- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 81. 1951 /
556

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 25. 23 juni 1951 - Problemhörnan, av A Lg - Debatt. Borrhålspump eller undervattenspump? av Karl Hoffmann

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

556

TEKNISK TIDSKRIFT

excentricitet är sin^/cos oc samt vidare att satsen om
spetsglaset även gäller för alla rotationshyperboloider och
ro-tationsellipsoider. Frågan om rotationsparaboloiderna är
tills vidare öppen.

Problemhörnan kan nästa gång väntas återkomma i slutet
av augusti. A Lg

Debatt

Borrhålspunip eller undervattenspump?

Striden om det är djuphrunns-centrifugalpumpen med
upptill anordnad motor (axelpumpen) eller
undervattens-pumpen, som lämpar sig bäst för vattenuppfordring från
djupbrunn, har allt sedan undervattensmotorns
framträdande inte kommit till ro. Vid saklig prövning måste en
fackman först som sist tillerkänna båda sorterna var sitt
arbetsgebit.

Axelpumpens spridning har visserligen genom
undervattensmotorns fulländning och dess förbilligande genom
serietillverkning blivit allt mindre. När växelström inte
står till förfogande eller när man av särskilda orsaker
begär dieseldrift, tvingas man använda axelpumpen, om
inte anläggningens storlek talar till förmån för
under-vattenspumpen med dieselelektrisk drift eller med
omformare.

För en rättvis jämförelse av de båda pumptyperna bör
man jämföra anskaffningspris för pump med stigrör och
drivorgan, byggnadskostnad, underhållskostnader för
byggnad, monteringskostnader, rena driftkostnader och
driftsäkerheten.

Anläggnings- och monteringskostnader

Anskaffningspriset för den kompletta pumpen inklusive
stigrör och drivorgan är för undervattenspumpen lägre än
axelpumpens även vid mindre inbyggnadsdjup. För
undervattenspumpen är byggnader icke nödvändiga. Det
normala, av hygieniska skäl till brunnen hörande schaktet
med lock är tillräckligt, medan ett torrt pumphus är
erforderligt för axelpumpen och dess drivmotor.
Underhållskostnaderna för schaktet är obetydliga, men för
axelpumpens pumphus avsevärda.

Montering av den vid stigledningen hängande,
driftfärdiga undervattenspumpen är enkel och kan göras på några
timmar. Även vid icke lodräta brunnar är inbyggnaden
enkel. Monteringen av axelpumpen, speciellt av den långa
axeln med de många mellanlagren, som måste sättas på
varje 1,4—-1,6 m, och axelns inställning till det exakta
höjdläget, måste göras av en montör med specialerfarenhet,
annars blir följden en kraftig slitning av lagren och
pumphjulen och därjämte en minskning av
uppfordringskapaciteten. Inbyggnaden i icke exakt lodräta brunnar fordrar
särskild erfarenhet och är ofta inte alls möjlig.
Reparationsarbeten blir dyra på grund av de många lagerna.

Driftkostnader och driftsäkerhet

Då samma pumpsystem kommer till användning vid båda
typerna, blir pumpens effektbchov lika i båda fallen.
Axelpumpens motor har en något högre verkningsgrad än den
med vatten fyllda undervattensmotorn, 81—88 ’"/o gentemot
76—85 fl/o. Men axelpumpens fördel i detta avseende är
bara skenbar. Den långa i vatten löpande axeln med sina
mellanlager förorsakar så stora förluster, att
kraftförbrukningen blir densamma vid båda typerna. Vid mindre
belastningar blir förlusten i överföringen procentuellt ännu
större i axelpumpen.

I fråga om driftsäkerhet anser man vanligen axelpumpen
överlägsen. Orsaken härtill torde vara mindre goda
tidigare gjorda erfarenheter. Undervattensmotorn (se fig. 1)
med sin direkt i vattnet liggande lindning, utan någon som
helst skyddsutrustning och med sina starka lager, som
inte behöver någon smörjning eller annan skötsel, står
emellertid numera i normala fall inte på något sätt efter

en vanlig motor i driftsäkerhet. Vid aggressivt vatten kan
motorn genom överdrag skyddas tillfredsställande.
Pumpdelen bli av aggressivt vatten eller sanduppblandning
angripen på samma sätt vid båda pumptyperna. Sand kan
inte komma in i motorn. Undervattensmotorns
isolations-värde i nedsänkt tillstånd är även efter en längre
drifttid ca 10 Megohm. Den normala elmotorn kommer, med
hänsyn till pumprummets alltid fuktiga luft, knappast att
uppvisa ett bättre isolationsvärde.

Rent mekaniskt kommer undervattenspumpen, som är
direkt sammanbyggd med motorn, att ha en högre
driftsäkerhet än axelpumpen med sin långa mellanaxel och många
mellanlager.

Någon egentlig skötsel kräver varken
undervattenspumpen eller axelpumpen, om man bortser från smörjning av
axelpumpens motor. Att man efter flera tusen drifttimmar,
dvs. efter några år, måste undersöka driftförhållandena
för en maskin, som gör 1 450—2 900 r/m, är självklart.
Att undervattenspumpen med tanke på driftduglighet inte
kräver någon särskild skötsel, framgår bäst därav, att
många sådana pumpar har arbetat i djupbrunnar under
ca 15 år utan demontering. Karl Hoffmann

Fig. 1. Undervattenspump.
Motorn nedtill driver fyra
seriekopplade pumphjul.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:36:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1951/0572.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free