Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 12. 24 mars 1953 - Nordafrika som industriland, av sah - Nybyggen - Hangar av förspänd betong, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2’f mars 1953
243
Tunisiens ekonomi har en god grund i fosfatfyndigheter
som uppskattas till 10 000 Mt. Produktionen har nu åter
kommit upp i förkrigsnivå, med en årlig produktion av
2 Mt, av vilka huvudparten exporteras. En
superfosfat-fabrik byggs i Sfax; den skall framställa koncentrerad
svavelsyra för en ny process, med vilken man beräknar
nå en årlig produktion av 150 000 t fosfater, innehållande
40—45 ’% fosforsyra.
Järnmalmsproduktionen, som 1952 uppgick till 850 000 t,
härrör huvudsakligen från Djerissa-gruvorna och består
av en mycket ren hematit, som exporteras främst till
Storbritannien. Blyproduktionen är av storleksordningen
40 000 t och zinkproduktionen 8 000 t per år.
Metallindustrin, som före kriget inskränkte sig till
bearbetning av bly, har numera utsträckts till gjutjärn, brons
och lättmetaller, med en produktion som överstiger
landets behov. Tunisien är självförsörjande på järnvaror och
håller för övrigt på att bygga upp en diversifierad tung
industri.
Bland andra industrier märkes en under utbyggnad
varande cementindustri, som för närvarande producerar
350 000 t årligen och som avses göra landet
självförsörjande. En produktion av titanoxid för färgindustrin har
startats och skall utbyggas till 1 000 t/år, huvudsakligen
för export. Vidare tillverkas i landet koldisulfid och
kopparsulfat.
Olivoljeindustrin omfattar ca 650 moderna fabriker, som
kan producera 90 000 t olivolja per år. Raffineringen
skedde tidigare i Frankrike, Italien och Spanien, men ett
antal raffinaderier har nu uppsatts av vilka det största
har en årskapacitet av 10 000 t. Fabrikerna för extraktion
av olivoljekakor har för närvarande en årlig kapacitet av
270 000 t.
Slutord
Monnet-planens första femårsetapp omfattade åren 1948
—1952, och är alltså nu till ända. Den har krävt
investeringar på i runt tal 6 000 Mkr., av vilka hälften har satsats
av franska staten och hälften härrör från privata
investeringar. I utbyte har man nått praktiskt taget samtliga
de mål som man hade uppställt 1946.
Elkraftproduktionen når nu 2 000 milj. kWh (mot 700
år 1946), och oljeproduktionen ligger vid 80 000 t (2 000);
utvinningen av fosfat är 7 Mt (5 Mt), av järn 4,2 Mt (2 Mt),
av bly 120 000 t (30 000 t), av zink 60 000 t (15 000 t) och
av mangan 340 000 t (50 000 t). Lika långt har man kanske
inte hunnit på lantbruksområdet, medan däremot
industrins utveckling har varit fullt tillfredsställande.
Allt som allt förefaller det också som om de tre länderna
i Nordafrika hade alla utsikter att fortsätta sin snabba
utveckling som handels- och industriländer och få
möjligheter till en avsevärd export. seth
Nybyggen
Hangar av förspänd betong. På London Airport vid
Heathrow har uppförts ett antal hangarer, fig. 1, där
förspända betongkonstruktioner har utnyttjats för att klara
de erforderliga stora spännvidderna. Hangarerna är 275 m
långa och 34 m breda, med 13 m fri höjd. Långsidan är
uppdelad i fem fack med 45 m breda dörröppningar.
Dessa öppningar överbryggas av 4,2 m höga och 1,6 m
breda lådbalkar. Överplattan i dessa är 20 cm tjock,
bottenplattan 17 cm och sidorna 10 cm tjocka. Balkarna är
förspända med 41 kablar, slagna av tolv 5 mm ståltrådar,
ocli lagda horisontellt i bottenplattan och paraboliskt i
sidplattorna.
Balken förstvvas med 4,6 m intervall av förspända inre
mellanväggar, fig. 2, införda i formen före gjutningen;
vid varje mellanvägg finns utkragningar som utgör stöd,
inåt för en kranskena, utåt för ett 2,75 m brett tak som
löper längs hela långsidan över hangardörrarna.
Fig. 1. Del av hangaren; över porten är den inre delen
låd-balken, den yttre det utkragade skyddstaket för
hangardörrarna (här inskjutna mot pelarna).
Lådbalkarna vilar på 9,2 m breda och 1,6 m djupa
ihåliga pelare med 15 cm väggtjocklek. Inuti varje pelare
finns i ena kanten en massiv fristående pelare. Varje balk
vilar med sin ena ända på en sådan pelare, med den
andra på en ihålig, vilket tillåter rörelser i balkens
längdriktning. Framför pelarna står en armerad betongskärm,
som täcker de skjulbara hangardörrarna.
Taket, som är av aluminiumplåt, uppbärs av 34 m långa
tvärbalkar av förspänd betong, fig. 3, upplagda med 4,5 m
centrumavstånd. Balkarna, som vardera väger 27 t, är
hopsatta av fabriksgjorda 2,1 m långa T-formade sektioner;
överflänsen är 0,9 m bred och livet 1,8 m högt, båda
endast 10 cm tjocka. Sektionerna fogas samman på marken
med cementbruk, varefter åtta förspänningskablar träs ge-
Fig. 2. Mellanvägg med utkragningar för skyddstak och
kranskena, monterad i formen före gjutningen av
låd-balken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
