Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 23 november 1954 - Andras erfarenheter - Företagsplanering på lång sikt, av B Linder - Moderna fyllningsdammar, av G Lbg - Orsakerna till Los Angeles »smog», av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23 november 195b
1031
tränad i att svara för varan i fråga har förutsättningar att
ordna en uppgörelse till allas belåtenhet.
Personalen inom hela organisationen måste läras att
lämna kunderna snabb och effektiv service. Detta
förutsätter gott samarbete mellan planeringsorganet å ena sidan
och försäljnings- och serviceorganet å den andra. Därtill
behövs också en snabb korrespondens, korta
tillverknings-och leveranstider osv.
Genom korrekta arbetsmetoder skall man söka höja de
anställdas och företagets anseende. Man bör studera de
anställdas uppträdande och sätt att arbeta, särskilt då den
del av personalen som har hand om de externa
kontakterna. Man bör ständigt ge klara och distinkta order och
ordna för personalen och företaget så att man med
stolthet kan visa upp lokaler, maskiner och organisation för
kunder eller utomstående (Ch. A Jurgensen i Advanced
Management 1954 h. 7 s. 8). B Linder
Moderna fyllningsdammar. Det ansågs förr att större
dammar måste utföras som gravitationsdammar av betong
för att bli pålitliga. Man har även haft dammlägen, där
dylika dammar varit de naturligaste. Med ökade
kunskaper i jordmekanik har följt större förtroende för
fyllningsdammar. Modern maskinutrustning gör dem billiga
och man har fått större frihet att välja dammlägen. De ger
små grundpåkänningar och kan grundläggas på jord utan
att man behöver gå ned till berg.
Av största betydelse för valet av dammtyp är förekomsten
av lämpligt material. Grundliga undersökningar — utförda
på ett tidigt stadium av kvalificerade ingenjörer — av
tillgång och belägenhet av dammaterialet är lönande. Det är
även nödvändigt att fyllningsdammarna utförs under
kvalificerad kontroll. Materialets egenskaper måste vara kända
innan det tas i bruk samt kontrolleras kontinuerligt under
arbetets gång. Konstruktionsritningen är grundad på
endast ett fåtal jordprov. Det är arbetsledaren, som svarar
för att rätt material används. Intimt samarbete mellan
konstruktör och arbetsledare är nödvändigt.
Fyllningsdammar kan vara mer eller mindre vältade eller
endast utfjilda. Den förstnämnda typen blir allt vanligare.
Hydrauliskt utfyllda dammar kräver dels mindre
släntlutning och därmed ökade massor, dels ökad kontroll.
Vältade dammar kan bestå av alltigenom samma, täta
material eller av olika skikt med olika täthet. Slänterna måste
skyddas mot erosion av strömmande vatten eller vågor
inom alla de nivåer, där vattenytan kan komma att ligga.
Som skydd används uttippad sprängsten, helst med de
största blocken utåt.
Stenfyllningsdammar består till största delen av tippad
eller tillrättalagd sten, som ger stabilitet mot vattentrycket.
Täthet åstadkommes med membran av jord, betong, stål,
asfalt eller trä. De båda förstnämnda materialen är
vanligast. Tätskiktet kan läggas i mitten eller lutande inom
uppströmsdelen eller kan bestå av ett däck på denna sida
om tät jord icke är tillgänglig. Den senare metoden spar
stenmassor men blir ändock dyr på grund av de höga
kostnaderna för betongdäcket och för underhållet.
Dammar med lutande eller centrala tätlager av jord kan vara
underhållsfria. Lutande tätlager anses vara billigast.
Fyllningsdammar skall vara täta och säkra mot ras.
Tätheten är ett relativt begrepp. Dammen — och
undergrunden — kan tillåtas släppa igenom vatten till en viss mängd
vars storlek beror på kostnaderna för att minska den.
Läckningen kan bestämmas grafiskt, genom modellförsök eller
genom studium av elektriska analogier. I en homogen
fyllningsdamm skyddar man nedströmsslänten med ett
lutande lager av genomsläppligt material. Vid beräkning av
jorddammarnas stabilitet tillämpas metoden med
cirkulära glidytor. Om det finns kända, svaga skikt, kan det
vara lämpligt att ersätta cirkeln med ett antal plana ytor.
