Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 23. 9 juni 1953 - Hänt inom tekniken - Institutet för Högre Reklamutbildning - Kurs »Fastighetsvärdering» - Kurs »Tala bättre» - TNC: 11. Material, av JW
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 juni 1953
503
Hänt inom tekniken
Institutet för Högre Reklamutbildning börjar sin
verksamhet den 14 september 1953. Planerna för det nya
institutets verksamhet har utarbetats av en kommitté inom
Svenska Försäljnings- och Reklamförbundet, och
verksamheten finansieras dels genom terminsavgifter, dels genom
anslag från näringslivet. Institutet sorterar under en
stiftelse representerande företag inom främst reklambranschen.
Grafiska Institutets rektor, Bror Zachrisson, fungerar
tilllika som rektor för det nya institutet. Lokaler har ställts
till förfogande inom Konstfackskolan.
Genom att skapa möjligheter för en högre
reklamutbildning, vill man inom branschen bl.a. bredda basen för
nyrekryteringen av kvalificerade reklammän, somtidigt som
man gör det möjligt för dem som redan är verksamma
som reklammän att utvidga och fördjupa sina kunskaper.
Utbildningen vid institutet avser att ge allmänna insikter i
reklam som försäljningshjälpmedel på ekonomisk
grundval, en förståelse för reklamens betydelse som organisk
del av näringsliv och samhälle och för de etiska och
psykologiska faktorer som sammanhänger med dess utövande.
Vidare skall utbildningen ge speciella insikter i reklamens
metodik och framställningskonst. Elev som godkänts i
samtliga tentamina erhåller diplom över genomgången
högre reklamutbildning — DIR.
Kursplanen omfattar ca 700 föreläsningstimmar, uppdelade
på fyra avdelningar jämte ett avsnitt där eleverna själva
får utarbeta reklamkampanjer med tillämpning av de
teoretiska kunskaper undervisningen givit. Undervisningen är
uppdelad på en höst- och en vårtermin. Yrkesarbete vid
sidan av studierna torde vara möjligt endast i mycket
begränsad omfattning.
Till institutet knytes en rad framstående specialister, dels
lärare från universitet och högskolor, dels aktiva
reklam-och försäljningsmän, marknadsundersökare,
reklamkonstnärer, grafiska fackmän etc.
Då institutet avser att ge en kvalificerad och i viss mån
högskolemässig utbildning, sättes inträdesfordringarna
högt. Studentexamen eller därmed jämförliga kunskaper
är ett minimikrav, men undervisningen torde särskilt väl
lämpa sig för elever med ytterligare utbildning, t.ex. från
universitet, handelshögskola, socialinstitut eller Grafiska
Institutet. Praktik från försäljning eller reklam är
önskvärd.
Ansökan om inträde skall inlämnas senast den 15 augusti
1953 till rektor Bror Zachrisson, Mäster Samuelsgatan 44,
Stockholm G, tel. 10 65 49, som även står till tjänst med
studierådgivning.
Kurs "Fastighetsvärdering" anordnas av Svenska
Teknologföreningen den 17—22 augusti 1953 i Sigtuna. Som
inbjudare står Avdelningen för Lantmäteri i samråd med
Svenska Arkitektföreningen och Avdelningen för Väg- och
Vattenbyggnadskonst.
Man kan i allmänhet inte slå fast ett objektivt värde på
en fastighet. För t.ex. en köpare av en jordbruksfastighet
eller ett hyreshus är den framtida avkastningen av intresse
vid värderingen. Gäller det köp av ett eget hem är det av
vikt att köparen gör en beräkning av hur stor "hyra" som
kan beräknas för framtiden och om den blir rimlig i
förhållande till hans tillgångar. Sådana bedömanden kan
vara grundläggande även för säljaren, men denne kan
dessutom lägga synpunkter som har med
anskaffningskostnaden och storleken av på fastigheten nedlagda
kostnader som grund för sin värdering.
Det finns tätbebyggelsevärden som i hög grad beror på
hur planeringen utformas av vederbörande myndigheter.
