Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 25 augusti 1951 - Hur montage av flerfamiljshus kan förbilligas, av Evert Strokirk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’634
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 2. Plan av byggnadsplatsen. Vid den redan färdiga
första etappen göts bjälklagsplattorna på marken och lyftes
in, medan väggarna murades på konventionellt sätt. Vid
andra etappen (belägen på 300 meters avstånd) monterades
huset av bjälklags platt or och väggar gjutna vid A, fraktade
med bil till kvarteret Vakteln och placerade på plats med
en grävmaskin med kranarm. Även det nu pågående
bygget i tredje etappen monteras med på marken gjutna
bjälklags- och väggplattor. För den projekterade fjärde etappen
planeras att utföra ytterväggar, vinds- och källarbjälklag
av porös, värmeisolerade betong och därvid använda
befintliga schaktmassor som ballastmaterial; A och B
betong-gjutningsstationer med gjutbäddar, C portalkranens
nuvarande plats, D grävmaskin med kranarm.
planfrågor, värme-, ventilations- och
elinstalla-tioner tills vidare lämnats åt sidan och
traditionella lösningar accepterats.
De försök till rationalisering som Sundh
började genomföra 1948 måste självfallet ske
successivt inte minst med hänsyn till det tekniska och
ekonomiska risktagandet. I första hand
konstruerade och byggde han själv tillsammans med
Norbergs Mekaniska Verkstad en större
portalkran, löpande på räls. Med hjälp av denna kunde
murmaterial, bruk och även färdiggjutna
bjälklagsplattor och trapplopp lyftas upp på sin plats.
Detta blev sålunda första byggnadsetappen.
De erfarenheter, såväl goda som dåliga, som då
gjordes, resulterade i vissa korrigeringar av
byggnadsmetoden, och det blev nu möjligt att
även gjuta väggarna i skivor på marken och
montera dem med krän. Av speciella skäl blev
denna andra etapp i utvecklingen utförd i mindre
skala och på annan plats.
Nu ansågs emellertid tiden mogen att montera
ett vanligt trevåningslamellhus utfört helt i
betong. Denna tredje etapp utföres just nu, och
stommen är redan rest.
Nästa mål för dessa försök är att kunna utföra
ytterväggarna samt vinds- och källarbjälklagen
av porös, värmeisolerande betong samt dessutom
i största möjliga utsträckning kunna använda
de på bygget vanligen förekommande
schaktmassorna som ballastmaterial i betongen. Här har
detta framtidsperspektiv kallats "fjärde etappen"
(fig. 2).
Första etappen: färdiggjutna bjälklagsplattor,
monterade med krän
I första etappen blev byggnadsstommen icke
specialutformad, utan huset byggdes med
betonggrund på vanligt sätt med murade tegelväggar
samt bjälklag av betongplattor. Enda väsentliga
avvikelsen bestod däri, att bjälklagsplattorna,
vilka göts på marken och placerades på plats
med hjälp av kranen, icke var inspända över
stöden utan fritt upplagda. De var dock på
betryggande sätt förankrade vid varandra.
Bjälklagsplattornas gjutning erbjöd från
början flera intressanta problem. Storleken blev, då
tjockleken av plattorna ur ljudisolerings- och
nedböjningssynpunkt valdes till 16 cm,
begränsad till ca 25 m2. Vikten blev då ca 10 t.
Plattorna kunde vid denna konstruktion icke göras
kontinuerliga och då lägenhetsytan i regel låg
mellan 50 och 75 m2 erfordrades två resp. tre
plattor för att täcka en lägenhet.
Bärande element måste alltså, förutom de
lägen-hetsskiljande väggarna, även anordnas inom
lägenheten, varvid allt efter planlösningens
utformning bärande väggelement eller balkar
infördes. Detta medförde dock i regel icke någon
merkostnad jämfört med det nu vanliga
utförandet med de massivgjutna bjälklagsplattorna,
vilka man ju nu funnit bör göras antingen
betydligt tjockare än tidigare, eller också förses med
ökat antal stödjande element då stora
spännvidder förekommer, allt för att minska risken för
nedböjningar och därav förorsakade
sprickbildningar i mellanväggar vilande på plattorna.
Olägenheten av att icke få plattorna
kontinuerliga över stöden måste kompenseras genom
erforderlig ökning av fältarmeringen, varvid dock
stödarmeringen bortföll. Alla plattor gavs
kraftig förankring vid varandra genom särskilt
anbringade byglar, inlagda i laxstjärtformade
urtagningar, som sedermera göts igen.
Mellan två blivande huskroppar anordnades
på lämplig plats vid ena husets gavel en
be-tongblandarstation. Gjutbäddar placerades på
marken, åtkomliga för kranen omedelbart intill
biandaren, varigenom betongtransporten
inskränktes till ett minimum.
Den första plattan göts mot träform på marken
och med kantform. I plattan anbringades fyra
lyftöglor, överytan jämnades av, och efter
hårdnandet och uppsättande av ny kantform kunde
nästa platta gjutas ovanpå den första undan för
undan, tills lämpligt antal plattor gjutits. Antal
gjutbäddar, där flera än en erfordrades,
anpassades efter byggnadens storlek, gjutkapaciteten
och tiden för hårdnandet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
