Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 29. 19 augusti 1950 - Moderna synpunkter på krigsfartygskonstruktioner, av Gösta Liljekvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
698
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 3. Utbytbar
hållare för chockskyddad
fastsättning av motor.
med planerats med en helt självförsörjande
ånganläggning för varje propeller.
På dieselmotorområdet har under senare år
gjorts viktiga framsteg, som varit av väsentlig
betydelse för krigsfartygskonstruktion. Sålunda
har fyrtaktsmotorernas avgivna effekt avsevärt
kunnat höjas genom utnyttjande av
avgasenergin för uppladdning av motorn med
turbindriven kompressor. Vilken oerhörd betydelse detta
måste få för ett krigsfartyg, när det gäller att
för varje kg av inbygd vikt erhålla mesta
möjliga effekt, förstås därav, att tillsatsen av
en relativt liten och lätt kompressor givit en
effektökning av mer än 50 %, utan att några
alltför viktskrävande dimensionsökningar av
materielen i övrigt behövt göras. En samtidig
förbättring av verkningsgraden är också att
notera som en förtjänst. Utveckling och
förbättring av detaljkonstruktioner har möjliggjort
höjning av varvtal för dieselmotorer med
därav föranledd viktsminskning per avgiven
effektenhet. Vid tillämpning av här gjorda framsteg
måste en viss återhållsamhet iakttas, för att
inte strävan mot ett lätt maskineri skall leda till
för stor komplicering av skötseln eller för
ömtålig materiel.
Gasturbinen som framdrivningsmaskineri för
örlogsfartyg är, som jag tidigare nämnde, ännu
på experimentstadiet, såvida man ej hit vill
räkna den gasturbinanläggning, som på sin tid
installerades på minkryssaren "Claes Fleming",
där avgaser från dieselmotorer uttagna vid
relativt högt tryck användes för drift av
propellerturbiner. På en experimentbåt, MGB 2009, har
engelsmännen ersatt den ena av de tre
ursprungliga bensinmotorerna om 1 250 hk med ett
modernt gasturbinaggregat oin ca 2 500 hk som
drives med dieselmotorolja. Man håller på med
långtidsprov av denna turbin. I fackpressen har
skymtat uppgifter om, att även större
anläggningar är under konstruktion och helt nyligen
fanns en uppgift om, att engelska amiralitetet
hade beställt ett 1 000 kW
gasturbingenerator-aggregat för utprovning av gasturbinernas
möjligheter i olika avseenden. Troligen är vägen
ännu ganska lång, innan gasturbinen för
fartygsdrift kan prestera, vad man närmast efter kriget
ansåg som mycket nära förestående.
Chocksäkerh et
Då man talar om maskinanläggningar för
marina fartyg, kan man ej undgå att nämna en
faktor, som i hög grad kommer att sätta sin
prägel på utformning av maskiner och apparater i
fortsättningen. Det är hänsynen till de chocker,
soin dylika anläggningar kan utsättas för, som
skapar problemen.
Det senaste krigets högt uppdrivna minvapen
med minor, som exploderade på avstånd från ett
fartyg, gav upphov till tryckvågor av sådan
karaktär, att tunga detaljer av sprött material brast
eller maskiner och apparater lossnade från sina
fundament och förorsakade stora, ofta
katastrofala olägenheter även utan att fartygens skrov
skadades eller sprungo läck. Inte bara minor kan
giva sådana chocker, utan dessa kan även
uppstå av bombkrevader o.d.
Atombombsprängningen under vatten aktualiserar också denna fråga
och tvingar till en hel del nykonstruktioner.
Det gäller att undvika gjutjärn och andra
spröda material. Svetsade konstruktioner i
kombination med stålgjutgods för mera invecklade
delar av en maskin kan ge lösningen. Man måste
dock även giva fundament och
upphängnings-anordningar en sådan utformning, att de ej vid
chock i ena eller andra riktningen utsättes för
moment. I viss utsträckning fjädrande
konstruktioner får tillgripas och ofta kan
fastgörings-anordningar för maskiner eller dylikt utföras
som utbytbara element, som efter en chockskada
lätt kan ersättas ombord, om blott maskinen
förblir oskadad. Fig. 3 visar exempel på ett dylikt
utbytbart element.
Slutord
I föreliggande översikt har framhållits en del av
de många konstruktiva svårigheter, som
krigsfartygskonstruktören har att ta hänsyn till för
att i möjligaste mån kunna tillfredsställa de
krav, som det senaste kriget har framtvingat och
som kan tänkas uppstå i ett kommande. Ett
krigsfartygs användbarhet i krig hänger dock ej
enbart på konstruktionernas ändamålsenlighet
utan i högsta grad även på personalens
möjligheter att på rätt sätt utnyttja materielen. Det
fordras skicklighet att föra fram ett fartyg till
strid, att utkämpa striden och slutligen att
bemästra de haverier, som inträffar under en strid.
Det är väsentligt, att personalen får lära sig, hur
materialen skall användas och att övningar av
så realistisk karaktär som möjligt ger dem
skicklighet i att klara av alla upptänkliga situationer.
Här vilar stora uppgifter på den sjögående
personalen. Från den skall det komma in
erfarenheter, som konstruktören skall omsätta i
förbättringar av materielen. Denna samverkan
emellan en marins olika krafter skall i
kombination med ett lands industriella resurser kunna
åstadkomma ett försvarsdugligt krigsfartyg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
