Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 23. 5 juni 1948 - Brevkurs i allmän radioteknik jämte elektronik, av Sten Sjöstedt - Introduction to Modern Physics, av CS - Chalmers Solar Eclipse Ionospheric Expedition 1945, av Siffer Lemoine - Fluorescent Lighting Manual, av Gustaf Hassel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 juni 1948
381
Brevkurs i allmän radioteknik järnte elektronik,
utgiven av Radioskolan, Stockholm 1947. 142 s., 205 fig.
Förf. till denna brevkurs, civilingenjörerna Arvid öman
och Hilding Björklund, har behandlat de radiotekniska
problemen utan matematik samt förklarar fenomen och
konstruktioner med lättfattlig text, tydliga skisser och
kopp-lingsschemor. De har lyckats mycket bra med sin uppgift,
helt säkert till en del på grund av sina mångåriga
erfarenheter som militära lärare. Kursen är uppdelad på tio brev,
som är avsedda att sändas med ett i veckan. Varje brev
omfattar ca 15 sidor och 1 à 3 rotaprinttryckta bildsidor.
Man får här först en saklig och lättfattlig redogörelse
för de allmänna elektriska fenomenen med "elektronen i
ledare och i frihet". Elektronrör av den mångfald olika
typer, som numera finns i marknaden, beskrives
huvudsakligen i samband med de vitt skilda
verksamhetsområdena. Olika slag elektromagnetiska vågor och deras
fortplantning åskådliggöres på ett tidigare i svensk litteratur
icke tillämpat maner. Efter den egentliga radiotekniska
avhandlingen följer en utmärkt intressant och omfattande
orientering med följande huvudrubriker: konserverat ljud,
ultrakortvågsteknik, bildtelegrafi och television, radar,
ra-dionavigering, fjärrstyrning, att se genom kroppar,
elektroner — läkarens hjälpmedel, se i mörker, elektronljus,
elektronen i industrins tjänst samt atomkraft.
Kursen kan livligt rekommenderas åt envar, som vill få
en inblick eller vill komplettera sina kunskaper inom
radioteknikens mest betydelsefulla områden.
Sten Sjöstedt
Introduction to Modern Physics, 4:e uppl., av F K
richtmyer och E H kiennard, McGraw-Hill, New York—
London 1947. 759 s., 241 fig. 30 sh.
Boken ingår i serien "International Series in Puré and
Applied Physics" och har efter huvudförfatt:s, professor
Richtmyers frånfälle fr.o.m. den tredje upplagan
omarbetats av hans efterträdare professor Kennard. Med
anledning av den snabba utvecklingen på området kärnfysik
har kapitlet om kärnreaktioner utvidgats och
kompletterats, och behandlar detta kapitel utvecklingen fram till
atombomben dock utan att därvid några speciellt med
detta vapen sammanhängande hemligheter röjts. För
intresserade av atombomben rekommenderar boken Smythes
rapport (Tekn. T. 1945 s. 1433; 1946 s. 215, 1272). Boken
förutsätter hos läsaren vissa grundläggande kunskaper i
fysik och syftar till att ge en allmän överblick över den
moderna fysikens nuvarande ståndpunkt. Efter en
historisk överblick behandlar boken följande områden:
elektromagnetiska vågor och rörliga laddningar, fotoelektrisk
och termisk elektronemission, relativitetsteori, kvantteori,
atommodellen samt uppkomst av spektrallinjer,
vågmekanik, atomstruktur och optiska spektra, kvantteoretisk
beräkning av specifika värmet, röntgenstrålning,
atomkärnan och dess reaktioner samt kosmisk strålning.
Därutöver innehåller boken i form av tre appendix
isotoptabeller, periodiska systemet samt jonisationspotentialer för de
förekommande elementen.
Boken är väl disponerad, överskådlig och lättläst. Den
kan livligt rekommenderas för dem som ämna sätta sig
in i den mera avancerade fysiken. CS
Chalmers Solar Eclipse Ionospheric Expedition 1945,
av Olof Rydbeck, CTH Handl. 1946 nr 53, Gumperts,
Göteborg 1947. 42 s., 23 fig. 3,50 kr.
