Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 16 oktober 1948 - Optimal ytjämnhet hos projektiler, av Mårten Blomqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70fi
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 3. Luftströmning kring en projektil med ytjämnheten
1 ji (upptill) och ca 95 jx (nedtill).
Fig. /f. Luftströmningen kring projektilen i fig. 3 nedtill,
förstorad 30 ggr.
Fig. 5. Luftströmning kring en snedställd projektil.
flygplansvingar, varvid hänsyn tas till
förhållandet k\t, då k är kornstorleken och t plattans djup
i strömningsriktningen.
Projektiler med olika profildjup (ca 1; 25; 50
och 100 ju) prövades först obehandlade och sedan
med olika tjocka lackskikt, varvid det resultat,
som framgår av fig. 2, erhölls. Man ser härav,
att med ökat lackskikt tenderar motståndslinjen
att höja sig för fina ytor och sänka sig för grova
ytor; med andra ord, linjen 1 strävar att bli
horisontal. Detta har sin naturliga förklaring i, att en
finbehandlad (slipad) yta genom lackeringen blir
grövre under det att en grovt bearbetad yta blir
finare genom att lacken fyller mer eller mindre
igen ytojämnheterna. Därmed framgår klart att
det ej lönar sig att kosta på projektiler en dyrbar
slipningsoperation för att erhålla en fin yta, då
den genom den följande
ytbehandlingsoperationen åter blir grövre. I stället bör man endast
bearbeta projektilerna till en sådan y to jämnhet att
ytan ej blir finare än vad som motsvarar
ojämnheten hos den ytbehandlade ytan, vilket närmast
motsvaras av diagrammets mittparti.
Vid det praktiska utförandet (svarvningen) av
ytorna har man dock en del praktiska problem
att ta hänsyn till, vilket gör att möjligheterna att
framställa den ur dessa teoretiska synpunkter
önskvärda ytjämnheten i viss mån begränsas. Så
begränsas t.ex. det ovan nämnda önskemålet att
framställa ytjämnheten genom relativt stor
svarvmatning s, dels på grund av att ett flertal
svarvtyper ej tillåta stora matningar, dels därför att den
ekonomiska kraftförbrukningen är beroende av
sambandet mellan matning och skärdjup vid
svarvning. Strömningsförloppet för luften har
upptagits fotografiskt med hjälp av slirmetoden,
fig. 3-4.
Under det undersökningen pågick erhöll
dåvarande eleverna vid K. Artilleri- och
Ingenjörhögskolan, II Nordenfelt och K E Plyhr, tillstånd
att för sina "examensföredrag" följa
undersökningen och delvis även få några slirfoton utförda.
Enär projektiler i allmänhet har en viss
snedställning vid sin gång genom luften upptogs en
del slirfoton med snedställda projektiler. Därav
framgick, att genom snedställning
ytojämnheterna hos projektilens liv kommer att väsentligt mera
delta i luflmotståndsökningen jämfört med
förhållandet då luften strömmar parallellt med
projektilens axel, som t.ex. synes av fig. 5, där
projektilen lutar 10° emot strömriktningen.
För att kartlägga ett tillräckligt stort område
över ytojämnheternas inverkan utfördes en
försöksserie med 20 provstycken, tillverkade med
olika variationer av profildjup och svarvmatning
H/s, men med samma karaktär på profilformen.
Från dessa försöksvärden kunde det
karakteristiska diagrammet, fig. 6, uppläggas, ävensom
kurvan, fig. 7. Av denna senare ser man tydligt,
såsom redan i början av denna uppsats påvisa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
