- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 84. 1954 /
561

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 15 juni 1954 - Andras erfarenheter - Ubåtsmotorer drivna med syre och avgas, av EBr - Material för O-ringpackningar, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

15 juni 1954

561

Fig. 2.
Propellerkurvor
för effekt P,
specifik [-bränsleförbrukning-]
{+bränsleför-
brukning+}
och specifik [-syreförbrukning,-]
{+syreförbruk-
ning,+} tryck
för
cirkulationsgaser
samt
syrgas-faktorn o.

drift. I slutet av kompressionsslaget blir nämligen
därigenom såväl tryck som temperatur lägre. Endast genom
att temperaturen hos den inkommande blandningen av
syre och avgas höjs till 110— 130°C får man ungefär
samma temperatur vid slutet av kompressionsslaget som vid
luftdrift, om man utgår från normalt insugningstryck
1 013 mb.

Vid syredrift är den utvunna effekten beroende av
cylinderfyllningen ("laddningstrycket"), mängden insprutat
die-selbränsle samt fyllningens syrekoncentration, vilken i
motsats till förhållandet vid luftdrift är reglerbar.

En höjning av syrekoncentrationen utöver, vad som
förekommer vid vanlig luftdrift (ca 20 °/o), kan ej ske i
nämnvärd grad på grund av motorernas begränsade termiska
överbelastningsförmåga. De är konstruerade för luftdrift.
Endast genom att höja cirkulationsgasernas trycknivå till
50—60 °/o överladdning i cylindrarna får man samma
effektutbyte som vid luftdrift. Då emellertid den termiska
verkningsgraden vid processen är större vid en trycknivå av
1 kp/cma än vid 1,5—1,6 kp/cm°, regleras
cirkulationsgastrycket så, att det endast förstoras vid full belastning. För
längre fortfarighetstillstånd med lägre effektkrav erhålles
därför, utom bättre termisk verkningsgrad, även bättre
specifik bränsle- och syrgasförbrukning. I fig. 2 återges
för olika varvtal effekt, cirkulationsgastryck, specifik
bränsle- och syrgasförbrukning samt syrefaktorn o, dvs.
förhållandet mellan den tillförda syremängden och den
teoretiskt erforderliga.

Den förut nämnda specifika förbrukningen av 245 g/hkh
bränsle och 1 050 g/hkh syre i medeltal, som motsvarar
o-värden på 1,15—1,28, anses kunna minskas till ca 220,
resp. 850—950 g/hkh.

Om man ökar syretillförseln till biandaren från minimum
för tändning, o 1,02, till 1,15 ökas effekten utan att
specifika syreförbrukningen ökas. ökning av syreförbrukningen
uppkommer först vid syrefaktorn ungefär 1,25 och vid
värdet 1,3 uppnås maximal effekt, som sålunda endast kan
erhållas på bekostnad av hög syreförbrukning. Vid o > 2,0
uppnås ett område med risk för tändningsdetonationer, en
risk som elimineras genom lämplig regulatorinställning.

I de torra avgaser, som kolvkompressorn har till uppgift
att trycka ut ur båten, finns vid o 1,12 ungefär 16 % sjre
och 82 °/o kolsyra, vartill kommer 1—2 °/o kväve som syr-

gasförorening. Man hade tänkt sig att söka utnyttja syret
i avgaserna genom återföring, då försöken avbröts (H W
Fuchs i Motortechnische Zeitschrift febr. 1954 s. 33).

EBr

Material för O-ringpackningar. För effektiv tätning av
fogar mot gaser och vätskor behövs ofta elastiska
packningar, särskilt om fogen skall ha en viss böjlighet eller
om tätningsytorna inte passar exakt mot varandra. En
packningstyp som används i växande utsträckning för
sådana ändamål är O-ringen (Tekn. T. 1953 s. 451). Denna
har inte samma form som den spalt den skall fylla, utan
tätning uppnås genom att packningen deformeras av ett
tryck som anbringas på den.

O-ringen har vissa fördelar framför andra
packningstyper, särskilt för tätningar som skall ha en viss
rörlighet. De används ofta för statiska tätningar men mest
för tätning mot rörliga delar, både fram-och-återgående
och roterande. Stränga fordringar ställs ofta på sådana
tätningar i hydrauliska system där trycket kan gå upp
till 200 kp/cma.

Packningar i hydrauliska system smörjs effektivt av
dessas vätska, men i pneumatiska apparater måste man
ordna särskild smörjning. Det är av största betydelse att
rörliga metallytor, som kommer i kontakt med
packningen, är finpolerade, annars slits denna för mycket.

O-ringar läggs vanligen i rektangulära spår (fig. 1),
särskilt när de skall täta mot rörliga delar. Spelrummet
mellan spårets botten och den del, som bildar dess tak,
skall vara något mindre än packningens tjocklek för att
dess deformation skall bli tillräcklig för tätning. Om
trycket överstiger 100 kp/cm2, gör man ofta spåret större
och lägger in skyddsringar av läder, plast eller liknande
material för att hindra O-ringen att tryckas ut i spalten
mellan fogens båda delar (fig. 1 t.h.).

Fordringarna på packningsmaterialet är framför allt
tillräcklig böjlighet, formbarhet till exakta mått, resistens
mot den vätska för vilken packningen skall täta,
stabilitet inom ett tämligen stort temperaturområde (det kan
vara —75 till +26Ö°C), tillräcklig hållfasthet och
elasticitet.

Många av dessa fordringar uppfylls av naturligt och
syntetiskt gummi, silikonelastomerer och andra elastomera
plaster. Den kombination av egenskaper som fordras av
O-ringar finns dock knappast hos något material. De
flesta elaster är t.ex. känsliga för organiska vätskor och
är tillräckligt elastiska bara inom ett relativt snävt
temperaturområde. Största fordringar behöver emellertid i
allmänhet inte ställas samtidigt på alla de viktiga
egenskaperna, och många speciella material, som tillsammans
fyller praktiskt taget alla behov, har framställts under de
senaste fem åren.

Naturgummi, vulkat på lämpligt sätt, har god hållfasthet,
elasticitet och kan formas till exakta mått. Det har god
resistens mot de flesta kemikalier utom ett stort antal
organiska vätskor, såsom alifatiska kolväten, bensen,
terpentin, koltetraklorid och kloroform. Naturgummi har god
elasticitet vid ned till — 55’°C och mjuknar i de flesta
fall över 95°C. Man kan emellertid göra gummi som kan
användas vid upp till 150°C.

Fig. 1. O-ring packningar
vid olika tryck; t.v. utan,
t.h. med skyddsringar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:38:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1954/0579.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free