Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 24 november 1951 - Nybyggen - Torvkraftverk, av Wll - Märklig fabrik, av Rg — sah - Böcker - Amerikansk och svensk jordklassifikation speciellt för vägar och flygfält, av Bengt Collini
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1018
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 2. Skaltaket har endast fyra invändiga bärpunkter.
Ångslingor är inlagda i golvet för strålningsuppvärmning.
Ingenstans i fabriken finns dörrar med direkt utgång till
ytterluften. Personalen kommer in genom en ramp, och
lastbilar genom slussar med elektriskt samreglade dörrar.
Dammande material, t.ex. carbon black, tas in genom en
egen ingång och transporteras i slutna schakt direkt till
bearbetningsstället (Engng News-Rec. 28 juni 1951;
Dis-covery aug. 1951). Rg — sah
Böcker
Amerikansk och svensk jordklassifikation speciellt
för vägar och flygfält, av Gunnar Beskow. CTH Handl.
nr 111. Gumperts, Göteborg 1951. 48 s., 5 fig. 2 kr. Stat.
Väginst. Medd. 81, Stockholm 1951. 41 s., 5 fig. 2 kr.
Förf. framhåller inledningsvis, att jordarter kan
klassificeras efter uppkomstsätt, beståndsdelar och fysikaliska
egenskaper särskilt i förhållande till vatten. De olika
principerna diskuteras närmare, delvis med konkreta exempel.
Översiktligt behandlas sex amerikanska
klassifikations-system, utformade för praktisk-teknisk användning.
Gemensamt för dem är, att den genetiska indelningsgrunden
helt utelämnats, vilket är berättigat med hänsyn till USA:s
komplexa geologiska uppbyggnad och mångfald av
jordartstyper. Någon anledning att på skandinaviska
förhållanden applicera de amerikanska systemen finns ej; genom
att Skandinavien varit helt nedisat och dess berggrund är
relativt enhetlig över stora områden, är jordarternas
variation och typantal starkt begränsade. Klassifikationen
kan därför bygga även på genetiska synpunkter.
Förf. diskuterar den gängse svenska jordartsindelningen
och lägger i tabell- och diagramform fram en version
anpassad för vägbyggnadstekniskt bruk. Den strikt
genomförda klassifikationen av moränerna är av särskilt
intresse. Det grundläggande indelningssystemets enheter kan
omgrupperas för användning inom olika tekniska
tillämpningsområden. Utförligast behandlas denna fråga i den i
CTH:s Handlingar tryckta upplagan, där förf. framlägger
förslag till sådana gruppindelningar för tjälfarlighet,
bärighet, schaktbarhet och komprimerbarhet. (De två
upplagorna är för övrigt identiska.)
Framställningen är redig och tillräckligt fullständig för
att ge läsaren en god översikt av hithörande frågor, ej minst
som introduktion till amerikansk litteratur. Det kunde
möjligen ha framhållits, att särskilt för våra leror och leriga
jordarter en klassifikation efter mineralogisk
sammansättning har framtiden för sig. En början har ju redan gjorts i
vårt land genom Soveris arbete (Tekn. T. 1951 s. 931).
Alla som sysslar med jordartsfrågor har nytta av att ta
del av Beskows synpunkter. Bengt Collini
delad på två dubbelstationsturbiner på 12,5 MW. Ångan
erhålles från tre horisontalrörpannor på 68 t/h med
kedjerost. Ångtrycket är 30 at och ångtemperaturen 450°C.
Torven matas genom ett vertikalt murat schakt ned på
rosten. I detta schakt tillför man varmluft från pannans
luftförvärmare för torkning av torven till ca 15 °/o fukthalt.
Rostytan är 54 m2, och rosthastigheten maximalt 21 m/h.
Volymen av pannans förbränningsrum är 170 ma. De båda
sidväggarna i pannan är av Bailey-typ med vattenkylning.
Framväggen och bakväggen är murade, och genom
munstycken i båda dessa väggar inblåses sekundärluft.
Pannan, vars eldyta är 1 100 m2, är utrustad med en 540 m2
överhettare, en 770 m2 ekonomiser och en 3 000 m2
tub-luftförvärmare.
Torvförbrukningen per panna är vid normal drift 300—
310 t per 24 h, varvid bränslebäddens tjocklek är 400 mm.
Vid kontinuerlig drift i tre skift har man kommit till en
torvförbrukning på 1,15 kg/kWh, men vid tvåskiftsdrift
blir den något högre, ca 1,35 kg/kWh.
Kraftverkets anläggningskostnad beräknas till 51,2 £/kW,
och totala driftkostnaden 1,028 d/kWh, varav 0,635 d/kWh
kommer på bränslet (Engineering 6 apr. 1951). Wll
Märklig fabrik. I Brynmawr i södra Wales i
Storbritannien har byggts en gummifabrik, som anses vara märklig
ur flera synpunkter — bl.a. genom en originell
utformning, fig. 1, som är avsedd att ge ett betydligt mera
tilldragande intryck än vad som i varje fall är förknippat
med brittiska industrier, och genom det sätt på vilket
fabriken har integrerats med det omkringliggande samhället.
Av särskilt intresse är fabrikens takkonstruktion, som lär
vara det största betongtaket i skalkonstruktion av denna
tvp i världen.
Byggnadens bottenyta är 7 000 nr och taket över denna
uppbäres av endast fyra invändiga stöd av betong, och
pelare i ytterväggarna, fig. 2. Taket är uppdelat i nio 7,5 cm
tjocka betongskal på 29 X 23 m. I hörnen vilar skalen på
bronslager, som medger expansion. Längs kanterna finns
dragna bärlinor, så att någon form av bågverkan
åstad-kommes.
I varje skal finns upptagna 16 cirkulära hål med 1,7 m
diameter. Hälften av dessa är täckta med 10 mm glas
för att släppa igenom dagsljuset, och de övriga innehåller
sex 80 W lysrör för artificiell belysning. Även längs
kanterna är fönsteröppningar uppskurna, och runt dessa är
monterade 42 lysrör.
Takets ytteryta innehåller skärvor av vit granit ingjutna
i asfalt, som genom reflexion minskar soluppvärmningen.
Ventilationsluften tas in genom intag med ståltrådsfilter
och uppvärmes med ånga. Den ledes genom kanaler till
slitsar vid skalkanterna och riktas ned mot arbetszonen.
Fig. 1. Brynmawr Rubber Ltd:s fabrik, vars 7 000 m’
överbryggas av nio skal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
