Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 14 april 1951 - Metod att mäta bergtryck, av Gotthard V A Gustafsson och Åke Wirstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 2. Granitblock med fastklistrade trådtöjningsgivare.
ningar, som uppmättes med de olika givarna. Blocket
placerades i en hydraulisk press på en 4 cm tjock järnplatta
och belastades i längsled med krafter upp till 70 t. Att ej
högre laster användes berodde på att pressen ej kunde ge
större krafter. Det är tänkbart att E-värdet ej är konstant
utan förändras vid högre tryck, vilket emellertid inte utgör
något hinder för metodens användande, då ju E-värdet
alltid kan bestämmas vid önskat tryck.
Trådtöjningsgivarnas resistansändringar vid belastning
uppmättes med en speciell mätlåda med omkopplare för
de 20 givarna. Några primära mätvärden anges här:
Punkt
nr
Mätserie 2
30 t 50 t 70 t
Mätserie 3
30 t 50 t 70 t 0
1 4 245 4 214 4 199 4 184 4 245 4 247 4 216 4 201 4 185 4 247
2 5 052 5 022 5 006 4 989 5 052 5 053 5 023 5 007 4 990 5 053
3 4 547 4 517 4 501 4 484 4 547 4 547 4 517 4 501 4 484 4 547
4 4 353 4 322 4 304 4 285 4 354 4 355 4 324 4 305 4 286 4 355
5 4 394 4 365 4 347 4 328 4 394 4 395 4 365 4 347 4 328 4 395
6 4 450 4 421 4 403 4 383 4 450 4 450 4 421 4 402 4 383 4 450
7 4 581 4 551 4 530 4 508 4 581 4 581 4 551 4 530 4 507 4 582
8 4 602 4 574 4 554 4 532 4 602 4 603 4 573 4 553 4 532 4 603
9 4 385 4 359 4 338 4 314 4 388 4 388 4 358 4 336 4 314 4 387
10 4 092 4 066 4 047 4 024 4 092 4 093 4 065 4 045 4 024 4 093
11 4 501 4 472 4 451 4 428 4 501 4 503 4 473 4 450 4 428 4 503
12 4 690 4 660 4 639 4 617 4 690 4 692 4 659 4 638 4 617 4 692
13 4 453 4 422 4 403 4 380 4 453 4 454 4 422 4 401 4 381 4 454
14 4 532 4 502 4 485 4 466 4 532 4 534 4 503 4 485 4 467 4 533
15 5 022 4 990 4 972 4 953 5 022 5 024 4 991 4 972 4 953 5 023
16 5 574 5 543 5 525 5 507 5 574 5 576 5 544 5 525 5 508 5 575
17 4 618 4 587 4 570 4 554 4 618 4 620 4 588 4 570 4 555 4 619
18 5 623 5 591 5 574 5 558 5 624 5 625 5 592 5 575 5 559 5 625
19 4 982 4 953 4 938 4 923 4 983 4 984 4 955 4 940 4 925 4 984
.20 3 682 3 651 3 635 3 620 3 682 3 683 3 653 3 636 3 622 3 683
Temperaturberoendet är, som synes, mycket litet med
hänsyn till att försöket utfördes vintertid och dörrarna till
lokalen allt emellanåt måste öppnas för att släppa in eller
ut bilar och linbanekorgar. I första mätserien anbringades
kraften centralt på blocket, men det visade sig då, att
dettas ena hörn blev nästan obelastat, medan det diagonalt
motsatta hörnet fick högsta lasten. Detta berodde på att
den hydrauliska pressen ej var rätt styrd, varigenom
tryckpunkten förflyttades längs blockets ena diagonal med
stigande last.
I mätserierna 2 och 3 flyttades därför lastens
angreppspunkt några centimeter mot det minst belastade hörnet.
Därvid blev lastfördelningen ganska jämn vid 30 t men
blev överkompenserad vid högre laster. På grund av att
den hydrauliska pressen läckte, måste pumpning företas,
medan mätningarna fortskred, varför trycket varierade
något inom varje mätserie. De fel, som uppstått av denna
anledning, torde dock ej överskrida ett par procent. Genom
att pressen icke rörde sig parallellt med blockets kant
uppstod skjuvningar i blocket, vilka kan påverka givarna
något olika, framför allt om dessa ej är parallellt
anordnade. Endast tre av givarna var snedställda, och de fel,
som uppstått av denna orsak, torde underskrida 2 °/o.
Ur avläsningarna på mätlådan kan de resistansändringar,
som motsvarar de olika belastningarna, lätt uträknas
enligt följande:
Punkt Mätserie 2 Mätserie 3
nr 30 t 50 t 70 t 30 t 50 t 70 t
1 31 46 61 31 46 62
2 30 46 63 30 46 63
3 30 46 63 30 46 63
4 31 49 69 31 50 69
5 29 47 66 30 48 67
6 29 47 67 29 48 67
7 30 51 73 30 51 75
8 28 48 70 30 50 71
9 26 47 74 30 52 73
10 26 45 68 28 48 69
11 29 50 73 30 53 75
12 30 51 73 33 54 75
13 31 50 73 32 53 73
14 30 47 66 31 49 66
15 32 50 69 33 52 70
16 31 49 67 32 51 67
17 31 48 64 32 50 64
18 32 49 66 33 50 66
19 29 44 60 29 44 59
20 31 47 62 30 47 61
I diagrammen fig. 3 och 4 har mätvärdena avsatts som
funktion av givarnas placering längs blockets omkrets.
Fig. 3 motsvarar mätserie 1. En enhet i dessa differenser
motsvarar en töjning på ca 3 • 10"*. Blockets sidor har
markerats med A—D. I fig. 4 har mätpunkterna från
serie 2 betecknats med kryss och förbundits med
linjer, medan mätpunkter från serie 3 har betecknats med
ringar. En egendomlighet hos kurvorna är, att närliggande
givare visar ganska stora skillnader i utslag, men att dessa
skillnader är i stort sett riktade åt motsatta håll, när
kraften anbringas centralt och excentriskt. De inbördes
avvikelserna mellan närliggande givare tycks sålunda icke
tyda på att givarna har olika känslighet, utan
sammanhänger med den felaktiga kraftriktningen hos den
hydrauliska pressen eller med upplagringen av blocket.
Beräkning av belastningskrafterna
Då belastningen ej kunde göras likformig över blockets
tvärsnittsyta, kan de olika töjningsvärdena ej direkt
jämföras. Men då det plan, som förenar givarnas mittpunkter,
befinner sig ganska långt från krafternas angreppsytor,
bör spänningsfördelningen i mittplanet vara nära linjär,
och man får då töjningen i blockets mitt genom att ta
medelvärdet av de töjningar, som diagonalt belägna
givare har angivit. På så sätt fås vid varje belastning tio av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
