Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 22 september 1951 - STF i Polhems spår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’64
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 3. Stora Stöten i Falun; i bakgrunden synes Fredriks
och Adolf Fredriks lavar, vilka bevaras som
industri-minnesmärken.
Pasch d.y:s Gustav III-porträtt och Zorns Gustaf V — samt
porträtt av presidenter i Bergskollegium och bergmästare.
Vid sidan härav finns ett omfattande bestånd av
porträttlandskap, illustrationsmaterial till gruvlivet i vardag och
vid solenna tillfällen. Bergslaget äger i Bergslagssalongen
Fig. 4. Creutz lave vid Falu gruva från 1850-talet, numera
industriminnesmärke; sadeltaket bakom laven tillhör
hjulhuset för konsthjulet, som drev de i laven mynnande
pumparna.
ett rikt bildmaterial till sin historia och mångsidiga, delvis
utmärkta prov på svensk konst under 300 år.
Följande förmiddag ägnades åt Bergslagets museum och
Stora Stöten. I museet, som är inrymt i Stora Gruvstugan,
gav dr Sven Rydberg en redogörelse över Bergslagets
historia.
Kopparbergets gruva var möjligen brukad redan under
1100-talet. Det första fasta årtalet i Bergslagets hävder är
1288, då biskop Peter i Västerås genom ett brev tillbyter
sig en åttondel i "Tiskasjöberg", som Kopparberget då
kallades; denna åttondel hade redan tidigare hört under
kyrkan. År 1347 utfärdade konung Magnus Eriksson sitt
stora privilegiebrev, som allt ännu är i Bergslagets ägo.
Detta brev, som reglerade förhållandena vid Kopparberget,
betraktas som Bergslagets stiftelseurkund; Stora
Kopparbergs Bergslag är sålunda över 600 år gammalt och därmed
världens äldsta bolag.
Kopparsmältningen skedde i de små bergsmanshyttorna,
vilka låg utspridda över kringliggande bygder på platser
där vattendragen kunde hålla bälgarna i gång åtminstone
under årets flesta månader. Under medeltiden var
produktionen, efter en senare tids förhållanden, mycket
anspråkslös, även om den då hade stor betydelse. Avkastningen låg
omkring 75 t/år, men ökade betydligt under 1400-talets slut.
Under 1600-talet fick gruvan en betydelse som aldrig förr.
När 1613—1619 Älvsborgs lösen, 1 miljon riksdaler, skulle
betalas blev det falukopparn som, uppköpt av kronan, fick
omsättas i likvida medel för att gälda den för tiden
väldiga summan. Även för finansieringen av trettioåriga
krigets arméer litade statsmakten i stor utsträckning på
kopparn. Gruvan utgjorde helt enkelt en viktig tillgång för
Sveriges stormaktspolitik. Kopparproduktionen var dessa
tider mycket hög, över 2 000 t/år, och nådde sin högsta
siffra 1650 med 3 067 t. För brytningen och förhyttningen
Fig. 5. Interiör frdn Creutz’ lave; strax ovanför stegen går
pumpstången ned till en av pumparna, vars mynning nu
övertäckts med ett brädlock; i bakgrunden synes det av
pumpvattnet drivna vattenhjulet, som drev pumpklockan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
