Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 11 maj 1954 - Atmosfärens ursprung och historia, av Erik Eriksson - Världens handelsflottor, av N Lll - Titan i Sydafrika, av E R—s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
426
TEKNISK TIDSKltlFT
innan organiskt liv med assimilerande växter
fanns. I och med dessas tillkomst och den
följande anrikningen av organiskt bundet kol måste
jämviktsläget ha förskjutits mot en högre
syrekoncentration i atmosfären. Man får onekligen
intrycket att atmosfärens syrehalt är ganska
labil, bedömd enligt en geologisk tidskala. Den
nuvarande koncentrationsnivån beror säkert på den
biologiska aktiviteten.
Litteratur
1. Kuiper, G P: The atmospheres of the earth and planets. Chicago
1951.
2. Latimer, W M: Astrochemical problems in the formation of the
earth. Science 112 (1950) s. 101—104.
3. Mason, B: Principles of geochemistry. New York 1952.
4. Nutting, P G: The physical chemistry of a cooling planet. J.
Wash. Acad. Sci. 33 (1943) s. 121—125.
5. Rankama, K & Sahama, Th. G: Geochemistry. Chicago 1949.
6. Urey, H C: The origin and development of the earth and other
terrestial planets. Geochem. & cosmochem. Acta 1 (1951) s. 209—277.
7. von Weizsäcker, C F: The history of nature. Chicago 1949.
8. "Wickman, F E: Ön a neiv possibility of calculating the total
amount of coal and bitumen. Geol. För. Förh. 63 (1941) s. 419.
Världens handelsflottor. Världens totala handelstonnage
(ång- och motorfartyg) utgjorde den 30 juni resp. år:
1914 ..............................................45 403 877 brt
1928 ..............................................65 159 413 brt
1933 ..............................................66 627 524 brt
1938 ..............................................66 870 151 brt
1948 ..............................................80 291 593 brt
1953 ..............................................93 351 800 brt
Fördelningen vid halvårsskiftet i fjol på de viktigaste
sjöfartsnationerna och resp. lands procentuella andel av
världstonnaget då var (motsvarande procentuella andel
1939 inom parentes):
brt o/o (o/o)
Förenta Staterna ......... 27 236 876 29,18 (16,77)
Storbritannien och Nord- )
irland .................. 18 583 808 1 23,95 (30,66)
Brittiska Samväldets utom-
europeiska länder ....... 3 771 498 J
Norge ................... 6 262 700 6,71 ( 7,05)
Panama ................. 3 906 901 4,18 ( 1,05)
Frankrike ............... 3 825 783 4,10 ( 4,28)
Italien ................... 3 455 785 3,70 ( 5,00)
Holland ................. 3 371 836 3,61 ( 4,33)
Japan ................... 3 250 412 3,48 ( 8,22)
Sverige .................. 2 575 397 2,76 ( 2,30)
Ryssland ................ 2 292 330 2,46 ( 1,91)
Tyskland ................ 1 749 543 1,87 ( 6,54)
Danmark ................ 1 529 169 1,64 ( 1.72)
Liberia .................. 1 434 095 1,54 ( ~ )
Spanien ................. . 1 270 817 1,36 ( 1,32)
Grekland ................ 1 222 209 1,31 ( 2,60)
Argentina ............... 1 057 499 1,13 ( 0,42)
Panamas växande handelsflotta är anmärkningsvärd men
betingad av vissa förhållanden.
Åldersfördelningen inom de olika ländernas
handelsflottor framgår av följande tabell:
% av resp. lands tonnage
under 10 år över 20 år
Förenta Staterna . ........ 44 11
Storbritannien och Nord-
irland .......... ........ 50 19
Norge ........... ........ 60 18
Panama ......... . . . _____ 46 30
Frankrike ....... ........ 58 21
........ 31 37
Holland ......... ........ 46 22
........ 77 14
........ 58 27
Ryssland ........ ........ 9 70
Tyskland ........ ........ 49 39
Danmark ........ ........ 57 28
........ 76 10
Man konstaterar med viss förvåning, att den lilla
negerrepubliken Liberia med l2/s miljoner invånare på få år
efter andra världskriget fått en avsevärd handelsflotta,
som enligt tabellen borde vara den modernaste av alla.
Medeltalet för världstonnaget är 47 °/o i åldersgruppen
0—9 år, 30 °/o i gruppen 10—19 år och 23 °/o i gruppen
över 20 år.
I fråga om framdrivningsmaskineriet var grupperingen:
1928 1953
Ångfartyg brt brt
med kolvmaskiner 50 045 048 38 906 944
med komb. kolvmaskiner och
lågtrycksturbiner 662 951 1 923 067
med turbiner ...... 8 888 120 18 262 262
med turboelektriskt maskineri. 130 992 5 144 496
totalt 59 727 111 64 236 769
Motorfartyg
med dieselmaskineri 5 375 923 28 914 627
med dieselelektriskt maskineri. 56 379 200 404
totalt 5 432 302 29 115 031
Hur fartygen mer och mer övergått från kol till olja som
bränsle framgår av följande sammandrag:
o/o av totaltonnaget
kol olja
1914 ................... 96,6 3,4
1928 ................... 62,4 37,6
1938 ................... 47,2 52,8
1948 ................... 22,5 77,5
1953 ................... 13,0 87,0
Tanktonnaget utgjorde:
brt % av totaltonnaget
1928 ............ 6 620 028 10,2
1953 ............ 21 963 937 23,5
Sistnämnda år bestod tanktonnaget av 11 088 139 brt
ångfartyg och 10 875 798 brt motorfartyg. Tanktonnaget är
förhållandevis yngre än totala världstonnaget och uppvisar
ett medeltal av 60 °/o i åldersgruppen 0—9 år, 25 °/o i
gruppen 10—19 år och 15 °/o i gruppen över 20 år (enl.
Lloyd’s Registers "Annual Report" för 1953). N Lll
Titan i Sydafrika. Genom verkställda geologiska
undersökningar i Sydafrika har man påvisat tre betydande
titan-malmsförekomster, varav en i sanden vid Natals kust, en i
Sydvästafrika och slutligen en i de titanhaltiga
järnmalmerna inom Transvaals "Bushveld".
Vid analys av kustsanden i Natal erhölls halter av 70—
80 °/o ilmenit och vid Swakopmund i Sydvästafrika ända
upp till 87 o/o. Utvinningen inom Sydvästafrika blir svår
beroende på dåliga kommunikationer och brist på
sötvatten. De till 2 000 Mt uppgående reserverna av
titan-haltig järnmalm i Transvaals Bushveld håller magnetit,
hämatit och ilmenit; malmernas titanhalt är 8—28 °/o.
Vid tillgodogörandet av titanet torde förekomsterna i
Natal komma i första hand (Erzmetall dec. 1953 s. 502).
E R—s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
