Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 14 april 1951 - Hänt inom tekniken - Grafisk Teknik - Västerbergslagens Ingeniörsklubb - Industriens Upplysningstjänst, av Erik Eklund - »Näringslivet visar» - SEN-normförslag - CTH:s bibliotek - Bättre service för schweizerur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1U april 1951
309
Hänt inom tekniken
Grafisk Teknik sammanträdde den 2 april 1951 på
Svenska Teknologföreningen. Lennart Pihl höll ett föredrag om
den undersökning av färgens överföring till papperet vid
tryckning, som har påbörjats vid Grafiska
Forskningslaboratoriet, men som ännu inte har slutförts.
Han beskrev hur olika variabler, såsom papperskvalitet,
tryckspänning, tryckhastighet och tryckfärgens viskositet
inverkar på färgöverföringen och betonade framför allt
betydelsen av att det snabba tidsförloppet vid tryckningen
tillbörligt beaktas. Genom att man har insett vikten av den
sistnämnda faktorn, har man kommit till en klarare bild
av tryckningsförloppet, vilken kan bli av stort värde för
utvecklingen av papperets tryckbarhet.
Härefter beskrev Sven Gideon Myntverkets nya
koppartryckpress som bl.a. medger tryckning av linjer i olika
färger, som kontinuerligt övergår den ena i den andra — i
avsikt att försvåra fotografiska förfalskningar. Till
åhörarnas ledsnad lärde han dock icke belt ut konsten att göra
sedlar.
Västerbergslagens Ingeniörsklubb har publicerat sin
verksamhetsberättelse för år 1950, varav framgår, att
antalet medlemmar under 1950 ökade med 16 till 421. Under
1951 är J Drakenberg ordförande och H Gällström
sekreterare.
Industriens Upplysningstjänst. Upplysningstjänsten
upprättades 1942 av Sveriges Industriförbund och Svenska
Arbetsgivareföreningen. Därvid skapades ett kontaktorgan
mellan arbetsgivareorganisationerna och
folkbildningsarbetet i landet. Upplysningstjänsten bedriver ingen
självständig kursverksamhet, utan arbetet utföres i samarbete med
redan befintliga bildningsorgan: Arbetarnas
bildningsförbund (ABF), Tjänstemännens bildningsverksamhet (TBV),
andra bildningsförbund, föreläsningsföreningar etc.
Avsikten är att sprida opolitisk upplysning om det
industriella näringslivet i vårt land samt dess problem av
skilda slag. Detta förverkligas framför allt genom
föreläsningar och kurser. Under år 1950 anordnades i runt tal
200 föreläsningar på ett 50-tal orter. Som exempel på en
större kurs kan nämnas en serie i Karlstad under rubriken
"Värmland — skogens, järnets och forsarnas landskap".
Där behandlades följande ämnen: Värmlands industri och
världsmarknaden, Våra naturtillgångar i industrins tjänst,
Järnet, Skogen, Vattenkraften, Läget på arbetsmarknaden,
Arbetsglädjens problem. Kursen samlade ca 200 deltagare
och pågick 7 tisdagar å rad. Vid andra tillfällen har
antalet föreläsningar varit mindre, och ibland har
Upplysningstjänstens medverkan inskränkt sig till endast en eller
två föreläsningar på en föreläsningsförenings hela
terminsprogram. Den lokala kursbestyrelsen svarar för alla
kostnader på platsen samt erlägger ett vanligt
föreläsningsarvode till Upplysningstjänsten, som i stället betalar
föreläsarna deras arvode, resekostnader m.m. Det bör kanske
i detta sammanhang påpekas, att ingen av de
kvalificerade föreläsare, som Upplysningstjänsten engagerat, nöjer sig
med ett av Skolöverstyrelsen fastställt föreläsningsarvode.
Som ett annat led i Upplysningstjänstens verksamhet
ingår utgivandet av en skriftserie. Denna verksamhet har
startats närmast för att tillhandahålla lämplig litteratur till
ledamöter av företagsnämnder. Sålunda utgöres en del av
dessa broschyrer av branschmonografier, där de olika
branscherna behandlas var för sig. I några fall har
industrierna inom ett begränsat geografiskt område blivit
föremål för behandling. Slutligen tar skriftserien även upp
problem, som är gemensamma för industrin i dess helhet.
