Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 47. 23 december 1950 - Hölleforsens kraftstation invigd, av S P - Hales Bar-dammen, av G Lbg - Vattenkraftstation av ny typ, av G Lbg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 november 1950
1189
Fig. 1. Hälleforsens kraftstation.
Hölleforsens kraftstation invigd. Den 8 september 1950
invigdes Hölleforsens kraftstation. Denna, fig. 1, ligger i
Indalsälven, ca 3 km nedströms Stadsforsen och ca 85 km
från utloppet i havet och utnyttjar en fallhöjd av 26—27
m vid en utbyggnadsvattenmängd av ca 550 m3/s. Av den
totala fallhöjden har ca 14 m vunnits genom uppdämning
och ej mindre än 10 m genom rensning nedströms.
Dammen är till större delen utförd som jorddamm med
tätande kärna av betong. Den är näst Harsprångets den
högsta i Sverige (max. 41 m). Betydande svårigheter har
förelegat att komma ned till fast berg. Likaså har det varit
svårt att åstadkomma god anslutning till älvsträndernas
nipor. Det ser dock ut som om detta skulle ha lyckats bra.
Rensningen har utförts med hjälp av en mycket stor
amerikansk grävmaskin med 60 m utliggning och 6 m3
skopa. Maskinen har schaktat ca 2,5 milj. m3 till ett pris,
om maskinkostnaden så gott som helt avskrives på detta
arbete, av ungefär 1 kr/m3. Erfarenheterna från dessa
schaktningar visar, att det med användning av
grävmaskiner av denna storlek blir betydligt billigare att bygga ut
fallsträckor med liten lutning än man tidigare räknat med.
Detta innebär i sin tur att den utbyggnadsvärda
vattenkraften kan taxeras avsevärt högre än tidigare.
Kraftstationen är planerad med tre aggregat, av vilka det
första togs i drift den 9 december 1949, dvs. "i behaglig
tid" före vinterns belastningstopp. Det andra aggregatet
togs i drift den 17 juli 1950 och det tredje beräknas vara
klart under eftersommaren 1952. Turbinerna är av
Kaplan-typ. De har utfallit ca 20 °/o större än beräknat och har
därmed givit en maximieffekt av ungefär 50 MW. Totala
effekten torde efter tillkomsten av det tredje aggregatet bli
ca 140 MW. Energiproduktionen per år är vid nuvarande
reglering i Indalsälven beräknad till i runt tal 700 MkWh.
Generatorerna är på 55 MVA vid eos <p = 0,8; spänningen
är 9,8 kV. Upptransformatorerna för 9,8/230 kV är
placerade i nischer utanför maskinsalens nedströmsvägg samt
förbundna med ett 200 kV linjeställverk.
Högspännings-delen och kontrollanläggningen är i stort sett av det
utförande, som blivit standardiserat i Vattenfallsstyrelsens
senaste kraftstationer (Tekn. T. 1950 s. 879). Som en
nyhet bör dock omnämnas, att de direktdrivna matarna är
försedda även med seriemagnetiseringslindning, med vars
hjälp man utnyttjar den likströmskomposant som
induceras i fältlindningen vid kortslutningar på det till
stator-lindningen anslutna nätet.
Kostnaderna för kraftstationen efter tillkomsten av det
tredje aggregatet beräknas bli ungefär 51 Mkr. S P
Hales Bar-dammen i Tennessee River har ombyggts och
dämningen höjts 1,35 m. Den byggdes 1939 på
kalkstensgrund, i vilken man utförde omfattande injektioner.
Dammkrönet utgjordes av ett enda 360 m långt oreglerat
överfall, varav nu 237 m sänkts 3 m och försetts med sjutton
12 m breda utskov med 5,3 m höga sektorluckor.
Avsikten med dammombyggnaden var dels att reglera
vatten-avledningen till en nybyggd och en framtida kraftstation,
dels att öka djupet i en trafikkanal. Arbetena på
dammkrönet utfördes utan annan avsänkning av övre
vattenytan än den, som nödvändiggjordes av den dagliga
regleringen.
För utförande av dammpelarna byggdes fyra flyttbara
fångdammslådor 4,2 X 1,2 m, 7,8 m höga; de utfördes av
stål, öppna åt nedströmssidan med träanslutning till den
gamla dammen. Innanför dessa lådor sömborrades till
5,4 m djup under krönet, varvid 0,3 m i taget bröts loss.
Tre hål borrades samtidigt från en flyttbar brygga av
stålrör. Bryggans ben var teleskoputbildade, så att de
kunde anpassas mot det lutande skibordet. Av de tre
borrhålen hörde ett på vardera sidan till sömborrningen och
det tredje till en rad hål med 45 cm centrumavstånd för
utsprängning av betongen.
De nya pelarna förankrades i den gamla betongen med
tjugotvå 32 mm fyrkantsdymlingar placerade i
uppströmshalvan. Efter pelarnas gjutning anbringades 60 cm
betong-pluggar för tillfällig tätning mot skiborden. Dessa
skyddades därefter av en stålfångdamm, stödjande mot
pelarna. Skibordens krön bilades ned 3,9 m och försågs med
ny betong till 60—90 cm tjocklek. Den lösgjorda gamla
betongen avlägsnades med hjälp av en släpskopa från en
pontonkran. Segmentluckorna, vägande 40 t, levererades
på pråmar och lyftes in i sina lägen med två
pontonkranar. Luckorna drivs av tvenne spel, vilka monteras
på trallor, som löper på spår längsöver dammen (A H
Weber i Engng News-Rec. 19 okt. 1950). G Lbg
Vattenkraftstation av ny typ. Vid Guavabo i floden
Lempa i Salvador skall byggas en kraftstation enligt förslag
av Harza Engineering Co., Chicago. Med en damm
åstadkommes ett magasin om 177 milj. m8 inom 13 m
reglerings-höjd. Härav erhålles lågvattenföring 42 m3/s av
medelvatten-föringen 46 m3/s. Dammen, som blir av gravitationstyp, får
64 m höjd och 500 m längd med sju 12 X 12,4 m
segment-luckutskov vid dammens högsta parti. I en sidfåra finnes en
mindre damm, som kan fungera som "säkerhetspropp".
Denna väg och genom utskoven skall kunna avbördas
maximalt 18 500 m3/s.
Intaget, som är strömlinjeformat, innehåller vertikala
grindar och djupt belägna segmentluckor. Själva
maskinstationen ligger nedsprängd i berg men i motsats till den
Generotor
Fig. 1. Kraftstation i berg med horisontal
maskinuppställning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
