Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 45. 8 december 1953 - Nya metoder - Metalliskt natrium på inert bärare, av SHl - Tvättning av gas med flytande kväve, av SHl - Kontinuerlig motströmsabsorption med jonbytare, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
968
TEKNISK TIDSKRIFT
Metalliskt natrium på inert bärare. En amerikansk
firma har utarbetat en metod att framställa ett mycket
tunt skikt av natriummetall på inerta bärare med stor yta.
Det erhållna materialet, som kallas HSS ("high surface
sodium"), uppges ge kort reaktionstid, möjliggöra
noggrann temperaturreglering och härigenom öka natriums
användbarhet vid framställning av finfördelade metaller,
t.ex. genom reduktion av titantetraklorid, för rening av
kolväten och etrar och vid framställning av oorganiska
och organiska natriumföreningar.
Man lär sålunda lätt kunna reglera reaktionshastighet och
temperatur både över och under natriums smältpunkt, på
enkelt sätt genomföra kontinuerliga processer och
reaktioner med torrt natrium. Vidare minskas eldfaran vid
användning av brännbara lösningsmedel, höga utbyten kan
uppnås, och induktionsperioder vid reaktioners
genomförande kan undvikas. Den mest tilltalande egenskapen
hos den nya produkten är den lätthet varmed den ger
finfördelade metaller och att härvid låg temperatur kan
användas. Tillfredsställande reaktionshastighet och utbyte lär
uppnås vid 125—250°C.
Man kan sålunda reducera t.ex. klorider av nickel,
koppar, platina, kisel och titan till metaller. Det
rekommenderas att härvid om möjligt använda kloriderna som
bärare för natriummetallen vid en kontinuerlig eller
halv-kontinuerlig process, varvid reaktionsblandningen återförs
för att på nytt överdras med natrium.
Fördelningen av natrium på bäraren anses vara en så
enkel process att den kan utföras där produkten skall
användas. Smält natrium blandas med bäraren, t.ex.
koksalt, soda, kol. metallpulver eller keramiskt material.
Vanligen fördelar sig natrium härvid spontant på den varma
bäraren vid 100—200°C. För att uppnå största effekt och
hindra förstöring av den reaktiva metallen måste man
utföra blandningen i inert atmosfär. Det är också önskvärt
att den sker i reaktionskärlet. Den med natrium
överdragna bäraren förblir friflytande inom ett stort
temperaturområde även vid natriumhalter på upp till 30 "Vo
(Chemical Engineering juni 1953). SHl
Tvättning av gas med flytande kväve. Syntesgas för
framställning av ammoniak kan befrias från kolmonoxid
och metan genom tvättning med flytande kväve. Samma
metod kan användas för framställning av 98-procentig eller
renare vätgas. Processen utnyttjas i stor utsträckning i
Europa vid separering av koksugnsgas. I USA, där ett
antal anläggningar nu är under byggnad, har man fått stort
intresse för metoden i samband med partiell oxidation av
jordgas därför att man vid detta förfarande får flytande
kväve som biprodukt vid destillation av luft. Ett annat
användningsområde är borttagande av metan ur väterik gas
från petroleumraffinaderier.
Då kolmonoxid förgiftar den vid ammoniaksyntes
använda katalysatorn, måste den avlägsnas ur syntesgasen
så fullständigt som möjligt. Detta sker vanligen genom
tvättning med kyld kopparammoniumformiatlösning eller
katalytisk omvandling av kolmonoxiden till metan. Fastän
denna inte förgiftar katalysatorn måste den avlägsnas
därför att den anrikas under reaktionen och sänker
partialtrycket för väte och kväve. Dessutom löser sig en del av
metanen i den flytande ammoniaken och måste drivas ut
varvid förluster av ammoniak och syntesgas uppstår.
Genom tvättning med flytande kväve kan man på ett relativt
enkelt och billigt sätt erhålla syntesgas med mycket liten
halt av katalysalorgifter och inerta gaser.
Vid reningen kyls först svntesgas och kväve genom
värmeutbyte med den gasström, som lämnar
reningsanläggningen (fig. 1) och därefter till —45°C med vanlig kylmaskin.
Vidare torkas gaserna till daggpunkt — 75°C och
komprimeras, syntesgasen till 10—-20 kp/cm2, kvävet till 210
kp/cnr. I lågtemperaturenheten kyls syntesgasen först till
— 180°C med avgående gas. Sedan kondenseras största
delen av metanen genom värmeutbyte med den kallare
Utgående qai
(— 190°C) avdunstande kolmonoxiden från bottnen av ett
tvättorn. Resten av gasen går upp genom tvättornet där
den möter nedrinnande flytande kväve. Detta löser
kolmonoxiden och resterande metan.
De båda avgående kalla gasströmmarna från
metankon-densor och tvättorn, bestående av metan resp. kolmonoxid
med kväve och metan, värmes med ingående kväve under
högt tryck (210 kp/cnr) varvid metanen förångas för att
den skall kyla kvävet så mycket som möjligt.
Kväveströmmen delas sedan. En del går genom en rörslinga i
metan-kondensorn, där den kondenseras, och sedan till
tvättor-nets topp. Resten blandas med syntesgasen från tvättornet
för åstadkommande av värmebalans i systemet.
En reningsanläggning för en fabrik på 200 t/dygn
ammoniak uppges kosta ca 1 M$ med kompressorer och
byggnad men givetvis utan anläggning för framställning
av kväve. Den drar per ton ammoniak 200 kWh elenergi
och 30 m3 kylvatten (Chemical Engineering juli 1953).
SHl
Kontinuerlig motströmsabsorption med jonbytare.
Vid utvinning av värdefulla ämnen, särskilt ur utspädda
lösningar, är användning av kontinuerlig
motströmsabsorption med jonbytare en mycket tilltalande metod. Man har
också försökt att utnyttja den, varvid man prövat
förfaranden som fordrar cirkulation av jonbytaren.
Man har emellertid nu föreslagit en apparat (fig. 1) i
vilken en ändlös jonbytarbädd, innesluten i ett poröst,
böjligt hölje, långsamt passerar genom tre rörformiga
vätskekärl. I det första av dessa matas råvaran in; den jon
man vill utvinna tas upp av jonbytaren, och lösningen
lämnar kärlet befriad från den. I nästa kärl regenereras
jonbytaren varvid den bundna jonen frigörs och man får
en relativt koncentrerad lösning av den. I det tredje kärlet
tvättas jonbytaren för avlägsnande av vidhängande
regenereringsmedel.
Kärlen består av polyetenslangar som tätt omsluter
jon-bytarbädden. Som jonbytare användes i ett fall Zeo-karb
och Nalcite HCR i var sin del av jonbytarsträngen. Denna
var 18 m lång och omsluten av en filterduk av Lumite
(polyetylidenklorid), hopsydd med Saran-tråd.
Filterduks-slangen var hopsnörd med 150 mm mellanrum för att
jonbytaren inte skulle flytta sig. Den drogs genom kärlen med
en hastighet på 18 m/h.
Fig. 1. Flytschema föl
rening av syntesgas
med flytande kväve.
Fig. 1. Apparat för kontinuerlig absorption med jonbytare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
