- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 80. 1950 /
1175

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 47. 23 december 1950 - Tävlingen om Österleden, av Herman Jansson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

11 november 1950

1175

fik skulle sålunda ej behöva belasta det centrala
cityområdet utan kunna välja
Valhallavägen—-Österleden. Sin största trafikbelastning skulle
österleden komma att få som förmedlare av
trafik mellan cityinfarten i Strandvägen och de
sydöstra infartsvägarna till Stockholm. Tillkomsten
av en Österled ansågs komma att avlasta trafik
från det centrala brosystemet över Staden Mellan
Broarna.

De trafikmängder Österleden hade att uppta
hade beräknats på grundval av den hypotetiska
förutsättningen, att befolkningen i
Stor-Stock-holm skulle öka från nuvarande 900 000 till
1 300 000 invånare samt att bilbeståndet skulle
öka från 49 (år 1939) till 80—100 bilar per
1 000 invånare. Under dessa förutsättningar
beräknade man, att trafiken över Österleden skulle
uppgå till 30 000 motorfordon och 10 000 cyklar
per medeldag. Dessa trafikmängder ansågs
motsvara en trafikintensitet av 4 200 motorfordon
och 1 250 cyklar per maximitimma sammanlagt
i båda trafikriktningarna.

Trafikundersökningar hade givit stöd för det
antagande om trafikens fördelning, som anges
av trafikschemat, fig. 3. Av detta framgår, att
omkring 60 % av trafiken över Österleden
kommer att gå Ringvägen—Värmdövägen—stadens
centrum (Strandvägen).

Då Österleden skulle komma att korsa Saltsjöns
hamnområde hade uppsatts som villkor, att en
saltsjöbro måste ha en segelfri höjd av 42 m
på en sträcka av 150 m inom farleden samt att
invid Stadsgårdens kaj linje och vid bropelare på
Djurgårdssidan erfordrades en segelfri höjd av
40 m. Om stora svårigheter mötte, kunde den
segelfria höjden minskas till 40 respektive 38 m.
Vid ett broläge öster om Hammarbyleden borde
den segelfria höjden vara 55 m för att göra det
möjligt för stora turistfartyg och krigsfartyg att
ankra på Strömmen.

Den segelfria höjden för en eventuell ny
djur-gårdsbro skulle vara minst 3,5 m över
medelvattenytan på en sträcka av minst 40 m. En
djur-gårdstunnel skulle på en sträcka av minst 60 m

ha minst 3,5 m avstånd från konstruktionens
överkant till medelvattenytan.

För en saltsjötunnel föreskrevs ett minimidjup
över tunnelkonstruktionens överkant av 11 m
invid kaj eller strandlinje för Södermalm, 10 m
vid Beckholmen och 8 in för Södra Djurgården.
På en sträcka av 150 m i huvudfarleden skulle
djupet vara 13 m.

Fig. 4. Förste pristagarens förslag, översiktsplan.

Fig. 5. Förste pristagarens förslag, perspektivbild av bron.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:35:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1950/1189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free