Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 16. 21 april 1953 - Böcker - On the theory of slowly oscillating delta wings at supersonic speeds - Chemical apparatus in the USA, av Gunnar Svenson - Hänt inom tekniken - Byggforskning - Lapplands Tekniska Förening - Värmländska Ingeniörsföreningens Ingeniörsmässa 1952 - ...fra Thrige, av Sigvard Eklund - SEN-normförslag - Problemhörnan, av A Lg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
344
TEKNISK TIDSKRIFT
vid konisk strömning. Endast i det fall, då vingen svänger
med kordorna parallella med ostörd strömning, visar sig
den kvasistationära lösningen vara korrekt. Metoden
till-lämpas på stela triangelvingar med subsonisk framkant,
varvid resultatet (till den väsentliga delen tidigare känt)
kan uttryckas i sluten form med kända stationära
lösningar. (Självreferat.)
Chemical apparatus in the USA. OEEC, Paris 1952.
224 s., 54 fig. 1 000 fr.
Föreliggande verk är en reserapport från en grupp
europeiska tekniker, som på uppdrag av OEEC företog en resa
till USA september—oktober 1950. Ett större antal
fabriker inom olika branscher besöktes, och en hel del nyheter
noterades, i synnerhet på det värmetekniska området.
Särskilt uppmärksammades vidare den tekniska
personalens utbildning och dess kvalitet, i synnerhet inom den
kemiska industrin. En tankeväckande uppgift, som lämnas,
är, att av alla aktiva kemiska ingenjörer i USA sysslar
30,6 °/o med ren forskning, 14,4 °/o med konstruktion,
montage o.d. samt endast 22,1 °/o med själva driften. De övriga
procenten är företagsledare, lärare, konsulterande m.m.
För den som är speciellt intresserad av att läsa om de
amerikanska framstegen inom den kemiska
apparattekniken, har boken mycket av värde att erbjuda.
Gunnar Svenson
Hänt inom tekniken
Byggforskning. Under förutsättning att medel beviljas
för budgetåret 1953/54 kommer Statens Kommitté för
Byggnadsforskning att under 1953 fördela bidrag till
forsknings- och utredningsarbeten. Personer eller institutioner
som önskar erhålla bidrag skall senast den 10 maj 1953
inge ansökan till kommittén.
Ansökan skall innehålla: redogörelse för det problem som
skall behandlas, dess betydelse och aktualitet;
arbetsprogram och tidplan; uppgift om apparatur och annan
utrustning som måste anskaffas samt om erforderlig personal;
kostnadsberäkning och uppgift om erforderligt belopp.
Upplysningar lämnas av kommitténs sekreterare,
civilingenjör Anders Wärnfeldt, Arsenalsgatan 1, Stockholm C,
tel. 11 60 54.
Lapplands Tekniska Förening hade 240 medlemmar den
1 januari 1953. För 1953 är Torsten Ekstam ordförande
och Birger von Post sekreterare.
Värmländska Ingeniörsföreningens Ingeniörsmässa
1952. Föredragen och diskussionerna vid mässan, som
behandlade förutsättningarna för den värmländska
industrins utveckling, har tryckts in extenso i föreningens
Meddelande nr 24 (93 s.). Föredragen är: "Skogen", av K F
Lindahl; "Malmen", av Ebbe von Hofsten; "Elkraften", av
John Fletcher; "Arbetskraften", av Arvid Eskel; "Den
värmländska industrins utveckling under 1940-talet", av
Bengt Eriksson. Referat av föredragen ingick i Tekn. T.
1952 s. 551, 585.
Särskilt de tre förstnämnda föredragen är av stort
allmänt intresse och detta gäller i all synnerhet det första.
Värmland är nämligen det enda län som har skogstaxerats
tre gånger, och skogarnas utveckling där kan sålunda
följas sedan ett fyrtital år tillbaka.
Skriften kan erhållas genom insättning av 5,75 kr. på
postgiro 34 65 95, Värmländska Ingeniörsföreningen,
Karlstad.