Skriftserien har fått ca 1 000 fasta abonnenter och
försäljs dessutom till företag, fackföreningar, skolor,
bibliotek och givetvis till deltagarna i föreläsningskurserna.
Upplysningstjänsten har även till uppgift att hjälpa lan-
dets geografilärare till en aktuell och rikare undervisning
angående industriellt näringsliv. Därför anordnas sedan
5 år tillbaka varje sommar industrikurser för
geografi-lärare vid universitet, högskolor, läroverk, seminarier,
folkhögskolor osv. Kurserna pågår en vecka och förlägges till
olika trakter av landet. Enligt det preliminära
programmet skall 1951 års kurs beröra industrier i Stockholm och
Uppsala. Kurserna anordnas i samarbete med
Geografilärarnas riksförening.
Bland övriga verksamhetsgrenar kan nämnas
universitets-cirklarna. Denna kvalificerade form av
studiecirkelundervisning fordrar två vintrars studier (s:a 96 timmar) under
ledning av en lärare med minst lektorskompetens. Två
universitetscirklar har hållits med rubriken "Svenskt
näringsliv" (Sandviken och Gävle) och två med rubriken
"Industriell ekonomi och organisation" (Stockholm). De förra
har anordnats i samarbete med Studieförbundet
Medborgarskolan, de senare med TBV i Stockholm och
Industri-tjänstemannaförbundet. Erik Eklund
"Näringslivet visar" är en rullande utställning, inrymd
i en 16 m lång buss, som under säsongen kommer att
besöka ett hundratal orter i Mellan- och Sydsverige.
Upplysningskampanjen arrangeras av Byrån för Ekonomisk
Information i samverkan med Sveriges Grossistförbund,
Handelskamrarnas nämnd, Sveriges Hantverks- och
Småindustriorganisation, Sveriges Industriförbund, Sveriges
Köpmannaförbund och Stiftelsen Näringslivets Fond.
Utställningen ger en kortfattad framställning av de ekonomiska
framstegen i Sverige 1900—1950 och de krafter, som har
drivit fram utvecklingen, och omfattar i stort sett ett urval
av det material som ingår i broschyren "50 års
standardförbättringar", utgiven av Byrån för Ekonomisk
Information och refererad i Tekn. T. 1950 s. 763.
Utställningen åtföljes av en dagsljusfilmbuss, som har en
filmprojektor inne i bussen och en "duk" av matt glas
mellan projektorn och publiken, som står utanför bussen.
Skuggningsskärmen svarar för att man ser filmen tydligt
trots dagsljuset.
SEN-normförslag. Svenska Elektriska Kommissionen har
utsänt förslag till normer för isolermassa för kabelmuffar.
Remisstiden utgår den 15 maj 1951. Intresserade kan
rekvirera förslaget från Svenska Teknologföreningen.
CTH:s bibliotek har utsänt en 64-sidig tryckt
förteckning över sina nyförvärv under 1950. Den är en
sammanställning av de under året utgivna stencilerade
accessions-listorna och innehåller den av biblioteket förvärvade
litteraturen i starkt begränsat urval.
Bättre service för schweizerur. Schweiziska
Urfabrikan-ternas Förbund (Fédération Suisse des Associations de
Fabricants dHorlogerie) har uppgjort ett gemensamt
serviceprogram, som nu kan utnyttjas även i Sverige.
Den viktigaste faktorn i programmet är en
reservdelskatalog i två delar, vilken har distribuerats till urmakarna.
Att det bakom denna katalog ligger ett jättearbete förstår
man, då den omfattar ur från över 500 tillverkare (som
var och en gör flera urtyper), och varje ur innehåller 180
-—300 olika delar. Den första katalogdelen omfattar delar
till ur från de ca 450 sammansättningsfabriker, som inte
tillverkar egna urverk, utan köper "råverk" från olika
specialfabriker; eventuellt kompletteras råverken med
delar från andra företag. Katalogens andra del upptar delar
till ur från de ca 60 fabriker, som gör sina ur från början
till slut.
För båda delarna har utarbetats en gemensam
nomenklatur på engelska, franska, tyska och spanska, och i båda
delarna används samma beteckningssystem. Genom ett
enkelt system kan man identifiera en reservdel och få
fram dess nummer, som är det enda som behöver anges
vid beställning. Identifiering är möjlig även om verket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
