Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 14 april 1953 - Andras erfarenheter - Användning av aerosoler, av SHl - Metallegeringar som smörjmedel, av SHl - TNC: 7. Matematisk och språklig utbrytning, av JW
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ib april 1953
317
TNC
Fig. A.
Apparat för [-framställning-]
{+framställ-
ning+} av
aerosoler
genom
avdunstning.
Apparaten är liten och fordrar ingen annan tillsyn än byte
av aluminiumskål ungefär var tredje månad. Den används
i någon utsträckning för bekämpande av
förkylningssjukdomar. Som desinfektionsmedel använder man resorcinol
och sedan mitten av 1950 hexylresorcinol. Den senare
uppges vara effektivast. Vid laboratorieförsök har den till 90 %
dödat 30 olika former av mikroorganismer på ca 5 min
i en koncentration på 1—5 mg/m3 luft. För att uppnå
samma verkan med resorcinol lär tio gånger större
koncentration fordras.
Redan 1948 infördes kontinuerlig aerosol i en del av ett
brittiskt sinnessjukhus. Under de fyra år som
anläggningen hittills varit i gång har "tyvärr" ingen epidemi
förekommit, och man kan därför inte avgöra oin en sådan kan
hejdas genom användning av aerosol. Det har emellertid
konstaterats att de patienter, som utsatts för aerosolen,
inte lidit något som helst men.
Försök har också utförts under tre år i delar av ett
brittiskt regeringsdepartements byggnad. Resultatet sägs vara
mycket intressant. Det har inte publicerats men har lett
till installation av aerosolanläggningar i hela byggningen
(F G Whttfield m.fl.; A H Baker i Times Review of
Industri aug., dec. 1952; Modern Packaging dec. 1952, jan.
1953; Chemical Week 6 dec. 1952). SHl
Metallegeringar som smörjmedel. Kullager för
roterande anoder i högvakuiun röntgenrör kan givetvis inte
smörjas med vanliga smörjmedel. I stället för sådana har
man därför försökt att dra över kulor och löpringar med
ett tunt skikt av en mjuk metall, såsom bly, tenn,
kadmium, zink eller koppar. Det uppges emellertid att man
kan få bättre residtat genom att använda silver legerat
med bly, indium eller germanium och med koppar legerad
med silver, bly eller aluminium.
Vid användning av silverlegeringar kan man utnyttja
silvers utmärkta smörjförmåga och undvika olägenheten av
dess relativt höga ångtryck. Kopparlegeringars kopparhalt
bör inte överstiga den som motsvarar den eutektiska
blandningens. I koppar-silverlegeringar får kopparhalten
sålunda inte vara över 28 "/o; den skall helst understiga 10 °/o.
En lämplig metod att anbringa den mjuka legeringen har
visat sig vara införande av lämplig mängd metallpulver i
lagret och sätta detta i rörelse. Pulvret valsas då ut till ett
tunt sammanhängande skikt på kulor och löpringar. Ett
annat sätt är tillämpning av vakuumförångningsteknik.
Denna metod har fördelen att legeringsskiktets tjocklek
kan regleras exakt. Denna är givetvis av stor betydelse för
lagrets prestation (Engineers’ Digest jan. 1953). SHl
7. Matematisk och språklig utbrytning
I ett sådant matematiskt uttryck som ab + ac kan man
bryta ut den gemensamma faktorn a och skriva
a{b + c)
Tillvägagångssättet svarar fullt mot den utbrytning av det
gemensamma som så ofta förekommer i vårt vanliga språk,
fastän man där reder sig utan någon motsvarighet till
parentestecknen. I stället för svenska bilar och svenska
motorcyklar säger man: svenska bilar och motorcyklar,
och i stället för svenska bilar och amerikanska bilar:
svenska och amerikanska bilar. I uttrycket tåg till och
från Göteborg är både tåg och Göteborg utbrutna; det
skulle vara alltför pedantiskt och klumpigt att säga tåg till
Göteborg och tåg från Göteborg. Även
sammansättningsleder bryter man ut, t.ex. slip-, poler- och borrmaskiner,
trefasgeneratorer och -motorer.
Vad denna uppsats särskilt är avsedd att belysa är
utbrytning av namn och beteckningar på måttenheter. Det
går mycket väl för sig att säga och skriva: längder på 2,
3 eller 5 meter. Här är det fråga enbart om måttuppgifter,
inte om matematiska operationer. När matematiska
operationstecken kommer till användning måste man vara
försiktigare. Om det gäller summering av längderna 2, 3
och 5 meter bör man — om man vill vara fullt strikt —
inte skriva 2 + 3 + 5 m, utan hellre 2m + 3m+5m.
När det är fråga om måttavvikelser förekommer dock
allmänt sådana uttryck som 150 ± 0,5 kg, 25 ± 0,5°C, och
de får tolereras.
Vårt allmänna skriftspråk har vissa tecken som kan
användas för sifferuppgifter, utan att vara matematiska
tecken, och vid deras användning kan språklig utbrytning
mycket väl förekomma även när det gäller
måttenhetsord. Hit hör framför allt tankstrecket. Man kan skriva:
1—15 juli, kl. 9—11, 3—6 mm.
Även matematiska operationstecken lånas ibland för
liknande ändamål. Inom aritmetiken användes som
multiplikationstecken ett kryss, X, men i algebran och över
huvud taget i teknikernas räkning skrives i stället
gånger-punkt. Gångerkrysset har fått användning framför allt
mellan kantmått för rektanglar och rätblock, och tjänar
då som en upplysning att måtten är tagna vinkelrätt mot
varandra. Ett rektangulärt tvärsnitt kan anges som 50 X 15
mm, en murstens mått som 30 X 14,5 X 7,5 cm.
Visserligen skulle en multiplikation ge ett förnuftigt resultat,
nämligen storleken av rektangelytan och
rätblocksvolv-men, men meningen är ju inte att man skall företa en
sådan uträkning. Det är fråga om måttuppgifter enbart.
Gångerkrysset i denna användning har åtminstone
halvvägs övergått att tillhöra den allmänspråkliga
teckengruppen, och måttenhetens utbrytning blir därmed naturlig.
Vid flera tillfällen har för TNC påpekats att måttenheten
efter ovannämnda måttuppgifter borde vara mm2 ocn cm8,
icke mm och cm. Detta vore en riktig anmärkning om
verklig multiplikation avsågs, vilket ju inte är fallet.
Däremot kan naturligtvis den som så önskar skriva t.ex.
30 cm X 14,5 cm X 7,5 cm, om det finns utrymme därför.
Gångerkrysset har även andra speciella användningar. En
Irepartig kabels tväryta kan skrivas 3 X 16 mm2, och
spänningen i ett treledarsystem för likström kan skrivas
2 X 220 voit. I båda dessa fall är den första siffran en
antalssiffra, och det kan därför inte bli någon diskussion
om måttenheten.
Däremot skulle man kunna tänka sig att klander riktades
mot sådana skrivsätt som 380/220 V för huvud- och
fasspänningen i ett trefassystem, 15/12 mm för yttre och
inre diametern av ett rör. Den som vill kan naturligtvis
skriva t.ex. 380V/220V, men även här har det
matematiska tecknet, bråkstrecket, förlorat det mesta av sin
operationskaraktär och närmat sig den allmänspråkliga tec-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
