Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 6 oktober 1953 - Svensk elkraftförsörjning i prognos och verklighet, av Mats Bärlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 oktober 1953
737
Fig. i.
Kraftförbrukningens uppdelning på
konsumtionsgrupperna
industri,
samfärdsel och
detaljförbrukning enligt
den nya
undersökningen.
med samma förbrukning och för 1956 och 1957
med ca 1 % stegring av den. Detta gäller de nu
elektrifierade bandelarna. För Malmbanan antas
kraftbehovet för femårsperioden 1953—1957 bli
detsamma som angivits i långtidsprognosen
(tabell 7).
Ökningen inom Stockholms Spårvägar under
femårsperioden 1953—1957 har beräknats till 44
MkWh. Räknar man för de övriga
spårvagnsbolagens del med en genomsnittlig årlig ökning
av 4 % per år, skulle deras kraftbehov ökas med
17 MkWh under prognosperioden.
Samfärdselns totala kraftbehov skulle sålunda
ökas med 175 MkWh eller 35 MkWh/år, från
1 436 MkWh i början av 1953 till 1 611 MkWh
i slutet av 1957.
Detaljförbrukning
Detalj förbrukningen avser den del av
kraftkonsumtionen, som icke går till industrin och till
elektriska spår- och järnvägar. Till detalj
förbrukningen räknas således kraftkonsumtionen
hos bostadsabonnenter, jordbruksabonnenter och
yrkesabonnenter samt den elkraft, som användes
för allmänna behov i gatubelysning, skolor,
kyrkor osv. En grundlig undersökning av
kraftförbrukningens utveckling i en så heterogen
grupp är alltid ett mycket tidskrävande arbete.
Inom CDL gjordes 1950 en första omfattande
analys av detalj förbrukningen och dess
utveckling under 1950-talet. Slutresultatet av denna
utredning blev, att utvecklingen inom detalj
förbrukningen under hela 1950-talet skulle fortsätta
i nästan oförminskad takt, i genomsnitt med en
ökning av 550 MkWh/år, motsvarande 10 %
progressivt. Under den senaste femårsperioden
1947—1952 var ökningen i genomsnitt 385
MkWh/år, motsvarande 11,4 % progressivt.
Sedan långtidsprognosen publicerades 1950
synes ej några väsentliga grundförutsättningar ha
ändrats. Utvecklingen har varit något snabbare
än väntat, förmodligen delvis beroende på att
under senare år elvärme i större utsträckning
använts för rumsuppvärmningen. Även antalet
installerade elspisar har ökat snabbare än
väntat (enbart under 1952 med 100 000).
Det finns emellertid ej tills vidare skäl att
ändra långtidsprognosen. Den tioprocentiga ök-
Tabell 8. Prognos för belastningsutvecklingen 1953—1951
Prognos Ökning per år
1952 1953 1955 1957 1957 1952—1957
max. max. max.
MkWh MkWh MkWh MkWh MkWh MkWh MkWh % °/o
Malmbrytning och
metallindustri .................. 4 476 4 891 5 538 5 894 6 242 284 353 5,6 6,7
Pappers- och grafisk industri 2 750 3 000 3 291 3 447 3 594 139 169 4,4 5,2
Kemisk-teknisk industri ... 1 222 1 349 1 495 1 538 1 742 63 104 4,6 7,0
Summa ................... 8 448 9 240 10 324 10 879 11578 486 626 5,1 6,3
Reducerad summa ......... 8 448 9 110 10 180 10 719 11 411 454 593 4,8 6,0
Övriga industrigrupper..... 2 068 2 152 2 332 2 525 2 655 91 118 4,0 5,0
Industri, totalt..........................10 516 11 262 12 512 13 244 14 066 545 710 4,6 5,8
Samfärdsel................ 1 436 1 460 1 490 1 611 1 669 35 45 2,3 3,0
Detaljförbrukning ..................4 714 5 204 6 359 7 769 8 165 610 690 10,0 11,0
Summa exklusive förluster.. 16 666 17 926 20 361 22 624 23 900 1 190 1 445 6,1 7,2
Summa inklusive förluster.. 19 500 20 970 23 830 26 470 27 960’ 1 390 1 690 6,1 7,2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
