Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 16 december 1950 - Värmekraftmaskiners verkningsgrad, av Walter Traupel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1158
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 2. "Förvridet’’ T-S-diagram.
temperatur den temperatur T’, som multiplicerad
med A S’ ger Q’, alltså
1 ~AS’
(5)
På samma sätt är det till den yttre omgivningen
avgivna värmet
Qn = ZSGdq"
med entropiändringen
AS» = 2$Gdf
och det avgående värmets medeltemperatur
O"
T" =
~AS"
Den termiska verkningsgraden blir då
Q’-Q" ,
Vt = —— = i
0’
Q’ A S’T’
(6)
(7)
(8)
(9)
AS"
Kvoten ——; studerar vi närmare; enligt ekv. (1)
AS’
och (7) fås
(10)
Vi betraktar närmast ekvationens sista term.
För en sluten cirkelprocess utan kemiska
förändringar försvinner den alltid, då den i ett
sådant fall helt enkelt blir lika med
2 JG ds (11)
vilket uttryck är lika med noll för slutna kurvor.
Därmed är inte sagt, att den nödvändigtvis måste
vara identisk med uttrycket 2 jGds, för så snart
den kemiska reaktionen äger rum, blir
bågele-nentets dl motsvarande tfs-värde inte lika med
dq/T. Genom den tredje huvudsatsen är en
kropps entropi entydigt bestämd av givna
termodynamiska och kemiska tillstånd utan att
ytterligare kunna bli bestämd över en villkorlig
konstant. Därför blir den entropiändring, vilken
är förbunden med en reaktion, bestämd på
ett sätt, som inte nödvändigtvis överensstämmer
med dq/T.
Sambandet ds = dq/T gäller blott för reversibla
tillståndsförändringar och kan bara bli överfört
på irreversibla, om man kan ersätta dem genom
motsvarande reversibla. (Exempel: dsv = dqv/T.
Man tänker sig en process utan förluster men
tillför utifrån precis så mycket reversibel värme,
som i verkligheten uppstår genom den inre
friktionen.) Inträffar dessutom isotermiska
blandningar mellan kemiskt olika ämnen, så är
dq — 0 och ds > 0. Detta visar, att man inte utan
vidare kan avläsa 2*1G dq/T ur T—S
diagrammet, fig. 1. Däremot kan man ge termen en mera
åskådlig betydelse, om man uppgör ett
"förvridet" entropidiagram enligt följande: Varje
element dl i det exakta entropidiagrammet ersättes
med element dl*, vars slutpunkter, på lika
isotermer, är desamma som för dl, medan
motsvarande ds*, blir satt lika med dq/T. Alla dessa dl*
uppställes med varandra, så att det uppstår en
linjeekvation utan bråk. (För isotermiska
blandningar är dq = 0; icke isotermiska blandningar
ersättas med isotermiska blandningar pius
värmeutbyte.) Fig. 2 visar ett "förvridet"
entropidiagram enligt ovan. För detta gäller, med
beteckning enligt figuren
2 J G = 2 J Gds* = G3S2*3+Gi S2*4 -
— GiSi*1 — GzSi*2 (12)
Allmänt kan man skriva
2 JG C[j! = 2GS-2*
2 GSI*
(13)
där index 1 betyder inlopp, index 2 avlopp och
summan gäller för alla inlopps- resp.
avloppsgrenar. Betecknar man, i ekv. (13), det till
höger stående uttrycket med zlS* och sättes
As* = AS*/2 G (2 G är den totalt arbetande
mängden), blir betydelsen av det undersökta
uttrycket klar: det är lika med medelvärdet för
"luckan" mellan inlopps- och avloppspunkterna
på T0 i det "förvridna" entropidiagrammet.
Detta diagram är inget annat än ingenjörens
"praktiska" entropidiagram, vilket han brukar
rita upp så fort han sysslar med irreversibla
kemiska reaktioner och isotermiska
diffusions-förlopp.
Den kvot, som uppträdde i ekv. (9), låter sig nu
med ekv. (10) och (4) skrivas
JS"
AS
7=1
Öv ~r Oi — a
(14)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
