Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 27 oktober 1953 - Sveriges framtida energiförsörjning, av Henning Fransén - Nya metoder - Flygande provtagning, av SHl - Stabiliserat nitrofosfat, av SHl - Hårdhetskännande bett, av GAH
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 oktober 1953
811
ning av våra byggnader. I Norge byggs som
bekant numera knappast några byggnader annat
än för elektrisk uppvärmning. Där kan man
ekonomiskt sett kosta på sig direkt elvärme i
kaminer och värmepannor, fastän det tydligen visar
sig erbjuda svårigheter att bygga ut vattenfallen
i takt med bostadsproduktionen. I Sverige skulle
något motsvarande inte vara ekonomiskt
genomförbart, därför att våra vattenfall är dyrare att
bygga ut än de norska och inte är så lämpligt
belägna i närheten av konsumtionsorterna. Men
dessutom skulle en sådan politik helt
överanstränga våra utbyggnadsresurser. Det
nuvarande årliga tillskottet av byggnader i
konventionellt utförande men med direkt elektrisk
uppvärmning skulle kräva en fördubbling av det
nytillskott av vattenkraft, som vi har lyckats
åstadkomma. Men om nybyggnadernas
värmeisolering ökades så långt det är ekonomiskt och
om värmet i avgående ventilationsluft och
avloppsvatten effektivt tillvaratoges med
värmepump, skulle kraftverkens utbyggnadstakt bara
behöva ökas med en bråkdel för att tillgodose
de nya bostädernas värmebehov.
Att sia om vart en rationell utveckling av
byggnadsproduktionen i värmetekniskt hänseende
skulle leda är emellertid lönlöst, så länge
rationella betraktelsesätt inte vunnit insteg där.
Troligen skulle emellertid även på det området
tendensen gå mot mera förädlade bränslen, kanske
elkraft, kanske gas. Detta skulle ske i samband
med en stark minskning av energibehoven och en
inriktning, helt eller delvis, på svenska
energikällor.
Slutord
Sammanfattningsvis skulle vi efter några
decennier av rationell utveckling kunna tänka oss
en endast rudimentär användning av ved och
kol återstå för vissa mer lågkvalificerade
ändamål och en förbrukning av brännoljor, som
börjat gå tillbaka för ännu bekvämare
energiformer. De kvalificerade energibehoven för
termiska ändamål skulle i stor utsträckning
tillgodoses från ett fjärrgasnät, som förenar
kolgasverk vid importhamnar på västkusten och
sydkusten, torvgasverk i norra Skåne och västra
Småland, senare också i Norrland, samt
skiffergasverk i Närke och Östergötland — de senare
kanske för underjordsförgasning — med
industrins konsumtionscentra och de stora
städerna. Motortrafikens behov skulle liksom nu
tillgodoses genom import av råolja och
oljeprodukter, men importen skulle kompletteras med
inhemsk produktion av skifferolja i samband
med förgasningen och kanske i en framtid av
syntetiska drivmedel från torvmossarna. De
mest högkvalificerade energibehoven, mekaniska,
termiska och kemiska, skulle alltjämt i växande
omfattning täckas med elkraft, i huvudsak från
vattenkraftverken men med stigande tillskott
från industrins och kraft-värme-verkens
mot-tryckscentraler samt från speciella
värmekraftverk. Dessa skulle normalt i huvudsak eldas med
importerade bränslen men måhända också
drivas av gasturbiner, som matas med skiffer- och
torvprodukter. En återgång till forna tiders
fullständiga självförsörjning skulle vi inte uppnå
men genom partiell sådan återgång och genom
beredskap för en vid behov starkt expanderande
inhemsk bränsleproduktion skulle vi kunna
bygga upp en ökad trygghet med minskad
känslighet för rubbningar i bränsleimporten.
Nya metoder
Flygande provtagning. I ett antal industrier, såsom
textil-, pappers-, metall- och plastindustrierna, erbjuder
provtagning av snabbgående materialbanor ett problem.
Vanligen måste maskinerna stoppas vid provtagningen, men i
Australien har man nu uppfunnit ett sätt att skära ut små
prov ur rörliga banor av nästan vilket material som helst.
En kniv med cirkelformad egg slungas genom materialet
med så stor hastighet att inte ens tunt papper behöver
stödas. Kniven skjuts ur en pistol med en lös patron och
hamnar tillsammans med provet i en madrasserad låda.
Metoden lär framför allt ha fördelarna, att
provtagningsstället kan bestämmas exakt och att provet kan tas utan
att ens så ömtåliga material som tunt plastfolium eller vått
papper rivs sönder (Business Week 8 aug. 1953). SHI
Stabiliserat nitrofosfat. Uppslutning av råfosfat med
salpetersyra i stället för med svavelsyra (Tekn. T. 1952
s. 545) är en tilltalande metod för framställning av en
fosfor- och kvävehaltig konstgödsel, men för att den skall ge
en användbar produkt måste det vid uppslutningen
bildade, instabila och hygroskopiska kalciumnitratet
oskadliggöras så att man får en produkt som inte är korroderande
och inte hårdnar i luften. Ett nytt sätt att uppnå detta
består i omvandling av nitratet till karbonat med koldioxid.
Metoden, som utarbetats i Frankrike, utnyttjas sedan
våren 1953 i en kommersiell tysk anläggning för 300 t/dygn
nitrofosfat. Den är grundad på upptäckten att man efter
tillsats av magnesium- eller aluminiumsalter (ca 3 kg/t
rå-fosfat) till det uppslutna fosfatet före dess behandling med
ammoniak vid denna kan höja materialets pH till 9 eller
mer utan att citratlösligt fosfat övergår till olösligt. Utan
salttillsats sker denna omvandling vid pH 3.1 den starkt
alkaliska produkten kan kalciumnitratet överföras till
karbonat med koldioxid (Chemical Engineering aug. 1953). SHI
Hårdhetskännande bett. Elektroniskt kännande organ
har insatts i bettet på kolbrytningsmaskiner i Blue
Creek-gruvorna i West Virginia i USA. Skötaren av brytmaskinen
kan på skärmen till ett katodstrålrör följa bettets gång och
dirigera sin maskin genom mycket trånga flötsar, som
tidigare ej var brytvärda (Electronics aug. 1953). G AH
Fig. 1. Det motstånd som
kolbrytningsmaskinens bett
möter registreras på
katodstråle-skärmen. Stor amplitud i
cirkelns övre del betyder att
bettet träffat på hård bergart
i sin övre kant och därför
bör sänkas för att följa
flötsen, som här viker av nedåt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
