Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 27. 5 augusti 1950 - Frekvensreglering. Konstruktiva problem, av E Brodersen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.5 augusti 1950
655
Fig. 6.
Vattenstånd-frekvensreglering; 1 svängningskrets
för frekvenskänslighet.
Fig. 8. Frekvensreglering
med statik
(tappningsreglering); 1 handinställd
potentiometer.
Den kombinerade
frekvens-vattenståndsregleringen visar flera intressanta egenskaper ur
driftsynpunkt. Tänker man sig att frekvensen
under en tidsperiod varierar relativt fort omkring
50 p/s med 50 p/s som medelvärde då kommer
pådraget att variera på motsvarande sätt
omkring det värde, som enligt
vattenståndsregleringen är rätt med detta värde som medelvärde,
under förutsättning av full linearitet. Vi finner
alltså att regleringen efter frekvens icke inför
någon störning i regleringen efter tillrinning
under förutsättning att någon annan station
säkerställer att frekvensens medelvärde är rätt
inom relativt korta tidintervaller.
Det finns emellertid all anledning att
undersöka vad som händer i fall frekvensen en längre
tid avviker ensidigt från 50 p/s. Vad som i detta
sammanhang skall föstås med långa och korta
tider framgår av att en lång frekvensavvikelse,
som ju medför en motsvarande avvikelse i
pådraget, kommer att påverka vattennivån
uppströms i menlig grad medan korta avvikelser
icke hinner ined detta. Tänker man sig att
frekvensen höjs sker alltså en stängning av
turbin-pådraget, som så småningom resulterar i
höjning av vattennivån. Denna höjning medför på
grund av vattenståndsregleringen att pådraget
återigen öppnas och således bringas tillbaka till
Fig. 7. Effekt-frekvensreglering; 1 turbinregulator, 2 turbin
med generator, 3 lokalbelastning, 4 sammankopplingslinje
till riksnätet med ström- och spänningstransformatorer för
mätning av utbyteseffekten, 5 mätvärdesomvandlare, 6
svängningskrets för frekvenskänslighet.
ursprungsvärdet samtidigt som vattennivån har
höjts till ett nytt jämviktsläge.
Vattenståndsregleringen forsätter alltså men nu efter en
pa-rallellförskjuten karakteristik, den streckade
linjen fo + A f i fig. 6.
Stationen kommer alltså vid en långvarig
frekvensavvikelse att medverka till dennas
utreg-lering men drar sig sedan återigen ur
frekvensregleringen när magasineringsförhållandena
fordrar detta. Tar man magasinets förmåga att
korrigera tappningen med i betraktelsen finner
man att även kravet på linearitet kan frångås.
Vi har alltså kommit till att den visade
anordningen under alla omständigheter säkerställer
rätt medeltappning efter längre tid.
Effektreglering
Ett annat exempel på indirekt
frekvensreglering är reglering av effekt i
sammankopplingslinjen mellan ett mindre system och det
allmänna nätet. Kopplingen blir helt motsvarande
vattenståndsregleringen genom att styrspänningen
från de båda potentiometrarna ersättes med en
styr spänning proportionell mot linjeeffektens
avvikelse från önskat värde. Denna koppling
betyder att stationen går som blockstation och som
sådan deltar i den allmänna
frekvensregleringen genom att utreglera blockets
belastningsvariationer. Önskas ytterligare ett aktivt ingrepp
i frekvensen kompletteras kopplingen på samma
sätt som vid vattenståndsregleringen, se fig. 7.
Frekvensavvikelser kommer att medföra fel i
effekten men om frekvensens medelvärde hålles
rätt och full proportionalitet råder blir
medeleffekten rätt utan ytterligare åtgärder. Emellertid
kan det vara önskvärt att trygga rätt medeleffekt
även i de fall där de nämnda förutsättningarna
icke är uppfyllda. Vid vattenståndsreglering
skedde detta genom att utnyttja magasinets
nivå som indikator för ett eventuellt fel.
Metoden blir i detta fall att anordna en mätare,
som integrerar effektavvikelsen, och införa en
spänning i regulatorn proportionell mot nämnda
integral.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
