Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 3. 22 januari 1952 - Investeringsbehoven inom järnvägsväsendet, av Erik Upmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 januari 1952
51
behovet måste även beaktas, att man har att
räkna med ändringar i fråga om obekväm
arbetstid och vad därmed sammanhänger.
Aktuella investeringsbehov
I slutet av år 1949 gjorde Järnvägsstyrelsen en
tioårsprognos för investeringsverksamheten. Den
slutade på ett belopp av i medeltal 230 Mkr/år.
I dagens penningvärde motsvarar denna
investeringsvolym ca 300 Mkr/år. Nu har styrelsen för
budgetåret 1952/53 begärt praktiskt taget detta
belopp, eller 295,5 Mkr. Att märka är emellertid
då att anslagsäskandet innefattar betydande
anslag till tidigare icke förutsedd snabb
upprustning av malmbanan och även utvidgning av dess
kapacitet. Vidare ingår ett ökat belopp för
försvarsberedskap.
Man kan fråga sig om det nu äskade beloppet
står i rimlig proportion till SJ:s nuvarande och
blivande trafik och om kapitalet kan förräntas.
Här kommer meningarna måhända att bryta sig.
Från Järnvägsstyrelsens sida har
förräntnings-möjligheten redan vid 1949 års prognos bejakats.
Med den än strängare gallring ur
nyttighetssyn-punkt, som nu gjorts, och de senare inträffade
prisförskjutningarna och trafikökningarna bör
förräntningsvillkoret för det nyinvesterade
kapitalet än bättre kunna innehållas. I sin
petita-skrivelse har styrelsen vidare anfört, att
investeringsutgifterna under senare år varit väsentligt
mycket lägre än under 1930-talet i förhållande
till driftutgifterna.
Följande tabell visar detta:
[-Investeringsutgifter-]
{+Investerings- utgifter+} Mkr. Driftutgifter (inkl.
avskrivning) Mkr. [-Investerings-utgifterna-] {+Investerings- utgifterna+} i förhållande till driftutgifterna °/o
1935/36 52 166 31
1936/37 44 175 25
1937/38 42 203 21
1938/39 43 205 21
1948/49 123 739 17
1949/50 126 767 16
1950/51 156 871 18
1951/52 Ram 155
Tillägg 62
Summa 217 — —
1952/53 Begärt 296
Driftutgifterna under budgetåren 1951/52 och
1952/53 kan visserligen ännu icke beräknas med
någon större grad av säkerhet, men man synes
kunna utgå från att investeringsprocenten i
föregående tabell med nu kända utgångspunkter kan
beräknas bli ca 20 %, resp. ca 25 %, dvs. lägre,
resp. av samma storleksordning som under
1930-talets slut.
Man har tidigare jämfört SJ:s investeringar un-
der senare år med motsvarande absoluta tal
under 1930-talet. En dylik jämförelse är så till vida
missvisande, som SJ-nätet under motsvarande
tid endast omfattade halva banlängden mot nu.
Den tillkommande hälften har naturligt nog fört
med sig nya investeringsbehov bl.a. beroende
därpå, att dessa banor och deras rullande materiel
är i behov av förnyelse, men även elektrifiering
och motorisering. Å andra sidan kan jag medge,
att även den av mig relaterade
jämförelsetabellen ej är helt oantastlig, men det är ju tyvärr så
att långtidsjämförelser ofta helt enkelt ej kan
göras helt invändningsfria.
Säkerligen kommer jämförelsen mellan
vägvä-sendets och järnvägsväsendets investeringsbehov
att utlösa många diskussioner. Jag nöjer mig i
detta sammanhang med att påpeka, att
järnvägarnas investeringssiffror omfattar både banan
och den rullande materielen — för den delen
också en post för vägtrafik — medan
vägväsen-dets siffror endast innefattar vägarna och vad
därtill direkt hör, men ej siffrorna för
vägfordonen, som krävt och kräver mycket betydande
kapitalbelopp och sedan förhållandevis stora
avskrivningsbelopp. Det är också samtidigt fullt
klart, att väginvesteringar och
vägfordonsparkens storlek måste stå i viss inbördes relation
samt att det svenska vägväsendets nuvarande
tillstånd och vägfordonsparkens våldsamma
tillväxt under senare år måste kräva mycket
betydande investeringar på vägområdet.
Investeringsbehovens fördelning
Hur fördelar sig nu järnvägarnas investeringar?
Detta visar följande tabell, som i något
schematiserad form hämtats ur Järnvägsstyrelsens
anslagsäskanden:
1950/51 (verkligt belopp) Mkr. 1951/52 (inkl. begärt tillägg) Mkr. 1952/53 (begärt belopp) Mkr.
Banan .................. 27 44 56
Husbyggnader inkl.
lokstationer, drift- och
huvudverkstäder, förråd ...... 10 11 20
Signalsäkerhets-,
väg-skydds-, telefonanläggningar, elbelysning ...... 11 15 15
Elektrifiering (fortsatt och
förstärkning) ........... 15 22 28
Summa byggnader och
anläggningar ......................63 92 119
Lok och lokomotorer .... 19 24 49
Motorvagnar och rälsbussar 10 9 17
Person-, resgods-,
postvagnar ................. 13 15 12
Godsvagnar .............. 12 26 37
Ombyggnad av rullande
materiel ............... 8 5 8
Summa rullande materiel.. 62 79 123
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
