- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
730

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

730

TEKNISK TIDSKRIFT

der där man inte nått ett visst mått av industriell
mognad.

Branschen behöver stora mängder
förvaltningspersonal. Dennas andel är större än i andra
industrier. Kvalitetskravet på forskare och
tekniker är viktigast. Det är på den tekniska
forskningen som den kemiska industrins expansion
vilar. Skickliga forskare och tekniker kan snabbt
utveckla en kemisk storproduktion och
forskar-brist kan bli anledning till stagnation inom en
bransch. Kapital och forskning är ett livsvillkor
för kemisk industri och utan jämförelse
viktigare än tillgång på inhemska råvaror.

Storföretagens bransch

Anledningen till att kemisk industri domineras
av storföretag är närmast att finna i
produktionsförhållandena. I den kemiska produktionen
kan förutom huvudprodukten en eller flera
biprodukter erhållas. När forskningen upptäckt
användningsmöjligheter för dessa biprodukter
är det av ekonomiska skäl naturligt att man
söker utnyttja biprodukterna industriellt. Det
inträffar då ofta att biprodukten blir viktigare än
huvudprodukten. I anslutning till det
ursprungliga företaget byggs då ett antal nya
tillverkningsenheter upp.

Ett exempel på en dylik utveckling är
utnyttjandet av sulfitluten, ursprungligen en värdelös
avfallsprodukt i cellulosaindustrin. Så
småningom har den kommit att bilda råvara för
sulfit-spritindustrin, leverantör av utgångsmaterial för
sprängämnen, läkemedel och plaster.

I en kemisk anläggning ingår sålunda ofta ett
stort antal stora och små anläggningar, som
tekniskt måste fungera som en enhet. Detta betyder
att stordriftens fördelar är mycket betydande i

Tabell 3. Världsproduktionen av kemiska produkter (enligt
tysk definition) i procent av totalvärdet 1913—1951

Land 1913 1927 1935 1938 1951
Storbritannien ........... 11,0 10,2 9,3 8,6 8,8
Tyskland ................ 24,0 16,0 17,6 21,9 5,8a
Frankrike ................ 8,5 6,7 7,6 5,6 3,5
Italien ................... 3,0 3,1 4,3 4,1 2,7
Belgien .................. 2,5 2,0 1,9 1,7 1,3
Holland ................. 1,5 1,6 1,4 1,1 1,1
Schweiz ................. 2,0 1,3 1,4 0,7 0,6
Sverige .................. 0,8 0,7 0,8 0,9 1,0
Tjeckoslovakien .......... 0,9 1,0 1,5 1,0
Polen ................... 0,9 1,0 0,9 2,4b
Summa för de tio viktigaste
europeiska länderna ..... 55 43 46 47 28
Hela Europa0 ............ 59 48 50 50 33
Byssland ................ 3,0 3,6 5,7 8,2 10,9
USA ..................... 34,0 42,0 32,3 29,7 43,2
Kanada .................. 1,0 2,2 1,9 1,5 2,1
Japan ................... 1,5 2,4 6,2 5,6 3,9
övriga länder0 ........... 1,5 2,2 4,4 4,8 6,5

Hela världen ............. 100 100 100 100 100

a Endast Västtyskland; b inkluderar tidigare tyska
produktionsområden, c uppskattad uppgift.

kemisk industri. Forskningen måste bedrivas
systematiskt och därför i stor skala. Detta är
ytterligare en anledning till stordriftens
dominans i den kemiska tillverkningen.

Utländsk kemisk industri

De länder där den kemiska industrin utvecklats och där
det tekniska framåtskridandet alltjämt i huvudsak sker
är Storbritannien, Tyskland och USA. Den brittiska
kemiska industrin fick en ledande ställning vid
industrialismens genombrott och behöll den fram till senare
delen av 1800-talet. Där fanns gynnsamma
marknadsförutsättningar och en relativt riklig tillgång på kapital och det
var under sådana omständigheter naturligt att den
kemiska industrin fick sitt genombrott i detta land.

Under senare delen av 1800-talet, då den kemiska
industrin blev alltmer högförädlande, kom man emellertid efter
på det kemiska området, även om de äldre oorganiska
tillverkningsgrenarna fortsatte att expandera. Detta
berodde närmast på att forskningen eftersattes.
Avspärrningen under första världskriget tvingade dock de brittiska
företagen att på nytt koncentrera stora resurser på
forskning och därmed inleddes en ny blomstringsperiod för
Storbritanniens kemiska industri. På de flesta områden
spelar denna i dag en förstaplansroll, t.ex. inom
petroleumkemin där den intar den ledande platsen i Europa.

I Tyskland kom den kemiska produktionen i gång senare
än i Storbritannien, men under senare delen av
1800-talet byggde man i Tyskland upp en betydande
organisk-kemisk tillverkning. Koks- och gasverkens biprodukter
bildade utgångsmaterial för en produktion huvudsakligen
av färgämnen och läkemedel. Härvid behövdes stora
kvantiteter oorganiska kemikalier, syror m.m., och även på
detta område skapades en betydande industri i Tyskland.
Landets kemiska industri blev således mycket
differentierad.

Den ledande ställning som Tyskland intog på många
områden förlorades under första världskriget, men under
1920-talet nådde landet åter en klart ledande position, i
synnerhet på färgämnes- och läkemedelsområdet. Denna
relativa dominans har sedan kunnat behållas fram till
andra världskriget, då inte mindre än 20—25 °/o av
världens kemiska produktion var tysk. Under andra
världskriget förlorade Tyskland på nytt en del av den mark som
vunnits, men under senare år har en snabb återhämtning
ägt rum, även om ställningen från tiden före 1939 inte på
långt när uppnåtts (tabell 3).

Till skillnad från Storbritannien och Tyskland har
Frankrike inte betytt särskilt mycket för den tekniska
utvecklingen av den kemiska industrin. Produktionen kom också
förhållandevis sent i gång och vid första världskrigets
utbrott hade man i Frankrike en mycket ojämnt utvecklad
kemisk industri. Sådana viktiga utgångsprodukter som
klor och kväve måste i stor utsträckning importeras.
Under mellankrigstiden expanderade den oorganiska
industrin en hel del, men tillverkningen av så viktiga
produkter som plaster var vid andra världskrigets utbrott
mycket obetydlig. Trots vissa framsteg på dessa områden
intar Frankrike en mycket blygsam position på det
organisk-kemiska området.

Fram till första världskriget var den kemiska industrin
i USA helt obetydlig. Värdemässigt var visserligen den
kemiska produktionen större än i något annat land redan
före krigsutbrottet, men tillverkningen omfattade endast
ett fåtal lågförädlade produkter. Genom första
världskriget fick man även i USA i gång en mera betydande kemisk
forskning, och på grundval av denna utvecklades snabbt
en differentierad kemisk industri, vars tillverkning hastigt
närmade sig Tysklands i storlek. Först under andra
världskriget nådde USA emellertid den absoluta dominans som
landet nu har på alla kemiska områden. Expansionen
under efterkrigstiden har varit imponerande och det är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0750.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free