Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 26. 29 juni 1954 - Principer för tunnelsprängning, av Ulf Langefors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 juni 1954.
595
Fig. 5.
Konstruktion av [-solfjäders-cut; siffrorna-]
{+solfjäders-
cut; siffror-
na+} änger
tändföljd, V
försättning,
E
hål-uvstånd.
ning omedelbart bakom kronan står där som de
viktigaste olösta problemen.
Det förstnämnda borde förslagsvis kunna lösas
med grova ansättningsborrar, det andra med
rätt val av matningstryck i förhållande till
stångstyvheten, eventuellt också med en
styrning som följer med in i borrhålet. Med
styrning av kronan avses att förhindra avvikelser
inne i berget på grund av slag och dylikt.
Detta problems aktualitet växer med ökande
håldjup, eftersom sådana avvikelser kan
tillkomma för varje ny borrmeter och därför på stora
djup alltmer kommer att dominera
spridnings-bilden.
Olika typer av uppskjutning ("cut")
Solfjäder
Solfjädercuten kan tas som exempel på ett
totalt genomförande av utstrossningsprincipen.
Ovissheten beträffande utslagsvinkeln i bottnen
är med hänsyn till vad som tidigare nämnts
eliminerad: man måste räkna med rät vinkel. Med
kännedom om försättning och tunnelbredd är
då konstruktionen av en utslagsplan för cuten
reducerad till ett rent geometriskt problem (fig.
5 upptill). Man får däremot ej bortse från att
problemet är tredimensionellt utan måste följa
utslagsförhållandena även i ett plan vinkelrätt
mot borrhålen vid utslagsbottnen och där
till-lämpa rätvinkelprincipen i sidled (fig. 5 nedtill).
Först då framstår konsekvenserna för
hålsättning och tändföljd klart. Hålavstånd E och
försättning V väljs med hänsyn till att de står i ett
inbördes samband, i det inritade fallet är E = V.
ökning av hålantalet, som ibland behöver göras,
bör ske med hänsyn härtill.
Tändplanen förtjänar särskild uppmärksamhet.
En omdisponering av tändföljden i en redan gi-
ven borrplan kan ge en radikal förbättring av
slutresultatet. I så fall bör naturligtvis denna
utväg väljas framför en ökning av hålantal och
laddningsmängd. Fig. 5 illustrerar förhållandet,
om man jämför den angivna tändföljden med en
där hålen tänds tre och tre. Spridningen mellan
olika tändare av ett och samma intervall gör att
man i två fall av tre måste räkna med att något
av ytterhålen detonerar före mitthålet. För
utslag fordras då avsevärt större laddning
eftersom man för sidhålen ej har fri försättning. Detta
medför dessutom att det omkringliggande berget
på grund av inspänning utsätts för kraftig
slitning med risk för avryckning av närliggande hål
och sprickanvisningar, som kan vara olämpliga
för den följande utsprängningen.
Plog
Ett egendomligt motsatsförhållande mellan
teori och praktik råder i fråga om plogcuten.
Maximala indriften är här ca 45 % av
tunnelbredden, alltså geometriskt bestämd liksom vid
solfjäderscuten (fig. 6). Detta innebär att
spetsvinkeln (2 v) vid bottnen är större än eller lika
med 58° (cot v = 1,8). Principiellt finns dock ej
en sådan begränsning i indrift, utan det finns ett
samband (fig. 7) mellan laddningsproportioner
och cot v. Redan vid värdet cot v = 2 har man
för stora tunnelbredder en indrift som är större
än som för närvarande uppnås t.o.m. med en
måttlig insats av hål (12) och laddning (0,3
kg/m). Kurvan i fig. 7 gäller emellertid om
borrningen utförts så att hålen möts parvis i spetsen
och om alla hål soin hör till ifrågavarande
utslagsvinkel tänds med tillräckligt liten
tänd-spridning.
Hur ställer sig detta i praktiken? En
sammanställning med fördelningskurvorna för
borrspridning (fig. 3) visar att man med den
avvikelse man har anledning räkna med (skala C)
ej kan uppfylla förutsättningarna.
Riktningsfelen är av storleksordningen ± 4 %, vilket
innebär att hålen på t.ex. 5 m djup möter
centrallinjen med avvikelser på ± 50 cm. Då kan man
Fig. 6.
Plog-cut, teoretisk
plan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