. .. fra Thrige 1953 h. 1 ger i ett antal uppsatser av
Niels Bohr och dennes medarbetare en redogörelse för
Bohrs institut i Köpenhamn eller, som den officiella titeln
är, Universitetets Institut for Teoretisk Fysik. Efter ett
förord av Bohr själv skriver Bøggild om institutets utveck-
ling under tiden 1920—1952. Olika medarbetare redogör
sedan för de större enheterna i den experimentella
utrustningen.
I samarbete med det internationella europeiska
kärn-forskningsrådet har man i institutet bl.a. snabbt byggt en
försöksuppställning för experimentellt studium av en ny,
från amerikanskt håll föreslagen metod för fokusering av
jonstrålar. Är dennas princip riktig, bör man kunna högst
avesvärt minska kostnaderna för miljardvoltacceleratorer.
Det förnämligt utstyrda häftet avslutas med en bild av
försöksanläggningen. Sigvard Eklund
SEN-normförslag. Svenska Elektriska Kommissionen har
utsänt förslag till normer för bågsvetsaggregat, SEN 17 —
1953, och till normer för gummi- och termoplastisolerade
ledningar, SEN 18 — 1953. Remisstiden utgår den 1 maj
1953. Intresserade kan rekvirera förslagen från Svenska
Teknologföreningen.
Problemhörnan
Problem 3/53 var följande: "En roulettspelare har valt
till system att alltid satsa en viss procent av den kassa han
för ögonblicket förfogar över när han spelar ’rouge et noir’.
Är hans system sunt?".
Denna uppgift, som är av enklaste slag, har medtagits
väsentligen på grund av sin lärorika men ej alltid à priori
insedda sens moral.
Om spelaren börjar med kassan A och varje gång satsar
bråkdelen p av sin behållning, blir denna efter en
spelomgång antingen
A (1 + p) eller A (1 — p)
Efter n + m spelomgångar (där n är antalet vinster och
m antalet förluster) blir kassan
A (1 + />)«• (1 — p]™
oavsett ordningsföljden mellan vinster och förluster. Om
vi nu alldeles frånser att man vid roulettspel i medeltal
förlorar var 37 :e insats på "zero" när spelet är "rouge et
noir" och ett ögonblick antar att spelaren vinner lika
många gånger som han förlorar, alltså n = m, blir kassan
efter 2 n spel
A (1—
Trots att spelaren ej förlorat fler gånger än han vunnit,
blir hans slutkassa mindre än begynnelsekassan, vilket ej
verkar särskilt sunt. Ett numeriskt exempel illustrerar
förhållandet bättre. Antag p = V2 och att 5 av totalt 8 spel
ger vinst. Startkapitalet må vara 100 kr. Slutkapitalet
blir då
100 (1 + V2)5. (1 —V2)3 = 94,86 kr.
vilket måste anses vara helt otillfredsställande. Men å
andra sidan ligger det väl i den mänskliga naturen att en
spelare, som förlorat några gånger i rad, gärna minskar
sin nästa insats. Omvänt gäller att han bör bli djärvare
efter varje vinst. Detta är alltså galet. Metoden bör i stället
vara den (om kassan tillåter), att insatsen ökas efter varje
förlust och minskas efter varje vinst! Man behöver för den
skull icke gå så långt som till att följa spelprincipen
"kvitt eller dubbelt". — Problemet har rätt behandlats av
A Norrman, O Richter, sign. S Ng, Hel, I F och ög.
Problem 5/53. En klen, rak och styv stång med jämnt
fördelad massa m och längden R ledar sig med sin ena
ände kring en fast punkt. Den tvingas medelst en till den
andra änden länkad vevmekanism e.d. att här utföra en
harmonisk oscillation med (halv-) amplituden r och
frekvensen v. R antas vara stor i förhållande till r. Sök
reaktionerna i stångens ändar samt det maximala böjmoment,
för vilket stången blir utsatt! A Lg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
