Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 28 april 1953 - Nybyggen - Vingar med avtagande pilvinkel, av sah - Gasturbinlok med frikolvgasberedare, av Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
362
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 2. Principskiss över vinge med avtagande pilvinkel.
form av en månskära. Vingar av denna typ är en av flera
olika lösningar på problemet att förena goda egenskaper
vid höga hastigheter på stora höjder med tillräcklig
stabilitet och styrbarhet vid låg fart.
Som bekant kan vingmotståndet hållas nere genom att
man gör vingen tunn och pilformad, och därmed
förskjuter motståndsökningen i samband med
kompressibilitets-fenomen till högre hastigheter. Stor pilvinkel medför
emellertid en tidig överstegring av vingens ytterpartier, utom
vid mycket små sidförhållanden. Ett stort sidförhållande
ger å andra sidan litet inducerat motstånd, vilket är av
värde vid flygning på stora höjder.
En vinge med mot vingspetsen avtagande pilvinkel, fig. 2,
kan ges ett stort sidförhållande utan att
överstegringsegen-skaperna blir dåliga. I Handley Page-planet avtar
pilvinkeln utåt i tre steg. Tjockleken och pilvinkeln är så
avpassade att vingen får samma kritiska machtal längs hela
spännvidden.
Vid vingar med konstant pilvinkel böjer gränsskiktet av
utåt mot vingspetsen. Detta medför tidig överstegring av
vingspetsarna, med försämrad tvärstabilitet och
bärförmåga som följd. Genom att minska pilvinkeln stegvis mot
vingspetsarna får man bättre överstegringsegenskaper.
En ändring i lyftverkan genom skevroderutslag motverkas
av att vingen vrider sig något. Eftersom vridningsaxeln
hos en vinge med avtagande pilvinkel ligger närmare
skev-roderaxeln blir denna motverkan mindre och
skevroder-utslaget effektivare än vid en vinge med konstant
pilvinkel. sah
Gasturbinlok med frikolvgasberedare. Ett
gasturbin-drivet lok med 1 000 hk effekt, fig. 1, har byggts för de
franska statsbanorna. Lokets tjänstevikt är 57 t och
maskineriet kan växlas för 71 eller 125 km/h maximal
hastighet.
Gasberedaren, som motsvarar kompressorn och
brännkammaren i en gasturbinanläggning av vanlig
konstruktion, utgöres av en frikolvmaskin. Denna, som är en
utveckling av Pescaras dieseldrivna kompressor (Tekn. T.
1951 s. 119), består av en cylinder med två motgående
kolvar, förenade med kompressorkolvar som går i en
cylinder med större diameter, fig. 2.
Kompressorkolvarna pumpar luften till det rum som
omger den centralt belägna förbränningscylindern, och luften
tjänstgör som spolluft i en tvåtakt dieselmotorprocess.
Avgaserna härifrån driver gasturbinen.
Arbetsförloppet kommer att bli ett mellanting mellan
dieselmotorns och den vanliga gasturbinens. Energin för
kompressionen och spolningen alstras inom gasberedaren
genom expansionen i dieselcylindern. Avgaserna härifrån har
ca 500°C temperatur och 3 kp/cm2 tryck. Temperaturfallet
i dieselcylindern från högsta förbränningstemperaturen ca
1 800°C till 500°C motsvarar alltså kompressorarbetet, och
det nyttiga mekaniska arbetet motsvarar temperaturfallet
från 500°C.
Som dieselmotor betraktad arbetar maskinen med
mycket hög överladdning med trycket 3—4 kp/cm2 vid full
belastning; vid lägre belastning sjunker trycket. I jämförelse
med en gasturbin av vanligt utförande arbetar
maskineriets kraftturbin med gas av mycket lägre temperatur,
varför materialpåkänningarna inte blir så stora.
Gasberedarens cylinder är vattenkyld, och kolvarna kyls
med cirkulerande olja. Bränsle sprutas in genom sex
munstycken fördelade runt cylinderns omkrets. Aggregatet
startas med komprimerad luft. Dieselcylindern har 340 mm
och kompressorcylindern 900 mm diameter. Vid full
belastning, då gasen lämnar aggregatet med 3,5 kp/cnr tryck
är den genomsnittliga slaglängden 450 mm, och maskinen
gör då ca 600 slag per minut.
Turbinen har sex skovelhjul. Dess högsta tillåtna
hastighet är 12 320 r/m, vilket motsvarar 145 ’%> av varvtalet vid
högsta turbineffekt. Turbineffekten överförs genom en
reduktionsväxel och polhemskopplingar till mellanaxlar på
de båda boggierna och från dessa mellanaxlar genom
kuggväxlar till drivaxlarna. Beduktionsväxeln innehåller även
backväxel och ger möjlighet till två olika
utväxlingsför-hållanden.
Hjälpmaskineriet på loket, som drivs av en 90 hk
sex-cylindrig dieselmotor, omfattar kylarfläkt, kompressor för
bromssystem och regleringssystem, kompressor för ladd-
Fig. 2. Schema för
gasberedare och turbin.
Fig. 1. Gasturbinlokets arrangemang; A gasberedare, B utjämningsbehållare, C gasledning, D shuntventil, E gasturbin, F
transmission, G växellåda, H olje- och vattenkylare, J fläkt, K hjälpdieselmotor, L hjälpmaskiner, M luftfilter, K
turbin-avlopp, O shuntavlopp, P startluftbehållare, Q b rännolj ebe hållare, R ackumulatorbatteri.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
