
Es geht auch so! Dtsch. Baumeister 1942, h. 10.
Die Ausstellung "Zweckeinsatz der Bauwirtschaft im
Kriege". Dtsch. Techn. 1942 h. 12.
Richtlinien für den baulichen Luftschutz im Städtebau.
Gesundh.-Ing. 1942 h. 51, Techn. in Niederdonau 1942 h. 11.
Die deutsche Binnenschi/fahrt im Kriege.
Grossdeut-scher Verkehr 1942 h. 17.
Neuartige Verdunklungsleuchte. Ton.-Ind.-Ztg 1942 h.
47.
Fliegerbomben, ihre Entwicklung und Wirkungsweise.
Umschau 1942 h. 28.
Industrieller Kriegsgefangeneneinsatz. Zement 1942 h. 43.
R S
Utredningar
Landsbygdens vatten- och avloppsproblem. För ett
par månader sedan överlämnade Egnahemsstyrelsen till
Kungl. Maj:t en i samråd med Statens Institut för
Folkhälsan verkställd utredning om åtgärder för förbättring
av vatten- och avloppsförhållandena på landsbygden.
Enligt direktiven avser utredningen endast den spridda
bebyggelsen på landsbygden, dvs. enstaka gårdar och
mindre bebyggelsegrupper såsom små byar,
egnahemsområden o.d. Det är ett känt faktum, att de sanitära
förhållandena i regel äro synnerligen bristfälligt ordnade för
denna kategori av bebyggelse, vilket till stor del har sin
grund i bristande kännedom hos landsbygdens befolkning
om betydelsen ur folkhälsosynpunkt av god vattenhygien.
Härtill kommer, att anläggande av vattenledning och
avlopp vid gles bebyggelse oftast medför höga kostnader,
särskilt om terrängen är bergig eller förhållandena på
annat sätt äro ogynnsamma.
Mången frågar sig nu säkerligen, om det kan anses
vara något problem att anordna tillfredsställande brunnar
och enkla pumpanordningar för landsbygdens befolkning.
Svaret måste bli, att det är ett problem, men kanske inte
så mycket ett tekniskt som fastmer ett administrativt,
organisatoriskt, socialt och ekonomiskt problem.
Svårigheten ligger nämligen i att finna lämpliga organ för
handhavandet av dessa över bela landet spridda små byggnads-
företag samt lämpliga former för den därmed
sammanhängande bidrags- och låneverksamheten, att för
nedbringande av kostnaderna åstadkomma standardisering av
materiel och arbetsmetoder samt i vissa fall även att
övertyga befolkningen om att förbättringsåtgärder verkligen
äro behövliga.
För att vinna kännedom om, i vilken omfattning
förbättringsåtgärder äro önskvärda, utfördes under
sommaren 1941 i samband med utredningen en inventering av
vatten- och avloppsförhållandena på landsbygden.
Inventeringen omfattade 26 representativa
undersökningsområden, fördelade över hela landet. Det mycket rikhaltiga
undersökningsmaterialet har i utredningen sammanställts
i tabellform och lagts till grund för förslag och
kostnadsberäkningar. Det skulle föra för långt att här lämna en
närmare redogörelse för inventeringsresultatet. Följande
må dock anföras.
Av de 4 000 fastigheter, vid vilka undersökning
verkställts, begagnade sig 98 % av grundvatten och endast 2 %
av ytvatten. De tekniska åtgärder, som föreslagits i
utredningen, avse följaktligen huvudsakligen
grundvattenanläggningar. Av alla undersökta brunnar befunnos 81 %
vara olämpligt anordnade på ett eller annat sätt. Det
vanligaste felet var, att brunnen ej var skyddad mot
förorening genom inträngande ytvatten (69 %), och ett
mycket stort antal brunnar (26 %) voro belägna så nära
gödselstad eller annan föroreningskälla, att allvarlig
infektionsrisk förelåg. Ett vanligt fel hos brunnarna var även,
att de invändigt voro beklädda med träspånt, som med
tiden blivit svampbevuxen och murken (22 %).
Förhållandena måste alltså ur hygienisk synpunkt betecknas som
synnerligen otillfredsställande. I samband härmed kan
förtjäna påpekas, att konsumenterna ansågo vattnets
beskaffenhet vara hygieniskt otillfredsställande endast i 15 %
av de undersökta brunnarna, vilket bestyrker att
upplysning i hithörande frågor är behövlig.
Emedan utredningen avser icke endast hygieniska utan
även arbetsbesparande förbättringsåtgärder, ha uppgifter
inhämtats bl.a. även om sättet för vattnets uppfordring
samt gångvägens längd vid vattenbärning. Det visade sig
härvid, att endast 7 % av samtliga fastigheter hade
vattenledning med elmotordriven pump och 22 % vattenledning
med handpump i köket samt att vid övriga 71 % allt
vatten måste bäras. Av de sistnämnda hade mer än
hälften längre gångväg än 20 m till brunnen, många ända till
100 à 150 m. Vad det vill säga att flera gånger om dagen gå
en sådan sträcka med tunga vattenhinkar, särskilt vintertid
i snö, kyla ocli halka, kan en stadsbo knappast föreställa
sig. Och bemärkas bör, att vattenbärningen på
landsbygden i regel åvilar kvinnorna. I fråga om
vattenförsörjningen till ladugårdarna äro förhållandena i allmänhet något
bättre, i det att något mer än hälften av alla ladugårdar
befunnos vara försedda med vattenledning.
Inventeringen omfattade även avloppsförhållandena.
Det visade sig, att avlopp från köket fanns vid endast 35 %
av alla undersökta fastigheter och att, där avlopp
saknades, diskvatten och annan orenlighet i regel uthälldes
utanför husknuten.
De i utredningen föreslagna förbättringsåtgärderna lia
ansetts i främsta rummet böra syfta till iståndsättande av
olämpligt anordnad brunn eller utförande av ny brunn,
om så erfordras, så att varje gård kan få tillgång till
vatten av tillfredsställande hygienisk beskaffenhet och i
tillräcklig mängd, samt dessutom, där detta av tekniska och
ekonomiska skäl är möjligt, ordnande av vattenledning
till kök, tvättstuga och ladugård med handpump inomhus.
Dessutom föreslås utförande av avlopp från kök och
tvättstuga. I en bilaga till utredningen lämnas tekniska
anvisningar för anläggningarnas utförande. Ett önskemål vore
givetvis, att flertalet gårdar på landsbygden kunde
utrustas med elmotordriven pump för vattenuppfordringen,
men av kostnadsskäl måste det normala utförande, till
vilket staten kan tänkas lämna bidrag, inriktas på ett ut-
27 febr. 1943
V 31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
