Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 12. 23 mars 1954 - Svenskt kraftverksbyggande, av Tore Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250
’ TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 2. Porjus kraftstation;
en del av betongdammen
förstärkes med en ny
jorddamm nedströms den
gamla
gravitationsdammen.
turbiner för sammanlagt 432 m3/s vid 42 m
fallhöjd. Enligt förutsättningarna skulle stationen
byggas med två aggregat för sammanlagt 300
m3/s med plats för ett framtida tredje aggregat.
Det befanns emellertid ekonomiskt
fördelaktigare att med en gång bygga två stora aggregat
för den slutliga utbyggnadsvattenmängden. På
grund av regleringsförhållandena i älven
kommer stationen till en början att köras med
endast två tredjedels last då
turbinverkningsgraden är bäst.
Bärlagerbelastningen i maskinerna uppgår till
1 900 t, vilket innebär, att bärlagret är det största
som utförts för en vattenkraftmaskin
åtminstone i Sverige. Ligga kommer att ha världens
så vitt känt största trefastransformator. För
transport av tyngre gods, som denna
transformator, har Vattenfallsstyrelsen byggt en stor
transportvagn, som kan ta upp till 225 t last
på landsväg (Tekn. T. 1951 s. 528).
Dammen vid Ligga är en jord- och
stenfyll-ningsdamm. Den är 35 m hög och innehåller
600 000 m3, fig. 4. Den är utförd med kärna av
tät morän, behandlad enligt
våtpackningsmeto-den. Morän är ett förnämligt tätningsmaterial
för jorddaininar, vida överlägset t.ex. lera.
I Suorva, 12 mil ovanför Porjus, sker
huvudsakliga årsregleringen för Lule älv. Magasinet har
en regleringshöjd av 18 m och en volym av 2 700
milj. m3. Dammen är en multipel valvdamm,
som byggdes för 30 år sedan. Den höjdes för ca
15 år sedan med 10 m, så att den nu har en höjd
av ca 22 m. I de äldre delarna, speciellt närmast
berget, är en del sprickor, av allt att döma
temperatursprickor, som uppkommit huvudsakligen
på grund av för liten vertikalarmering. Man har
försökt täta dem på olika sätt. Det har lyckats,
först sedan man tillgripit rätt radikala medel.
Två metoder har visat sig effektiva. Den ena
innebär att ett tätande betongdäck läggs på
valvens uppströmssida från botten upp till halva
dammhöjden. Det gamla valvet, som alltjämt
är bärande, dräneras och skiljs från den nya
betongen med asfaltstrykning. Betongdäcket for-
mera har damm, maskineri och vattenvägar
reparerats och kompletterats och ytterligare
kompletteringar skall göras. Anläggningen har nu
en effekt av 140 MW. Ombyggnad av en del av
dammen pågår genom att en jorddamm uppförs
nedströms om den gamla gravitationsdammen,
fig. 2.
Harsprånget (Tekn. T. 1949 s. 409) är helt
färdigt med tre aggregat, fig. 3. Anläggningen
beräknades för 290 MW, men ger 350 MW.
Energiproduktionen är 2 000 MkWh/år. I stationen
finns plats för ett fjärde aggregat, men det är
ännu inte aktuellt att sätta in det.
Vid Ligga, en mil nedanför Harsprånget, pågår
arbeten för fullt. Man planerar att sätta
stationen i drift nästa sommar. Den får två kaplan-
Fig. 3. Harsprångets kraftstation; interiör av maskinsalen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
