Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 28. 7 augusti 1948 - Renard-serierna och ekonomisk standardisering, av Tuomas Raatikainen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45<i
TEKNISK TIDSKRIFT
Tabell 1. Skruv med mutter (svarta)
A P
A P
A
P pl**
D I AD
tum inm Fmk/st.
VxoXl1/, 4,75X 32 0,35
0,09 0,056 7,86 (2,45) (0,39)
V,xi1/, 6,35X 38 0,44
0,14 0,087 6,67 (2,07) (0,26)
B/ieX2 7,9 X 51 0,58
0,22 0,138 5,80 (1,80) (0,19)
3/sX21/4 9,5 X 57 0.80
0,30 0,18« 5,86 1,82 0,16
*/ieX2l/2 11,1 X 63 1,10
0,35 0,219 6,64 2,07 0,16
\’2X3 12,7 X 76 1,45
0,84 0,262 8,75 2,75 0,16
5/sX33/4 15,9 X 95 2,29
1,35 0,432 8,45 2,63 0,14
3/,X4V2 19 XI14 3,64
1,76 0,564 9,58 2,97 0,13
7/sX5 22,2 X127 5,40
2,30 0,735 10,5 3,30 0,13
1X6 25,4 XI52 7,70
annan utväg än att betrakta dem (dvs. k)
som konstanta, vilket de också i stort sett torde
/AP
vara. I tabellen anges förhallandet ^/^VD’
sagt känna vi icke k I ju, men eftersom det i
praktiken visat sig vara ändamålsenligt att vid
7a" diameter, övergå från intervallen A D =
= 1/i6 till A Z> = 1/s" kunna vi räkna med, att
här skulle för E medelvärdet 3/s2 — 2,4 vara
I AP
lämpligast. Medelvärdet för Pj är här 7,7 och
således få vi klji = 0,31 eftersom ek v (1 a) omfor-
Eäi
k AD
mad ger = . (Med /i = 0,5 skulle detta ge
/x P
oss A-= 0,15, vilket i och för sig är ett mycket
plausibelt värde för verktygskostnaderna.) Med
detta värde k/jt beräkna vi den intervall E} som
enligt vår princip och med beaktande av de
angivna priserna (och k som konstant), skulle ge
den mest ekonomiska serien. Bortsett från de
naturliga oregelmässigheterna, har EjD en tydlig
fallande tendens och divergerar från den
geometriska serien, vilket således gör rättvisa åt våra
slutsatser på grund av ekv. (Ib).
Kortlänkad maskinhammarsmidd kätting
Samma allmänna anmärkningar som för
föregående exempel gälla även här. Dessutom kan
anmärkas, att ekv. (2) inte alls kunde tillämpas.
Formeln förutsätter geometriskt likformiga
detaljer. Sådana äro visserligen de enskilda
länkarna, men ju grövre kättingen blir desto färre
länkar går det på en löpmeter kätting, som vi här
räkna med. I detta fall skulle formeln P = A D +
+ B Z>2 + K]n passa bättre, men vi går hellre
direkt ut från tabell 2. Till femte kolumnen är
tabellen oss bekant från föregående exempel. 1 den
sjätte ha vi räknat ut k/ji-värdet i fall att serien
skulle vara uppställd med sådana intervaller A D,
att det ekonomiskt gynnsammaste resultatet skulle
uppnås. Om så skulle vara fallet, borde k\ji bli
konstant, åtminstone i stort sett. Ojämnheterna i
prissättningen förorsaka ganska stora
svängningar i det på det här sättet beräknade
A/,^-värdets förlopp, men det har en tydligt fallande
karaktär. Detta visar, att intervallerna A D i
tabellen icke stiga i den mån, söm de borde i en
ekonomiskt riktig serie (de äro ju konstanta i
tabellen). Men ur denna kolumn bestämma vi ett
lämpligt medelvärde k\ji = 0,15 (som med /t = 0,5
ger oss A = 0,075). För att erhålla jämnare
värden ha vi utfört en grafisk utjämning av kolumnen
A Pl A D. Med dessa värden beräkna vi nya
opti-mivärden för E och erhålla E och E/D. Dessa nya
värden berättiga oss till två viktiga slutsatser. För
det första, om kätting nu en gång icke kan göras
med andra stångdiametrar än i fraktioner av en
engelsk tum, så är den i praktiken funna serien
enligt vår tabell ekonomiskt riktig, i det optimi-
Tabell 2. Kortlänkad, maskinhammarsmidd kätting
D A/) P AP AP k _ AP E E
r A D fl E^ ÈA D P A D ü
tum mm Fmk/m (utjämnad)
132 4,0 8,4
0,8 1,0 1,3 0,11 1,3 1,1 0,229
4,8 9,4
1,5 3,4 2,2 0,26 1,7 1,1 0,176
1L 6,35 12,8
1,6 3,8 2,4 0,24 2 2 1,1 0,139
ha 7,9 16,6
1,6 1,8 1,1 0,10 2,7 1,1 0,116
3I 18 9,5 18,4
1,6 3,5 2,2 0,16 3,2 1,0 0,090
7/18 11,1 21,9
1,6 5,3 3,3 0,19 3,7 1,1 0,090
1l2 12,7 27,2
1,6 8,0 5,0 0,23 4,2 1,3 0,091
14,3 35,2
1,6 6,0 3,8 0,15 4,7 1,3 0,080
6/s 15,9 41,2
1,6 8,2 5,1 0,16 5,2 1,4 0,080
U/ae 17,5 49,4
1,5 6,4 4,0 0,11 5,7 1,5 0,080
19,0 55,8
1,6 12,7 8,0 0,19 6,2 1,7 0,083
13 I ha 20,6 68,5
1,6 8,3 5,2 0,11 6,7 1,7 0,080
7/ / 8 22,2 76,8
1,6 11,2 7,0 0,13 7,2 1,8 0,076
15/ ha 23,8 88,0
1,6 10,0 6,3 0,10 7,6 1,9 0,075
1 25,4 98,0
1,6 13,0 8,2 0,12 8,0 2,1 0,078
iVin 27,0 111
1,5 14,0 8,8 0,11 8,6 2,2 0,075
P/8 28,5 1,6 126 14,0 8,8 0,11 9,0 2,3 0,076
l3/i« 30,1 140
1,6 14,0 8,8 0,10 9,5 2,4 0,075
l1/* 31,7 154
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
