Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 27 januari 1953 - Byggnadsmaterial och formgivning, av Helge Zimdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 6. Läktartak i skalkonstruktion (Hippodrom i Madrid,
konstr. E T or ro ja).
byggnadsmaterialen på två linjer, dels de mer
eller mindre förädlade råmaterialen, dels de
syntetiska materialen, som framsprungit ur de
vetenskapliga laboratorierna, såsom högvärdiga
isoleringsmaterial, fibermaterial, plast, glas, metall
osv.
Några skarpa gränser finns varken i
tillverkningen eller användningen mellan naturmaterial
och syntetiska. Man kan tänka sig många
övergångslägen.
Ur formsynpunkt har det emellertid betydelse
att hålla klart för sig släktskapen mellan olika
typer av material. Man kan inte ostraffat blanda
ihop olikbesläktade material hur som helst. I så
fall bör det ske med samma konstgrepp som när
man i ett musikstycke sätter in en medveten
dissonans.
Bland golvbeläggningarna har vid sidan av de
traditionella materialen utvecklats en serie
syntesmaterial av mer fogfri typ, bestående av
gjut-massor alltifrån mosaikgolv till hårdasfaltgolv,
gummi, linoleum och plast. Dessa olika material
öppnar nya möjligheter för estetiska
golvkompositioner med funktionell anpassning till olika
behov.
Mönstring och färgval är ännu alltför
bristfälliga hos svenska standardfabrikat av linoleum,
gummi och plast. Här behövs krafttag för att få
fram vackrare produkter, så att materialen
kommer till sin rätt i byggnadskonsten. Det behöver
inte enbart verka beklämmande eller vulgärt.
Inte heller behövs imitationer efter andra
material.
Vi har nu med några fritt valda exempel sökt
karakterisera byggnadsmaterialindustrins
utveckling parallellt med de vetenskapliga
landvinningarna och antytt möjligheterna ur
formgivningssynpunkt.
Det återstår nu att ur den materiella
utvecklingen också avläsa hur förändrade
produktionsformer för byggandet påverkar utformningen av
byggnadsmaterial.
Man kan då säga att stora delar av byggandet
alltjämt utföres under hantverkliga former, fast
förbättrade hjälpverktyg och maskiner i större
utsträckning kommit till användning. Detta
gäller särskilt arbetet på byggnadsplatsen.
Vid sidan därom förekommer som vi vet en
växande tendens att fabriksmässigt utföra
sådana detaljer och halvfabrikat som används i
större mängd.
Det har uppkommit en ökad produktion av
fa-brikstillverkade småhus. Dock har metodiken
mest gått ut på att göra det gamla jobbet på ett
nytt sätt, i stället för att göra ett helt nytt jobb.
Den av den industriella produktionen motiverade
formgivningen lyser i många fall med sin
frånvaro. Den nya "elementhus"-industrin, som
nyligen igångsatts, synes peka i rätt riktning.
Om således byggandet av småhus i framtiden
kommer att dirigeras från fabrikerna, gäller det
att få högkvalificerade formgivare engagerade
för produktionen. Arbetet måste ur
formsynpunkt följas upp genom hela tillverkningen och
fram tills huset står vackert inplacerat på
tomten. Genom massproduktionen bör en sådan
hög-kvalificerad service kunna betala sig.
Riskerna för misslyckande mångfaldigas ju om
man sätter i gång en storproduktion. Vi kan inte
i dag stiga upp och prisa kulturen inom vårt
småhusbyggen. Det är ännu ett sorgligt kapitel,
som mycket lämnats åt slumpen, icke minst i
formgivningshänseende.
Större hus blir ofta opraktiskt att tillverka vid
fasta fabriker på grund av
transportsvårigheterna. Situationen kan i stället bli att man gör
flyttbara fabriker för t.ex. större bostadsområden.
Fig. 7. Tak utfört som dubbelkrökt betongskal
(gummi-fabriken Brynmawr, Wales, konstr. Ove Årup, ark.
Co-operative Partnerships).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
