Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 2. 13 januari 1951 - Nybyggt - Kraftig, fyrpropellrad isbrytare under byggnad i Finland, av N Lll - Nya material - Kerametaller, av SHl - Isolerande plast, av SHl - Kokillbestrykningsmedel, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
hålles på var sida (se "Floor Plan"). Vidare finns en större
avlång tank bordvarls på varje sida mellan huvuddäck och
övre däck (se "Main Deck"), varigenom medelst
pumpning av 160 t vatten från babord till styrbord, eller
tvärtom, fartyget midskepps kan krängas bordvarts 2,4 m åt
respektive sidor på 90 s.
Skrovet är helsvetsat och byggnadsdelarnas dimensioner
betydligt kraftigare än enligt fordringarna i Lloyd’s
Register och finska isförstärkningsreglerna för Klass 1 A.
Spantdistansen är midskepps 800 mm, för- och akterut
700 mm, och spantens dimensioner under huvuddäck
250 X 90 X 14 mm. Mellanspant av samma grovlek finns
längs hela isbältet, där bordläggningen har 27—30
mm tjocklek.
Stålgjutgods användes som material för stävar,
propellrar och roder. Diametern hos propelleraxlarna är 400 mm,
diametern hos de förliga propellrarna 3 500 mm och hos
de aktra 4 200 mm.
Maskinanläggningen (se "Floor Plan") omfattar fyra
rum, därav två större dieselmotorrum midskepps och
pro-pellermotorrum för- och akteröver. Ett rum, beläget
mellan motorkapparna på huvuddäck, inrymmer
instrument-tavla och andra elektriska apparater, och ovanför detta på
övre däck finns ett pannrum med två automatiskt
arbetande oljeeldade ångpannor, vardera med 45 m2 eldyta.
Där finns även en 100 ahk hjälpdieselgenerator. I vardera
av huvudmaskinrummen finns tre åttacylindriga tvåtakt
Polar dieselmotorer, var och en utvecklande 2 000 ahk och
drivande en 1 370 kW generator, samt bordvarts en 300
ahk hjälpdieselgenerator på var sida. Av de fyra
propellermotorerna kan varje utveckla 3 500 ahk. Normalt avses
dock ej mer än 2 100 ahk användas, eller för alla fyra
totalt 8 400 ahk. Man kan därigenom låta två av
huvuddieselmotorerna ined sina generatorer frånkopplas och stå
stilla för översyn, medan tillräcklig effekt för fartygets
framdrivning kan tas ut av de övriga fvra. För övrigt kan
isbrytarens totala maskineffekt uppdelas så, att två
tredjedelar disponeras för de aktre propellrarna och en
tredjedel för de förliga, eller tvärtom, om så erfordras.
Vid full maskineffekt blir brännoljeförbrukningen 2 100
kg/h eller drygt 2 t/h. Fartyget kan medföra 740 t
brännolja, vilket är tillräckligt för ungefär en månads
tjänstgöring utan ny bunkring. Ombord finns vidare tankar för
förråd av 90 t smörjolja, 310 t färskvatten och 980 t
vattenbarlast, då dylik kan behövas.
"Into" inredes för en besättning av inalles 73 man, därav
en kapten, en maskinchef, tre styrmän, nio maskinister,
två radiotelegrafister, nio man köks- och
serveringspersonal, en båtsman, en skeppstimmerman, sex donkimän,
sexton matroser och tjugofyra motormän. Allt befäl
förläggs i enmanshytter, besättningen i övrigt i tvåmanshytter.
Kaptenen får förutom sitt sovrum ett särskilt dagrum,
maskinchefen likaså ehuru av mindre storlek. Tio hytter
reserveras för lotsar och andra. Varje besättningskategori
får egen rymlig mäss och dagrum. På förkant av det
stora däckshuset på backdäck anordnas en salong,
rymmande tjugo personer.
I fråga om den nautiska utrustningen har man tagit
hänsyn till erfarenheterna från "Ymer", som bl.a. visat att
radar på ett fartyg av detta slag är av ännu större
betydelse än för ett vanligt handelsskepp. Av här begagnade
våglängder, 3 och 10 cm, lämpar sig den förra för
is-navigationen, medan den senare är bättre för lokalisering
och assistans av fartyg, som är i behov av hjälp. Den nya
isbrytaren får därför radarinstallation för båda nämnda
våglängder. Navigationsutrustningen omfattar vidare bl.a.
två gyrokompasser, sex hjälpkompasser samt ekolod.