Total solförmörkelse är en i och för sig mycket unik
händelse. Vanligen är det astronomerna, som med
raffinerad fotografisk attiralj söker att under de få minuter
förmörkelsen varar fånga ett så detaljrikt bildmaterial
som möjligt att sedermera underkastas vetenskaplig
bearbetning. Men till den totala solförmörkelse, som
inträffade strax efter kl. 14.00 den 9 juli 1945 och som strök
fram över ett smalt bälte på Skellefteås latitud, var det
inte bara astronomer och jordmagnetiker utan även repre-
sentanter för radioteknisk forskning, som i samråd inom
den Svenska Nationalkommittén för Vetenskaplig Radio
hade vid tidpunkten för det celesta fenomenet utrustat
expeditioner till skilda platser i landet. En av dessa hade
utsänts av teletekniska institutionen vid Chalmers
Tekniska Högskola med förläggningsort till Sörmjöle i
närheten av Umeå, ett par andra mätstationer hade
anordnats av Telegrafstyrelsen vid Östersund och Enköping.
Resultaten av observationerna, främst från Chalmers egen
expedition, har samlats och bearbetats i föreliggande
avhandling.
Den övre atmosfären upp till 500 km höjd undergår en
av solbelysningens ultravioletta, strålning variabel
jonisering i olika skikt, E-, Fx- och F„-skikten, på olika höjd
över jordytan. Dessa förhållanden har under senare år
blivit föremål för en intensiv forskning främst tack vare
de mätmetoder, som för snart tjugo år sedan
introducerades av 1947 års Nobelpristagare i fysik, sir Edward
Appleton. Sonderingen av atmosfärens högre lager sker
genom utsändning av radioimpulser av mikrosekunders
varaktighet på kontinuerligt variabel frekvens
(svepfrekvens) upp till storleksordningen 10 Mp/s samt
registrering av den reflekterade impulsen vid dess återkomst till
jordytan. Härigenom bestämmes dels den kritiska
reflexionsfrekvensen, dels de reflekterande skiktens
virtuella höjd över jordytan. Metoden är ett radarförfarande
och utgör föregångare till den radarteknik, som under
kriget utvecklades för militära ändamål. I motsats till
astronomins optiska metoder, då klar himmel är en
oeftergivlig förutsättning, spelar siktens godhet härvidlag ingen
roll.
Med denna korta översikt har jag velat belysa orsakerna
till att en total solförmörkelse är ett evenemang, som
intresserar även den radiotekniska forskningen.
Variationerna i joniseringsgrad eller elektrontäthet per
volymsenhet är tämligen väl kända som regelbundna dag- och
nattföreteelser. En total solförmörkelse är att betrakta
som ett exceptionellt kort, koncentrerat nattförlopp, under
den tid totaliteten varar. Klarläggandet av samtidigt
skeende ändringar i joniseringsgraden hos de högre
luftlagren blir fördenskull av värde både för radiotekniken
med hänsyn till radiovågors utbredning vid
fjärrförbindelser och för radioteknisk forskning och geokosmofysik
i samband med den ultravioletta solstrålningens inverkan
på jordatmosfären och dess struktur. Det låter sig icke
göra att lämna en i vanlig mening populär redogörelse
för avhandlingens innehåll. Den bearbetning av
radiosonderingarna, som förf. här gjort, föreligger i form av dels
en matematisk avhandling, dels ett antal oscillogram och
kurvor, angivande mätta skikthöjder, elektrontätheten som
funktion av förmörkelsens fortgång m.m. I siffror uttryckt
må nämnas, att joniseringsgraden hos de undre E- och
Frskikten med solbelysningens snabba intensitetsändring
på några få minuter sjönk till mindre än hälften av den
normala för att efter förmörkelsens slut åter stiga till
sitt förutvarande värde.
Till sist bör påpekas, att denna solförmörkelse skedde
vid en tidpunkt, då kriget visserligen stod i sitt slutskede
men innan atombomben ännu släppts över Hiroshima. De
krigförande länderna hade allt annat för händer än
utrustandet av vetenskapliga solförmörkelseexpeditioner. Så
mycket värdefullare är dessa mätningar, som inom denna
nva gren av radioteknisk forskning blivit gjorda på
initiativ av skilda svenska institutioner. Nämnas bör även, att
avhandlingen, då den refererades vid den Internationella
Vetenskapliga Radiounionens kongress i Paris 1946
tilldrog sig berättigat erkännande. Siffer Lemoine
Fluorescent Lighting Manual, 2:a uppl., av Charles L
Amick. McGraw-Hill, New York 1947. 318 s., 206 fig. 4 $.
Första upplagan av denna bok utkom 1942 och kunde
då betraktas som ett standardverk på sitt område:
lysrörets funktion, egenskaper och användning. Sedan dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
