Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 5. 31 januari 1948 - Handredskapens standardisering, av Robert Kristensson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 februari 19A8
53
Handredskapens standardisering
i
Professor Robert Kristensson, Stockholm
I vårt land utföras årligen många miljoner
dagsverken med hjälp av handredskap. Dessas
utformning har därför en mycket stor betydelse för
vårt lands ekonomi. En ändamålsenligare
utformning av handredskap medför icke blott en
ej oväsentlig ökning i produktionens resultat och
minskning uti använd energi utan kan även i vissa
fall, särskilt inom jordbruket, betyda ett bättre
produktionsresultat och högre kvalitet hos
produkterna. Studier av handredskapens
ändamålsenligare utformning har därför under flera år
bedrivits särskilt av Svenska
Lantarbetsgivare-föreningens Arbetsstudieavdelning.
Standardiseringsarbetet har baserats på tidigare resultat och
inriktats på att få fram ett fåtal effektiva
redskapstyper för vanligen förekommande arbeten.
Vilka konventionella redskap äro vanskapta?
Om man med ett vanskapt redskap menar ett
sådant som starkt avviker från den vanliga
utformningen så skulle dylika redskap ofta vara
önskvärda. Menar man däremot med ett
vanskapt redskap ett sådant som medför onödig
rörelse, kraft eller ansträngning vid ett visst arbete,
så kan ett stort antal av de konventionella
redskapen betraktas som vanskapta. Ett enkelt
exempel — som belyser synpunkten — är en vanlig
svensk tesked. Här är vinkeln mellan skedblad
och skaft för liten; dels kan man icke ur en kopp
e.d. ta skeden full, dels medför dess hantering
onödig vridning av underarmen.
Detaljerade rörelsestudier av bestämda arbeten
ge ofta vid handen, att konventionella
handredskap av vanligen använd storlek och utformning
ej ge optimala resultat. En förändring av
handredskapens storlek, tyngd eller form kan ofta
medföra en väsentlig förbättring i
arbetsresultatet. I en konfektionsfabrik kan en speciellt
utformad sax ge tidsbesparing i vissa arbeten; i en
mekanisk verkstad har ofta en speciellt utformad
hammare, tång eller mejsel eller städ givit
förenkling i arbete. Kommittén för standardisering
av handredskap inom jordbruket har vid
undersökningar funnit, att högafflar, fig. 1, med
kortare skaft och försedda med krycka ge
arbetsbesparing vid hässjning. De konventionella högaff-
Föredrag vid Standardiseringskongressen i Stockholm 25 september
1947.
389.6 : 631.311
658.542.33 : 631.311
larna med relativt långa skaft skulle för detta
arbete kunna betecknas som vanskapta.
Ett handredskap som icke ger toppresultat för
ett visst arbete kan förorsaka högst betydande
tids- och energiförluster och blir därför ofta en
betydande förlustkälla. Med nuvarande
arbetslöner innebär ju ett handredskap, som nedsätter
produktionen 10 %, en förlust per timme av 15
—25 öre eller mera. Denna egenskap gör ur
ekonomisk synpunkt ett handredskap väsentligt mera
"vanskapt" än enbart ett ovanligt och för ögat
mindre tilltalande utseende. Icke sällan avslöjas
dock bristande ändamålsenlighet även genom ett
för ögat stötande utseende. Det fordras dock en
viss övning att enbart genom utseendet bedöma
om ett redskap är mindre ändamålsenligt.
Hur skall ett handredskap utformas
för att ge optimalt utbyte?
Det optimala utbytet av ett redskap kan ses och
bedömas ur olika synpunkter. Bland annat äro
två synpunkter av stor betydelse, nämligen:
minsta möjliga energiförbrukning och
tidsförbrukning för ett visst arbete samt minsta
arbetsbelastning och största lätthet och trevnad i arbetet.
I viss omfattning äro dessa båda synpunkter
sammanfallande men motsättningar finnas även.
Fig. 1. Föreslagen
standardgaffel för höhässjning,
försedd med kort skaft och
krycka, jämförd med tidigare
använd långskaftad gaffel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
