Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 15 september 1953 - Normerade rördelar för höga temperaturer, av Tore J Hedbäck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 september 1953
665
Normerade rördelar för höga temperaturer
Diplomingenjör Töre J Heclbäck, Närkes-Kvarntorp
Problemet att rätt utvälja rördelar med hänsyn
till tryck och temperatur, är aktuellt för varje
rörledningskonstruktör. Han är i denna
situation hänvisad till NT-normerna enligt SMS 333 B,
vilka motsvarar ND-normerna enligt DIN-2401.
Som känt innebär dessa, att en rördel för vatten
eller kemiskt ofarlig vätska är dimensionerad
för normens grundtryck upp till temperaturen
120°C. Samma rördel får användas för ånga eller
gas till 300°C, om högsta drifttrycket ej
överstiger 80 % av grundtrycket. Temperaturen
till-låtes höjd till 400°C om det maximala
drifttrycket sänkes ytterligare 20 %, dvs. till 64 %
av grundtrycket.
Användningsområdet för normerade rördelar
begränsas sålunda av trappstegskurvor, fig. 1.
På detta diagram har inritats
begränsningslinjerna för grundserien, dvs. tryckklasserna NT
16, 25, 40, 64, 100 och 160. I samma progression
finns rördelar för upp till NT 1 000
dimensionerade. Det är sålunda ej tryckgränserna utan
närmast temperaturgränsen 400°C, som utgör
hindret för utvecklingen, om denna norm skall följas.
Utvecklingstendenser
Om man vill bedöma den sannolika
utvecklingen på detta område, kan det vara skäl att
betrakta utvecklingen i fråga om tryck- och
temperatur vid utländska kraftverksbyggen1, fig. 2.
Vid I. IG — G. Farbenindustri har redan en
anläggning med 625° C ångtemperatur tagits i drift,
samtidigt som experiment för 700°C pågår2. I
Sverige har vi en panna för 100 atö och 520°C.
Temperaturkurvan är överraskande linjär och
stadigt stigande. Man kan därför, i synnerhet
med hänsyn till de två tyska singulärpunkterna,
ej räkna med att strävan mot allt högre
överhettning snart skall upphöra.
Trycket har i detta sammanhang ej så stort
intresse. Utvecklingen är ojämnare och har f.n.
stabiliserat sig vid omkring 160 at. Det kan
ifrågasättas om icke detta beror på att tekniken
håller på att samla sig för att ta språnget direkt
in i det kritiska området, dvs. 225 at.
Dimensionering med hänsyn till temperaturen
Problemet att dimensionera rördelar för
temperaturer över 400°C har t.v. lösts från fall till
Föredrag i Tryckkärlskommissionen den 24 april 1952.
621.643
fall på basen av särskilda beräkningar och med
användande av legerade material. Då emellertid
dessa fall börjat förekomma mycket ofta, har
även behovet av generella regler för
dimensioneringen blivit allt mer påträngande. Problemet
har genomarbetats vid Svenska Maskinverken,
varvid en relativt enkel lösning framkommit som
kunnat tillämpas för dimensionering av samtliga
rördelar.
Utgångspunkten för diskussionen är enkel. De
normerade rördelarna antas vara noggrannt
beräknade och därvid dimensionerade så att säker-
Fig. 1. Användningsområden för nuvarande rördelar av
stål 1430 enligt SMS 333 B eller DIN 2401.
Fig. 2. Ångtryck och ångtemperatur för kraftverkspannor
i USA; för temperaturen representerar korsen för 1952 och
1955 sannolik utveckling i Tyskland, kvadraterna för 1940
och 1952 utvecklingen i Sverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
