Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 14 september 1954 - Icke-terapeutisk användning av antibiotika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
742
TEKNISK TIDSKRIFT
användes en foderstat, innehållande enbart
vegetabilisk äggvita, och en dessutom med
anima-lisk protein, tillsatt som fiskmjöl eller köttmjöl.
Man har funnit att dessa innehåller en ännu
okänd tillväxtfaktor som man tror uppstår
genom en jäsningsprocess. Den tycks produceras
även av vissa bakterier. Viktökningen för
kycklingar, som fick antibiotika i fodret, uträknades
i procent av viktökningen för kontrollprov
bestående av samtidigt kläckta kycklingar
uppfödda med samma foderstat utan antibiotika.
På grund av det låga priset på penicillin för
foder måste de råa kulturernas effektivitet
mångfaldigas för att de skall kunna konkurrera med
för närvarande använda foderantibiotika. Av
intresse är därför i första rummet huruvida man
kan utnyttja de nya preparaten för att höja
effektiviteten hos handelns antibiotika. Fastän
B-1474 tycks ha en sådan verkan i kombination
med penicillin kan dock ännu inget definitivt
svar på denna fråga ges.
Grisar
Aureomycin, terramycin och procainpenicillin
verkar påtagligt tillväxtbefrämjande på grisar.
Bacitracin i kombination med penicillin har
också visat sig användbart i vissa fall. I praktiken är
optimal tillsats av antibiotikum ca 11 mg/kg
foder. Antibiotika kan användas både i det fria
och i svinstia, men största ökningen av
tillväxthastigheten uppnås vanligen i senare fallet. Det
är inte utrett huruvida kombinationer av flera
antibiotika är effektivare än ensamma sådana.
Bacitracin tycks emellertid vara utan verkan om
det inte kombineras med penicillin.
Lämpliga antibiotika ökar tillväxthastigheten
5—20 % om de ges grisar från avvänjning tills
de väger ca 90 kg. Ökningen blir störst tills
grisarna väger ca 45 kg och mindre vid vikter
mellan 45 och 90 kg. Avbryts användningen av
antibiotikum när grisarna väger 35—55 kg, växer de
ungefär lika fort som de vilka från början inte
givits antibiotikum, men de behåller den vinst i
vikt som de tidigare gjort. Om antibiotikum ges
kontinuerligt, tycks det inte förlora sin
effektivitet, men när djuren börjar bli fullväxta tenderar
de soin inte fått antibiotikum att växa i fatt dem
som fått det.
Grisar som får antibiotikum i fodret har bättre
aptit och äter 10—20 % mer än de som ges
vanlig foderstat. De dricker också mera.
Utnyttjandet av fodret ökas 0—12 % (i medeltal 5 %)
genom användning av antibiotikum. Härvid blir
djurens storlek i en kull jämnare- Antalet
småväxta grisar avtar nämligen därför att de djur,
som har tendens att stanna i växten, reagerar
särskilt starkt för antibiotika. Man har för dem
iakttagit ökning av tillväxthastigheten med 19—
73 % (i medeltal 45 %) på 2—16 % (i medeltal
8 %) mindre foder än som givits kontrollerna.
En av antibiotikas viktigaste egenskaper är att
de förhindrar en icke specifik tarmkatarr som
är mycket vanlig hos grisar. Dessas reaktion för
antibiotika tycks stå i relation till
sjukdomsgraden. Till synes friska grisar, t.ex. sådana som
uppfötts på golv av metalltrådsnät, reagerar
nämligen inte för antibiotikumtillsats i fodret.
Detsamma gäller klena djur som uppföds under
dåliga sanitära förhållanden.
Antibiotika i fodret medför besparing av vissa
vattenlösliga vitaminer, t.ex. vitamin B12,
riboflavin, pantotensyra och niacin. Foderstatens
sammansättning och graden av vitaminbrist
tycks påverka ett givet antibiotikums förmåga
att åstadkomma besparing. Denna synes bli
störst för vitaminer som finns i mindre mängd
än den optimala.
Utfodring med antibiotika inverkar inte på
sug-gors befruktning. Aureomycin överförs till deras
mjölk, om det ges i en mängd på minst 45 ing/kg
foder. Det är inte utrett om det lönar sig att ge
antibiotika åt dräktiga eller digivande suggor,
men man vet att ingen skada uppstår.
Antibiotika är givetvis inga näringsmedel och
ersätter därför inte foder. Användning av dein
onödiggör inte heller omsorgsfull vård av
grisarna ur sanitär synpunkt, men de möjliggör
ekonomisk uppfödning av grisar vid en smittonivå
som tidigare hindrade svinavel. Försök utförda
vid Iowa Agricultural Experiment Station med
1 814 grisar har visat att man vid uppfödning av
20 kullar till vanlig slaktvikt (i medeltal 110 kg)
kan öka vinsten med 1,20 $ per gris genom
besparing av arbete och foder.
Kalvar
Användning av antibiotika som
tillväxtstiinule-rande medel för idisslare har inte nått samma
omfattning som för höns och svin, men den växer
snabbt, åtminstone i USA. Vissa undersökningar
tycks visa att antibiotika hindrar idisslarnas
utnyttjande av cellulosa och kväve som inte ingår
i proteiner. Orsaken härtill kan vara antibiotikas
inverkan på mikrofloran i djurens
matsmältningskanal. I andra fall har antibiotika
emellertid inte visat sådan verkan.
Man har t.ex. iakttagit 20—25 % större
viktökning under de första fyra månaderna hos
gödkalvar som fått aureomycin. Vidare har man
givit djur antibiotikum från födseln till tre års
ålder utan att detta medfört några skadliga
verkningar. Den starkaste tillväxtstimulansen
uppstår under de första månaderna efter födseln.
Dessutom minskar antibiotika den stora
dödligheten bland kalvar under denna tid. Det senare
synes för närvarande vara den största fördelen
med användning av antibiotika. Man har
emellertid iakttagit en påtaglig men övergående
tillväxtökning hos sex månader gamla slaktdjur
som tidigare inte fått antibiotikum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
