- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 83. 1953 /
568

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 27. 4 augusti 1953 - Andras erfarenheter - Härdning av polyeten i atomreaktor, av SHl - Nya metoder - Elektromekaniska högtalare, av E S S - Rengöring med ultraljud, av SHl - Lödning utan lod, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

568

TEKNISK TIDSKRIFT

300°, men det blir fullständigt amorft och därför
genomskinligt vid 115°C. Vanligt polyeten är under 50—60°G
olösligt i de flesta organiska lösningsmedel, men vid 80°G
löser det sig i flera av dem. Materialet blir alltmer
svårlösligt genom bestrålning med växande doser. En sådan
på 0,103 enheter ger t.ex. en olöslig produkt som dock
sväller till 150 °/o av ursprunglig volym. Större stråldoser
ger polyeten med mindre svällningsförmåga.

Normal polymerisation av eten beror på uppbrytning av
dubbelbindningen varvid långa kolkedjor med sidkedjor
bildas. Radioaktiv strålning tycks bryta loss väteatomer i
denna struktur och lösa upp bindningar mellan kolatomer
så att fria valenser uppstår. Dessa ger slutligen
tvärbindningar mellan kolkedjorna. Man har nämligen konstaterat
att väte och små mängder propån, butan och andra
kolväten utvecklas vid bestrålning av polyeten. En
strålnings-enhet beräknas frigöra 0,5 %> av tillgängligt väte och ge
1 °/o tvärbindningar.

Radioaktiv strålning kan användas för framställning av
material med vilken som helst önskad mängd
tvärbindningar på ett sätt liknande vulkanisering av gummi men
utan upphettning, som kan påverka materialets
egenskaper, eller införande av främmande atomer. Relativ mängd
tvärbindningar kan bestämmas med stor noggrannhet. Då
mekanismen vid tvärbindningarnas uppkomst är en helt
annan än vid kemiska reaktioner kan många nya
plastmaterial framställas. Metoden tillåter också studium av
sambandet mellan relativa antalet tvärbindningar och
plasters mekaniska, elektriska och optiska egenskaper. En ny
metod för molekylviktsbestämning kan kanske utarbetas
(British Plastics mars 1953). SHl

Nya metoder

Elektromekaniska högtalare. En elektromekanisk
högtalare har konstruerats, vars funktion leder tillbaka till
en princip som angavs av danskarna Johnson & Rahlbeck
för mer än trettio år sedan. Vissa halvledande ämnen har
nämligen den egenskapen att friktionskrafterna mellan
ämnet och en metallyta är starkt beroende av
potentialdifferensen i kontaktstället.

Redan på 1920-talet gjordes försök att utnyttja detta för
att bygga en högtalare, vilket emellertid ej ledde till något
användbart resultat. Som halvledarelement användes då
agat, men detta ämne är svårt att bearbeta och opålitligt
till sina egenskaper, bl.a. är friktionskoefficienten starkt
beroende av luftfuktigheten. Numera finns ett flertal
syntetiska halvledarelement tillgängliga, vars teori och
egenskaper är mycket väl kända. Rahbeck har även lyckats
lösa problemet att åstadkomma en hållbar beläggning av
ett halvledande ämne på en metallyta.

Högtalaren består av ett horn i konventionellt utförande
med ett aluminiummembran D (fig. 1), som står i
förbindelse med ett böjligt metallband B. Randet ligger an mot en
cylinder C belagd med ett halvledande ämne, och hålles
sträckt av en fjäder S. Mellan den roterande cylindern och
metallbandet pålägges en polariserande spänning Vp, och i
serie med denna en upptransformerad spänning, exempelvis
från en kolkornsmikrofon. Den polariserande
spänningen är nödvändig, dels för att få en lämplig arbetspunkt på
spännings-friktionskarakteristiken, dels för att få en
fram-och återgående rörelse hos membranen, då mikrofonen
levererar spänning. Det uppges att bandet ger en dragkraft
på membranen av 500 p vid en påtryckt spänning av 50 V.
För att skydda membranen mot överbelastning har man
lagt in en servomekanism som håller medelvärdet av
dragkraften konstant genom en anordning som påverkar
fjädern S.

Högtalaren har i en modell byggts med handdriven
cylinder, där mikrofonströmmen levereras av en inbyggd
generator; förspänningen tas däremot från ett torrbatteri.
I en annan tvp drives cylindern av en likströmsmotor och

Fig. 1. Elektromekaniska
högtalarens princip.

övriga spänningar lämnas av en vibratorenhet.
Effektförbrukningen anges här till 15—20 W och den akustiska
utgångsefffekten liksom ljudkvaliteten uppges vara fullt
jämförlig med konventionella högtalares i samma
storleksklass (Wireless World jan. 1953). ESS

Rengöring med ultraljud. Det har rätt länge varit känt
att man kan avlägsna smuts och fett från föremål genom
att utsätta dem för ultraljud i ett lösningsmedel, t.ex.
trikloretylen. Metoden är emellertid dyrbar och har därför
använts bara för föremål med stort värde per volymsenhet
och invecklad form som gör vanliga rengöringsmetoder
arbetskrävande.

En amerikansk firma uppger emellertid att den nu
konstruerat en billig apparat med keramisk svängare (Tekn.
T. 1951 s. 475). Denna är ett några decimeter långt rör,
ituskuret på längden. Ljudvågor utgår från svängarens
kanter och konvergerar mot ett område där det föremål, som
skall rengöras, placeras. Bara 40 V behövs för den
keramiska svängaren, medan kvartiskristaller fordrar flera
hundra voit (Business Week 21 mars 1953). SHl

Lödning utan lod. En metod att fästa ledningar vid
löd-tappar består i lindning av trådändan kring lödtappen
med ett specialverktyg. Förfarandet kan med fördel
användas för elekriska, elektroniska och elektromekaniska
apparater i stället för lödning som har vissa nackdelar,
t.ex. att fordra mycket manuellt arbete och noggrann
avsyning.

Vid användning av den nya metoden kan lödtapparna
göras klenare än tidigare och placeras tätare, då
lindningen av tråden fordrar mindre utrymme än lödning. Vidare
behöver man inte klippa av trådändan efter
fastsättningen. Denna sker snabbare och går lättare än lödning;
förbindningen blir mekaniskt stabil och bryts inte så lätt
genom vårdslös hantering eller genom vibration.

Fig. 1.
Fastsättning av [-kopplingstråd-]
{+kopplings-
tråd+} utan
lod.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:37:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1953/0584.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free