Styrmaskineriet blir elektrohydraulisk!, alla
däcksmaskiner elektriska, inbegripet ankarspelet, som placeras under
däck till skydd mot nedisning. En 60 t bogservinsch liksom
en 3 t kapstan är placerad akteröver på övre däck. På
ritningen synes på samma däck en jämförelsevis bred och
grund bogserklyka (Motor Ship aug. 1950). N Lll
TEKNISK TIDSKRIFT
Nya material
Kerametaller. Metallurgerna anser, att ca 1 100°C är den
högsta temperatur, vid vilken metaller eller metallegeringar
kan användas som konstruktionsmaterial. Vid högre
temperaturer kan keramik, kombinationer av metaller och
keramik eller metaller med keramiköverdrag komma i fråga.
Keramik tål mycket hög temperatur och vissa legeringar
starka temperaturväxlingar; en kombination av de båda
materialen kan därför tänkas förena dessa önskvärda
egenskaper. Kombinationerna kan förslagsvis kallas
kerametaller efter den amerikanska termen "keramets" (även
beteckningarna "ceremals" och "metamics" förekommer).
Ett material, som tål hög temperatur, är titankarbid, och
man har av denna framställt två kombinationer
innehållande 20 % kobolt, som är särskilt intressanta. Vid 980°C
har de högre brottgränser än något hittills känt metalliskt
material. Deras specifika vikt är ca två tredjedelar av
ståls, varigenom förhållandet mellan brottgräns och vikt
blir mycket högt. Kerametallernas låga termiska
utvidgningskoefficient och höga värmeledningsförmåga gör dem
mycket resistenta mot starka temperaturväxlingar.
Man har vidare framställt en grupp magnetiska
material, som går under handelsnamnet Ferramics. Kemiskt
består dessa av metalloxider, t.ex. Fe304, MnO, ZnO och
NiO förenade i en spinellstruktur. De liar många
mekaniska egenskaper gemensamma med keramiska material,
såsom porslin och steatit, men de är halvledare med höga
resistiviteter — av storleksordningen 103—109 ohm cm —
och på samma gång starkt ferromagnetiska.
Dessa material fyller ur magnetisk synpunkt en lucka
mellan laminerade järnlegeringar, som används vid
hanterande av stora effektbelopp, och kärnor av järnpulver,
som utnyttjas vid höga frekvenser och relativt låga
effekter. Ferramics kan användas till kärnor för ljudfrekvenser
och upp till mycket höga frekvenser vid medelhöga
effekter. De används nu i televisionsapparater (Prod. Engng
okt. 1950). SHl
Isolerande plast. Hittills använda piaster med goda
elektriska egenskaper är nästan alla lättantändliga, vilket
är en stor nackdel. En amerikansk produkt, kallad Rulan,
är emellertid eldresistent: det fortsätter icke att brinna
sedan en tänd låga avlägsnats. Dess elektriska egenskaper
är jämförbara med men ej lika goda som polyetylens.
Rulan har sålunda en förlustfaktor på 0,002 och
dielektricitetskonstant 2,7 mot 0,0002 resp. 2,5 för polyetylen.
Dess mekaniska egenskaper lär vara goda även vid låg
temperatur, och dessa eller de elektriska förändras ej vid
blötning lång tid i vatten vid förhöjd temperatur (Chem.
Engng sept. 1950). SHl
Kokillbestrykningsinedel. Många stålverk har redan
länge använt tjära som bestrykningsmedel med mycket
gott resultat. Detta förfarande har emellertid den stora
olägenheten, att mycket ångor avges både vid
bestrykning-en och gjutningen. Man har därför sökt efter icke flyktiga
ämnen, som kan ersätta tjära.
Härvid har man nått fram till två preparat med
handels-namnen Darmold och Hydropaste. Det förra är kolloidal
grafit, som när den anbringas på heta kokillers insida, ger
ett mörkgrått överdrag. Den senare är en icke brännbar
pasta bestående av aluminiumflagor och ett bindemedel.
Kokillerna bör ha en temperatur på 90—200° vid
anbringandet av bestrykningsmedlen. Vid mer än 230°C tycks
intet av dem fastna tillfredsställande på kokillen.
Vid de försök med de nya bestrykningsmedlen, som
gjorts i ett stålverk i USA, erhölls något bättre stål med
båda än med tjära, men de kostade betydligt mera, ehuru
man använde en särskild besprutningsapparat för att få
tunnast möjliga beläggning. När kostnaden för tjära
sattes till 1, blev den 5,00 för Darmold och 3,33 för Hydro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
