Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 5. 4 februari 1950 - Informationsteorin, ett nytt fält inom teletekniken, av Bertil Håård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 februari 1050
85
Informationsteorin,
ett nytt fält inom teletekniken
Tekn. lic. Bertil Håårcl. Stockholm
Teleteknikens uppgift är att överföra
meddelanden mellan två platser. Dessa meddelanden
kan bestå av en serie telegraftecken, tal och
musik, stillastående eller rörliga bilder osv. Man
omformar meddelandet till en elektrisk ström
eller spänning och denna överföres sedan mellan
platserna med teletekniska hjälpmedel. Det torde
då vara av intresse att på något sätt objektivt
kunna bedöma mängden av meddelande, eller
informationen, hos det som överföres. Man kan
intuitivt utan vidare säga att per tidsenhet kan
vid en telefonförbindelse överföras en större
mängd meddelande än vid en telegraf förbindel se.
Härvid tas icke hänsyn till subjektiva eller
psykologiska faktorer såsom om meddelandet är
koncentrerat och innehållsrikt eller består av
meningslöst svammel, utan meddelandemängden
bestäms fastmera av vad som kunde ha
överförts. Man kan tänka sig meddelandet bestå av
en svit bokstäver, siffror eller mera allmänt
symboler, vilka vid telegrafi överföres som
morse-tecken, vid telefoni uppläses och vid telefax eller
television avbildas. Ur objektiv
meddelande-mängdssynpunkt har det ingen betydelse om
symbolerna är meningslösa eller icke, blott de
korrekt överföres.
Meddelandemängden eller informationen, som
vi kallar den i fortsättningen, sammanhänger
tydligen med storleken av meddelandets
frekvensband, så att informationen ökar med detta.
Vidare bör informationen vara proportionell mot
meddelandets längd i tiden, ty på lika tider bör
samma mängd information överföras, om
förhållandena i övrigt är oförändrade. Ytterligare
en parameter som bör inverka på informationen
är skärpan eller toleransen med vilken de olika
symbolerna kan överföras och denna
sammanhänger med förekomsten av störningar.
Om man skall ställa upp en definition för
informationen hos ett meddelande, bör man
således beakta följande synpunkter: informationen
bör vara proportionell mot meddelandets längd i
tiden samt vidare beroende av bandbredden och
Föredrag i Svenska Elektroingenjörsföreningen den 3 februari 1950.
621.39
t.ex. signalstörningsförhållandet. Om ett
meddelande kan överföras på olika sätt, bör
informationen dock alltid vara densamma.
Information i diskreta system
Betrakta ett meddelande som består av en svit
av symboler. Dessa kan vara bokstäver, siffror,
telegraftecken, elektriska pulser av olika
amplitud e.d. Den information som ligger i en symbol
är naturligen beroende av det antal symboler ur
vilket den aktuella symbolen utvalts. T.ex. ett tal
mellan 1 och 10 representerar en viss
information, men ett tal mellan 1 och 100 representerar
en väsentligt större information på grund av det
rikare urvalet. Informationen kan alltså också
sägas vara ett mått på omfattningen av det
urval man gör då man bestämmer sig för en viss
symbol eller den osäkerhet som råder för att
man vid ett slump vist utplockande skall ta just
denna symbol.
Det enklaste, icke triviala fallet har man vid
två möjliga symboler, t.ex. ja och nej eller
-j-och —. Man bestämmer sig då för en symbol
genom ett val mellan två möjligheter. Har man
i stället fyra symboler, kommer man fram till en
av dessa genom två val, varje gång mellan två
möjligheter. Med åtta symboler erfordras tre val
mellan två möjligheter osv. Antalet val blir
således lika med 2-logaritmen för antalet möjliga
symboler och vi definierar härmed
informationen H som
H = "log n
där n är antalet symboler, varmed informationen
i de nämnda fallen blir 1, 2 och 3 binära
enheter. Informationen i denna enhet anger således
hur många gånger man har att välja mellan
två lika möjligheter för att komma fram till en
symbol. Det är naturligtvis inte nödvändigt att
just välja mellan två möjligheter, dvs. använda
binära enheter. Man kan t.ex. indela symbolerna
i tio lika grupper, välja en av dessa och inom
denna välja mellan tio möjliga osv., varvid
antalet val blir
H = 10log n
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
