Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 28. 11 augusti 1951 - Utbyggnaden av Bodåsgruvan, av Ivar Thomæus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 augusti 1951
591
redning av de uppslutna malmerna bedrivits. På
utfraktsnivåerna har ortsystemet ntstråssats till,
resp. drivits med en sektion av 3 m bredd och
2,8 m takhöjd, medan ett extra sidhål skjutits
för uppsättning av rör och kablar. I orterna
finnes en 0,8 m bred grustrottoar, och ett 0,5 111
brett öppet dike. All permanent spårläggning
sker numera med 27 kg skenor med minst 15 m
kurvradie. Inom de övre delarna av Solveigs- och
Karl •Fredriksmalmerna har malmen ganska
dålig hållfasthet, främst på grund av slag och
sprickor i olika riktningar. Häng- och liggväggsberg
är starkt. Inom detta parti har tillredning utförts
för skivpallbrytning med långhålsborrning.
Från fältorter i malmmitt med 12 m
vertikalavstånd borras med skarvborrar vertikala
solfjädrar av upp till 20—25 m långa hål, fig. 3.
Laddningen av hålen sker med 1,5 m patroner.
Utmed hela hålets längd inlägges detonerande
stubin. Jämförande försök mellan
momentan-och kortintervallskjutning har utförts, men på
grund av att malmen i båda fallen ger mycket
lite skut, har inget utslag erhållits.
I Karl Fredriksmalmen lastas den brutna
malmen i fältorter på nivå med lastmaskiner till
granbyvagnar. I Solveigmalmen kommer den
brutna malmen att falla i kratrar, som mynnar
genom skraporter i tvärorter 1,5 111 över
utfrakts-nivån. Malmen skrapas från skraporter na direkt
till granbyvagnar.
Brytningen av Solveigs- och Karl
Fredriksmal-inerna avses drivas upp till 70 111 avvägning,
varvid ett 30—35 m mäktigt tak lämnas kvar över
brytningsrummen.
Lars- och Rönningsholmsmalmerna i första
etagen är belagda med ordinär
magasinsbrytning. All nyare tillredning för magasinsbrytning
utföres med 1,5 m breda, luftmanövrerade
tappar. Tapparna utföres dels med mothållslucka,
dels med enbart läpp och motvikter, för att
bromsa godsströmmen.
Tillredningen på 210 111 nivå har påbörjats i
Karl Fredriksmalmen. Här avses brytningen ske
genom magasinsbrytning. Försök i någon del av
malmstråket kommer här att utföras med
niaga-sinsbrytning kombinerat med långhålsborrning.
Hålen kommer att borras i nästan horisontella
solfjädrar från stegvägar på liggväggen.
Magasinen kommer då att hållas i det närmaste
tom-tappade även under uppdrivningsperioden.
Härigenom hoppas man kunna undvika större
skrotnings- och berghävningsarbeten. En bättre
sönderslagning av berget kunde även erhållas och
risker för hängning genom den relativt flacka
sidostupningen torde delvis elimineras.
Mitt emellan huviidkommunikationsnivåerna,
som har ett vertikalavstånd av 100 m, drives
subnivåer för person- och materialtransport med
anslutning till stegvägar i malmerna. Vid dessa
nivåer kan, om det visar sig erforderligt i någon
Fig. 3. Blockdiagram över skivpallbrytning.
punkt, omtappning eller omskrapning av malm
anordnas.
På 110 ni nivå utfraktas den brutna malmen i
2,3 m8 granbyvagnar vilkas långsidor påbyggts
ca 3 dm. På de nya nivåerna kommer 6 m3
granbyvagnar att insättas. Dessa är utförda
med boggi. Vagnarna dras av 7 t ellok, för
närvarande enbart utrustade ined ackumulatorer.
Längre fram kommer dessa lok att drivas såsom
kontaktlok i huvudorterna och med
ackumulatorer förbi tappar och i tillredningsområden.
Malmen och det fallande gråberget från
förberedelsearbeten transporteras till ett
genomgående störtschakt intill centralschaktet. Vagnarna
tippas med luftcylinder. Störtschaktet mynnar i
en krosstation på 231 m avvägning. Malmen
matas ined en Ross-matare till en käftkross med en
intagsöppning av 600 X 000 mm och krossas ned
till ca 150 mm. Godset lagras i en
krossgods-ficka, som slutar i skipstationen på 256 m
avvägning. Via en måttficka matas godset till skip.
Anordningar under jord
Topografiskt ligger Bodåsgruvans malmer i en
dalgång. På botten av de lösa jordlagren finnes
en grusbädd, som är rikligt vattenförande.
Genom öppna sprickor och lerfyllda slag tränger
vattnet från grusbädden och från de omgivande
åsarnas sluttningar ned i gruvan.
Vattentillrin-ningen är, i förhållande till gruvans storlek,
mycket stor och ligger för närvarande vid ca 3 500
1/min (1,8 Mt/år).
I)et största vattenflödet kommer på 110 ni nivå
och man har systematiskt försökt att öppna
vattnets tillfartsvägar på denna nivå för att i så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
