- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
592

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

592

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 1.
Av-dragning av
plastskiktet.

kan doppas maskindelarna varvid de blir överdragna med
ett 1,25—2,5 mm tjockt, segt och tätt slutande plastskikt.
När skyddet inte längre behövs skärs det upp med en
spetsad trästicka eller annat verktyg som inte kan skada
maskindelen. Därefter kan plasthöljet lätt dras av (fig. 1).

Butyratskiktet uppges vara ett mycket gott skydd mot
nötning, korrosion och nedsmutsning, och inget yttre
omslag anses därför erforderligt. Förpackningen behöver inte
heller etiketteras då plastskiktet är genomskinligt
varigenom varans märkning syns. Ytterligare en fördel är att
maskindelarna är klara för användning så snart
plastskiktet tagits bort. Plasten är oförändrad och kan därför
tillvaratas och användas på nytt efter nedsmältning
(Modern Plastics april 1955 s. 108—111). SHl

Gasturbindriven nödbrandpump. I Svenska Amerika
Liniens M/S "Braheholm" har man satt in en
nödbrandpump som drivs av en gasturbin. Pumpen är transportabel
och väger ca 80 kg, varav 45 kg kommer på turbinen.
Denna senare har effekten 50 hk vid hastigheten 40 000
r/m (enl. Svenska Amerika Linien). Wll

Skruvar i stavform. För att minska
sammansättningsarbetet vid tillverkning av leksaksbilar använder man i ett
fall i USA skruvar som sitter ihop i stavar. I dessa är
varje skruvs spets förenad med föregående skruvs huvud
med en klen metallbit. Varje stav innehåller 24—60
skruvar.

En skruvstav sätts in i en luftdriven skruvmejsel (fig. 1)
som drar i den yttersta skruven. När denna gått i bottnen

Fig. 1. Skruvar i stavform
matas in i en luftdriven
skruvmejsel.

brister förbindelsen mellan dess huvud och spetsen på
nästa skruv som automatiskt matas fram. Metodens
fördelar uppges framför allt vara verktygets små
dimensioner, ringa vikt och lätthanterlighet varigenom skruvar kan
sättas i på svåråtkomliga ställen. En arbeterska lär
normalt gänga i 1 500 skruvar per timme (Iron Age 17 febr.
1955 s. 103). SHl

Instrument för räkning av luftburna partiklar. I
stället för att samla fasta partiklar i luft, t.ex. genom
filtrering, och räkna dem i mikroskop kan man direkt räkna
dem med ett instrument. Vidare lär detta undanröja många
av de felkällor som uppstår vid räkning i mikroskop och
som beror på partiklarnas instabilitet, förångning,
agglomerering och mekaniska distorsion. Den nya metoden kan
användas även för räkning av vätskedroppar, bakterier
och radioaktiva partiklar.

Instrumentet, som kan räkna 1—64 |x partiklar med en
hastighet av 100 per sekund i koncentrationer på upp till
15 000 per milliliter, är byggt på partiklarnas reflexion i en
ljusstråle. Det från varje partikel reflekterade ljuset
inverkar på en fotomultiplikator (Tekn. T. 1955 s. 169), och
de elektriska impulserna från denna registreras
elektroniskt i tolv räkneverk.
Då stora partiklar reflekterar mera ljus än små, kan
instrumentet nämligen sortera dem i tolv storleksgrupper
från 1—1,4 |x till 45—64 [i. Gruppernas undre och övre
storleksgräns står i förhållandet 1 : V 2. Om så fordras kan
instrumentet modifieras för räkning även av partiklar
mindre än 1 [t. Luften späds ut i det så att varje partikel
belyses för sig även vid stor partikelkoncentration.

Instrumentet är värdefullt inte bara för bestämning av
luftförorening i städer utan även för industrier, såsom
kvarnar, tillverkare av kosmetiska medel (puder) och
färger (Chemical & Engineering News 14 mars 1955 s. 1083).

SHl

Temperaturmätning med lysämnen. Vissa ämnen, som
används bl.a. i lysrör, avger synligt ljus när de bestrålas
med ultraviolett och kallas därför lysämnen (Tekn. T. 1949
s. 171). Det fysikaliska förloppet vid ljusets omvandling
är komplicerat men anses åtminstone i stort sett utrett.
I grova drag kan man säga att lysämnet absorberar
strålningsenergi och sedan efter omvandling av denna, vanligen
i flera steg, avger den med annan våglängd än den
ursprungliga. Den nya våglängden kan ligga inom det synliga
området men också inom det infraröda.
Ett lysämnes verkningsgrad kan anges med förhållandet
mellan avgiven synlig ljusenergi och totalt avgiven. Den
avtar snabbt med stigande temperatur över ett visst för
varje lysämne karakteristiskt värde (fig. 1). Lysämnena
kan ånyo avge synligt ljus när deras temperatur sänks.
Vanligen är lysämnenas temperaturkänslighet störande,
men den kan utnyttjas för temperaturmätning i vissa fall
då ingen annan metod är tillfredsställande, t.ex. vid
mätning av fasta kroppars yttemperatur.
Man kan då röra ut ett lysämnespulver med ett
bindemedel och stryka blandningen som en färg på ytan och
vid olika temperaturer fastställa dess verkningsgrad vid
konstant UV-bestrålning genom fotometrering. Man kan
också anbringa flera lysämnen med olika kritisk
temperatur vid sidan av varandra eller blanda ämnen, som
ger olika färgat ljus, och iakttaga färgomslaget när det
ena slocknar. Vidare finns det homogena lysämnen som
ändrar färg med temperaturen.
Temperaturmätningens noggrannhet beror givetvis av den
hastighet varmed lysämnets ljusstyrka ändras med dess
temperatur. Den är vanligen stor strax under den
temperatur vid vilken lysämnet slocknar (fig. 1), och noggrann
mätning kan därför ske genom fotometrering av ett givet
lysämne inom ett relativt litet temperaturområde. För
vissa lysämnen beror relationen mellan verkningsgrad och
temperatur av UV-bestrålningens styrka. Alla reagerar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0612.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free