Jordens kohesion och friktionsvinkel beror på dess
vattenhalt, täthet, belastning och dränering. Glidytan kan
således bli sammansatt av flera cylinderytor. Som säkerhets-
faktor räknas kvoten mellan den för materialet i glidytan
gällande skärhållfastheten och den i samma yta
förefintliga skärspänningen. Säkerhetsfaktorns storlek bestämmes
med hänsyn till tillförlitligheten hos beräkningsmetoden,
kontrollen och materialets jämnhet. Farligaste
belastningsfall måste utrönas genom många försök. Det kan inträffa,
då dammen är nära färdig och tätjorden ännu ej hunnit
konsolidera sig och ännu har låg hållfasthet eller då man
av någon anledning hastigt sänker uppströmsvattenytan
och dammaterialet dräneras långsamt.
Jord- och stenfyllningsdammar är på grund av sin
plasticitet motståndskraftiga mot jordbävningar.
I avsikt att minska riskerna för sättningar efter
uppdämningen och uppkomsten av läckor genom fyllningen samt
för att öka materialets skärhållfasthet ägnar man stor
uppmärksamhet åt fyllningsmassornas komprimering. Den
optimala fuktighetshalten, vid vilken jorden bäst
komprimeras, utrönes på laboratoriet. Ofta utförs särskilda
provvallar, på vilka man prövar den mest ekonomiska
tjockleken av utfyllningen och av antalet erforderliga
vägningar. Stenfyllning komprimeras genom riklig
vattenspolning vid tippningen. Fyllning av små sprängstensskärv
packas ofta med vibratorer.
Vid omsorgsfull komprimering blir sättningarna efter
dammens färdigställande små. Sättningen i
stenfyllningsdammar är emellertid av stor betydelse. Den vertikala
sättningen i stenfyllningen är avsevärd och fortsätter under
flera år. I runt tal är den proportionell mot höjden. Den
resulterande deformationen i ett vertikalt tätskikt är
därför mera påfallande än i ett lutande. Stora ojämna
sättningar kan förorsaka sprickor och läckning och måste
ägnas uppmärksamhet. En jordkärna är mjukare än en
dylik av betong och har en viss förmåga att följa
sättningar utan att spricka.
En läckande berggrund tätas genom injektioner. För att
hindra läckning längs bergytan och för att möjliggöra
injektioner under högt tryck bekläder man ofta berget med
betong.
En fyllningsdamm får inte översvämmas under
byggnadstiden. Fångdammar med omloppskanal eller
omloppstunnel kan bli dyrbara. Utskov och tilloppstuber förläggs
vanligen vid landfästena. Om tuber dras genom
dammfyllningen skall betongkonstruktionerna tåla ojämna sättningar
och även utformas så, att man får betryggande tätning mot
fyllningen.
Arbetsintensiteten har ökat med hjälp av bättre maskiner
och byggnadsteknik. Under gynnsamma förhållanden har
man på en enda dag schaktat, transporterat, utlagt och
vältat 75 000 ms fyllning. Vid Kenney har man under en
säsong från 10 maj till 27 november 1952 utlagt tre milj.
ms jord- och stenmassor. Vid utfyllning i flackare
släntlutning än den naturliga avtrappar man slänten med
banketter. Stenfyllningsdammar med lutande tätkärna utförs
med tjocka skift (Torald Mundal i Water Power mars
1954). G Lbg
Orsakerna till Los Angeles "smog". Bergen kring Los
Angeles och de övervägande väderleksförhållandena
medför att luften över staden blir i stort sett stillastående.
Den förorenas med avgaser från ett stort antal bilar och
med gaser, bildade genom bränning av avfall samt
gasformiga och flytande bränslen. Enligt en undersökning vid
Stanford Research Institute ger bilarna den största
föroreningen. Starkt och ihållande solsken tycks utlösa
kemiska reaktioner i luften och ge denna den största kända
ozonhalten i världen. Resultatet blir "smog", dvs. dimma
som irriterar ögonen och skadar vegetationen.
Man anser nu fastställt att bildningen av smog
sammanhänger med luftens ozonhalt. På natten är denna 5 delar
på 108 och smog uppstår då sällan. Strax efter
soluppgången kan luftens ozonhalt börja stiga snabbt och mitt på
dagen kan den bli 40 delar på 10®. Härvid bildas smog.
Ozonen kan komma från kemiska fabriker eller uppstå genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
