Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 2. 12 januari 1954 - Magnesium som konstruktionsmaterial, av Gösta Lindh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 januari 1954 39
Magnesium som konstruktionsmaterial
Ingenjör Gösta Lindh, Södertälje
Magnesium, som är vår lättaste
konstruktionsmetall, började att tillverkas redan under slutet
av 1800-talet. Den metod, som då användes, är
densamma som tillämpas än i dag, dvs.
elektrolys av smält magnesiumklorid. Jämsides med
detta förfarande användes numera även en
metod, där man framställer magnesium genom
reduktion av magnesiumoxid med kiseljärn.
Processen genomföres vid så hög temperatur, att
metallen avdestilleras. På detta sätt erhåller
man en mycket ren produkt.
Metallen användes till att börja med endast för
pyrotekniska ändamål. Under 1920-talet satte
I.G. Farbenindustrie i gång med tillverkning i
större skala, och då började metallen att
användas som konstruktionsmaterial. Magnesium
kommer på sjätte plats i fråga om de vanligaste
metallerna i jordskorpan och utgör 2,5 % av
denna. De betydelsefullaste råvarorna är
magne-sit och dolomit samt magnesiumklorid från
havsvatten. Den sistnämnda är viktigast. Man
har räknat ut, att om man ur havsvattnet skulle
ta ut 100 Mt magnesium per år under 1 miljon
år, så skulle magnesiumhalten i havsvattnet
minska från 0,13 % till 0,12 %. Jämför man
dessa siffror med den nuvarande produktionen,
tabell 1, så förstår man att havsvattnet som rå-
Föredrag i Svenska Teknologföreningen den 27 mars 1953.
Fig. 1. Nedböjning av stänger med samma bredd och vikt
belastade med lika stora vikter.
669.721.018.29
varukälla praktiskt taget är outtömlig. Den stora
nedgången i produktionen fr.o.m. år 1945 och
fram till 1951 berodde på att stora
beredskapslager då skulle förbrukas. I dag ökar
produktionen åter kraftigt.
Magnesiumlegeringar och deras egenskaper
Magnesium används som konstruktionsmaterial
legerat med andra metaller för att förbättra
hållfasthetsegenskaperna. Från början och ända fram
t.o.m. andra världskriget användes
huvudsakligen aluminium, zink och mangan som
legeringsmetaller. Försök, som påbörjades i
Tyskland före kriget och avslutades i England efter
kriget, ledde fram till förbättrade legeringar med
zirkonium som tillsats. Dessa legeringar ger
framför allt högre sträckgräns och bättre
varmhållfasthet, tabell 2.
Några av magnesiumlegeringarnas fysikaliska
egenskaper, som kan vara av intresse för
konstruktören, är följande:
Täthet ............................. kg/m3 1800
Längdutvidgningstal .................. 1/C 27—28 • 10"6
Värmeledningsförmåga ............. W/m~C 75—140
Elasticitetsmodul ................. kp/mm2 4 600
Lättheten är väl den viktigaste faktorn, som
talar för magnesiumlegeringarnas användning.
Längdutvidgningstalet är i runt tal 2,5 gånger så
högt som stålets, och detta måste observeras,
särskilt vid konstruktioner, där magnesium
användes tillsammans med andra material.
När oeh var magnesium användes
De magnesiummaterial, som finns tillgängliga
i dag, skiljer sig från andra
konstruktionsmaterial i fråga om en del viktiga fysikaliska och
kemiska egenskaper. En del av dessa är
karakteristiska för metallen som sådan och kan inte
Tabell 1. Världsproduktion av magnesium
År t/år
1929 ..........................................2 400
1935 ..........................................15 000
1940 ..........................................37 800
1942 ..........................................104 900
1943 ..........................................237 800
1944 ..........................................211 200
1946 ..........................................11 700
1948 ..........................................19 000
1950 ..........................................20 600
1952 ..........................................141 000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
