Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 12 maj 1953 - Växtskyddsmedel, av SHl - Två korrosionsfasta aluminium-magnesiumlegeringar - Gjutbar, glasbunden glimmer - Berylliumkoppar kan svetsas - Hollandsinsamlingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
398
TEKNISK TIDSKRIFT
så 3-(/)-klorfenyl)-/,7-dimetylkarbamid (CMU),
som används för total utrotning av växtlighet.
På senaste tiden har man haft viss framgång
med ogräsmedel som påförs jorden efter
sådden men innan kulturväxterna kommit upp. På
detta sätt har man kunnat döda tvåhjärtbladiga
ogräs och ettåriga gräs vid dessas grodd medan
sådana kulturväxter som majs, bomullsbuske,
jordnötter, potatis och sockerbetor inte skadats
på grund av deras okänslighet för ogräsmedlet,
planteringsdjup, tid för grodd eller andra
faktorer.
Den verkan som kan uppnås vid denna metod
varierar emellertid mycket i jämförelse med
besprutning under växtperioden. Vid användning
av dinitroföreningar (t.ex. Dow Premerge) på
vissa typer av jord skadar de inte
bomullsplantor men är starkt giftiga för ogräs fastän
de anbringade under växtperioden dödar både
bomullsplantor och ogräs. Däremot har 2,4-D
samma verkan vare sig det påförs före eller
efter grodd. Metoden torde ofta ge
otillfredsställande resultat därför att inte alla ogräsfrön
gror samtidigt.
Användningen av ogräsmedel har vuxit mycket
snabbt i USA. År 1951 behandlades sålunda 12
milj. ha odlad jord, bl.a. sprutades 10 000 ha
bomullsodlingar i Mississippi med
dinitroföreningar medan nästan ingen ogräsbekämpning
förekom där före 1951.
Inverkan på produkterna
Vid användning av växtskyddsmedel kan ofta
sådana bli kvar på produkterna och medföra
vissa förgiftningsrisker för förbrukaren3-4. Många
av de kemiska medel som används kan
emellertid genast lämnas ur räkningen därför att de
påförs vid tider när den del av växten som förtärs
inte kan förorenas av dem eller därför att de
försvinner på kort tid. De ämnen vilka måste
beaktas ur konsumentens synpunkt är mer eller
mindre stabila föreningar som kan komma till
användning vid sådana tider att rester av dem
finns på växterna när dessa skördas.
Av särskild betydelse är DDT, gammexan och
paration, som måste anses vara giftiga för
däggdjur. DDT anrikas i dessas fett (Tekn. T. 1949
s. 830) och kan påvisas t.e. hos nötkreatur flera
månader efter det utfodring med DDT-haltigt
foder skett. Såvitt bekant gör upplagrat DDT
ingen skada annat än oin djuren får svälta. När
de då utnyttjar fettet kan de visa tecken på akut
DDT-förgiftning.
Gammexan (BHC) lagras inte upp som DDT
men ger annan kronisk förgiftning av samma
storleksordning. Förhållandena är emellertid
komplicerade därför att olika isomerer av
bensen-hexaklorid har olika och delvis motsatt verkan.
I Storbritannien tillåts inte högre halt av
/-iso-iner i födoämnen än 2,5 delar på 1 milj.
I en helt annan klass än DDT och BHC
kommer paration, som har mycket starkare
giftverkan. Som tidigare nämnts inhiberar den
kolin-esteras och dess effekt beror på relationen
mellan inhibitionshastigheten och djurkroppens
förmåga att nybilda enzymet. Numera anses
klarlagt att parations giftverkan beror på
föroreningar, men det har visats att även rent paration
inhiberar kolinestrar efter bestrålning med
ultraviolett ljus16. Så vitt bekant upplagras paration
inte i djurkroppen utan återhämtningen efter
akut förgiftning är fullständig.
I Storbritannien rekommenderas besprutning
av svarta vinbär och jordgubbar med högst 3 000
resp. 5 000 1/ha 0,005 % parationlösning. Ingen
risk för förgiftning anses då föreligga. I USA
anser man att inga förgiftningsrisker finns med
nuvarande livsmedelslagstiftning11. SHl
Litteratur
1. Lindfors, T & Tunblad, B: Sjukdomar och skadedjur på våra
lantbruksväxter. Stockholm 1947.
2. åbkrg, E & Hagsand, E: Ogräsbekämpning med kemiska
medel. Stockholm 1951.
3. Galley, A E: The toxicity of residual agricultural chemicals.
Chem. & Ind. 1952 s. 342.
4. Martin, J T: Agricultural spray residues. Chem. & Ind. 1952
s. 345.
5. Gunn, D L: Locusts: u>hu use insecticides? Chem. & Ind. 1952
s. 438.
6. Jordbruket och växtskgddsmedlen. Lantmannen 36 (1952) s. 457.
7. Agricultural chemicals. Chem. & Engng News 30 (1952) s. 3078.
8. Polvphenyllindane mixture is möre effective as insecticide.
Chem. & Engng News 30 (1952) s. 4489.
9. IIeeley, W: The chemical control of celworms. Chem. & Ind.
1952 s. 995.
10. Johnson, A W: The potato eelworm halching factor. Chem. &
Ind. 1952 s. 598.
11. Newer organic insecticides pose no health problem. Chem. &
Engng News 30 (1952) s. 5363.
12. Bright prospects for herbicide. Chem. Engng 1953 jan. s. 226.
13. Chemistru in agriculture. Fungicides. Chem. & Engng News 31
(1953) s. 145.
14. Allethrin production now full scale at USI. Chem. & Engng News
31 (1953) s. 338.
15. Toxaphene blending grouis fast. Chem. Engng 1953 jan. s. 132.
16. Payton, J: Parathion and ultraviolet light. Nature 171 (1953)
s. 355.
17. Tiofosforpreparatet — farliga gifter. Aktuellt om Yrkeshyg.
1953 h. 3.
Två korrosionsfasta aluminium-magnesiumlegeringar,
betecknade XA54S och XC56S, är särskilt avsedda för
svetsade tryckkärl. Den förra är vidare lämplig till
överbyggnader på fartyg, behållare för tankvagnar och
värmeväxlare i apparatur för framställning av t.ex. syre. Den
har mekaniska egenskaper som ligger mellan dem för de
i bruk varande aluminium-magnesiumlegeringarna 52S och
56S.
Gjutbar, glasbunden glimmer kan med fördel användas
som isolationsmaterial vid hög temperatur, särskilt när god
dimensionsstabilitet fordras. Materialet är formbeständigt
upp till 345°C, åldras inte och har låg förlustfaktor.
Berylliumkoppar kan svetsas utan förändring av dess
mekaniska eller elektriska egenskaper genom
kondensator-punktsvetsning.
Hollandsinsamlingen gav 13,4 Mkr. varav Röda Korsets
Katastrofhjälp stod för 5,9 Mkr. och Radiohjälpen för
7,5 Mkr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