Exploatören måste räkna med möjligheterna att utnyttja
marken för olika ändamål samt kostnaderna för att
iordningställa trafikleder och ledningsnät m.m. Kreditinstituten
värderar fastigheterna med hänsyn till dessas värde som
pant för utlämnade lån. För expropriation liksom för
fastighetstaxering finns allmänna värderingsnormer. Vid
skiftesförrättningar och ägoutbyten enligt
lantmäteriför-fattningen har man slutligen att sätta relativa värden enligt
särskilda regler.
Kursen avser att ge en allsidig belysning av
värderingsproblemen, utan att speciellt ta hänsyn till värdering för
expropriation. Tvångsförvärv tillgripes ju i praktiken
endast i undantagsfall, och det måste vara av stort intresse
att värderingsspörsmålen diskuteras även ur andra
synpunkter.
På grund av fastighetsvärderingens skiftande innehåll allt
efter ändamålet med den, har personer med olika
utbildning och erfarenhet att syssla med den ur skilda
synpunkter. Vissa element inom fastighetsvärderingens olika
grenar är dock gemensamma eller besläktade med
varandra. I de flesta värderingsfall finns det ett starkt
tekniskt inslag. Det kan gälla markens planläggning för olika
ändamål, kostnaden för byggnader eller särskilda tekniska
anordningar m.m.
Kursen riktar sig inom STF:s ram främst till lantmätare,
väg- och vattenbyggare samt arkitekter. Den torde
därutöver ha åtskilligt av intresse för agronomer, bankmän,
hypotekstjänstemän, jurister, jägmästare och andra som
har att ta befattning med fastighetsvärdering, antingen de
är i kommunal eller statlig tjänst eller företräder enskilda
företagare.
Kurs "Tala bättre", avsedd för både vana talare och
nybörjare, anordnas av Kursverksamheten vid Stockholms
Högskola den 5—12 augusti 1953 i Sigtuna. Kursen vill
ge deltagarna ökad färdighet att i olika vardagliga eller
högtidligare sammanhang (t.ex. på arbetsfältet, i
förenings-och sällskapslivet, vid offentliga tillställningar) fritt och
ledigt hålla acceptabla kortare anföranden. Den lägger
däremot inte an på längre föredrag, ehuru undantag kan
göras för deltagare som särskilt önskar öva detta område.
Kursprogram erhålles genom Kursverksamheten vid
Stockholms Högskola, Grevturegatan 9, Stockholm, tel. 63 04 50.
TNC
11. Material
Ordet material användes med något olika betydelse i
skilda sammanhang, vilket ibland kan vålla missförstånd
eller åtminstone tvekan om vad som avses. Inte ens TNC:s
egna publikationer har gått fria från viss vacklan vid
ordets definition.
Huvudfrågan är: Skall ordet material, nämnt i samband
med något fabrikat, betyda utgångsmaterial för fabrikatet
eller material i det färdiga fabrikatet? Eller med andra
ord: Skall det tolkas som ämne (eller ämnesblandning)
varav något är gjort, eller varav något består? Murstenar,
för att nämna ett exempel, kan vara gjorda av lera och
bestå av tegel.
Ofta framgår det av ordalydelsen vad man menar, men
inte alltid. Om man t.ex. i samband med en beställning
fastställer vissa fordringar för "rörmaterial", är det då
utgångsmaterialet (t.ex. i ett göt) eller är det ett stycke av
det färdiga röret som skall provas när man skall avgöra
om fordringarna fyllts?
I TNC 6 s. 21 säges material vara ämne "för teknisk
användning". TNC 7 s. 21 anger material vara "den materia
varav en kropp göres eller varav en kropp består". I
ordsamlingen TNC 10 definieras material som "ämne eller
ämnesblandning varav en tekniskt framställd eller för
teknisk användning avsedd fast kropp, massa, vätska eller
gas består". Den sist nämnda definitionen är den bäst
genomtänkta, och den är baserad på uttrycket varav något
består. Man får tänka sig den tillämpad så, att t.ex.
utgångsvaran för ovannämnda murstenar, alltså den massa
som formas och brännes, består av lera, medan de fär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
