Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 27 september 1955 - Tornsvängkranar för husbyggen, av Bo Bouvin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 september 1955
787
omfattande undersökningar, skulle den icke ge
några klara riktlinjer för, hur spilltiderna bör
beräknas. Man kan icke inom byggnadsindustrin
som inom den fasta industrin penetrera
problemet genom att med studier fastställa normala
förluster och onormala förluster, acceptera de
normala förlusterna och vidta åtgärder för att
eliminera de onormala. I stället måste man göra
metodstudier, i detta fall undersöka, hur kranen
utnyttjas och konstatera, vilka fel, som blir
begångna. Dessa fel bör rättas till och under inga
omständigheter upprepas på nya objekt — man
skall lära av egna och andras misstag. På så sätt
kan man hugga av spilltidstopparna och om
icke fullända så i alla fall förbättra
byggmetoderna.
Spilltider och förluster
Som framhållits går det icke, då det gäller
byggkranar, att dela in spilltider i normala och
onormala. En indelning med hänsyn till orsaken
är också ofta svår att genomföra, ett stillestånd
kan samtidigt orsakas av många faktorer, t.ex.
feldisponerad arbetsplats, kranförarens
oskicklighet, olämplig krankonstruktion, försummat
underhåll och eftersatta reparationer. I följande
översikt över för vid byggnadskranar
förekommande spilltider och förluster har en indelning
gjorts med hänsyn till kranens funktion i tre
grupper: då kranen icke är uppmonterad på
arbetsplatsen, då kranen är uppmonterad, men
icke används för transporter och då kranen är
i arbete, men icke fullt utnyttjas.
Kranen upplagd på förråd
Den pågående utvidgningen av kranparken i landet talar
för att behovet av kranar i dag är större än tillgången.
Trots det har det visat sig, att framför allt mindre
företagare, som anskaffat krän, ej har kontinuerlig tillgång
till för kranarbete lämpade objekt, vilket medfört, att
kranen fått läggas upp på förråd i väntan på arbete.
Amortering, räntor och förrådskostnader uppgår visserligen till
icke oväsentliga belopp, men ändå har byggaren ofta icke
velat hyra ut kranen, då han icke haft möjlighet att
överblicka, vilka arbeten som kan dyka upp. För att
kontinuerligt kunnat utnyttja maskinerna har därför på sina håll
ett flertal mindre företagare slagit sig samman och bildat
maskinbolag, som hyr ut kranar till delägarna.
I en dansk utredning1 har kostnaderna för en krän
beräknats dels då den är i arbete, dels då den är upplagd
på förråd. En jämförande kalkyl visar, att kranägaren bör
sträva efter kontinuerlig sysselsättning för kranen. Det
kan vara en fördel att sätta upp kranen på en arbetsplats,
även om den inte lämpar sig för arbetet där, i stället för
att låta den ligga outnyttjad på upplagsplatsen.
Väntetid på förråd uppstår också, då kranen reserveras
för ett bestämt arbete, men detta av olika skäl icke kan
börjas omedelbart.
Översyn och renovering av kranen
Tornsvängkranen måste regelbundet lämnas till verkstad
för översyn och renovering. Denna omfattar genomgång
av den elektriska och mekaniska utrustningen, kontroll
av säkerhetsanordningarna, kontroll av bultar, stag o.d.
samt reparation eller utbyte av skadade delar och ommål-
Fig. 4. Som en bruten och vissnad lilja har
tornsvängkranen vikt sig över det material, den försökte lyfta.
ning av kranen. Dessa arbeten brukar ta 6—10 veckor
beroende på vilka åtgärder, som behöver vidtas.
Hur ofta en dylik översyn måste ske beror i första hand
på hur kranen är konstruerad och utförd. En krän av
bra och välkänt fabrikat kan vara i arbete ca fem år
mellan varje renovering, medan andra krantyper kan
fordra årlig översyn. Det har även visat sig, att de mindre
krantyperna oftare måste lämnas till verkstad för
renovering än de större.
överbelastning
Trots de omfattande säkerhetsbestämmelserna händer det,
att en krän bryts ner eller välter på grund av
överbelastning, fig. 4. En dylik katastrof innebär icke endast, att
kranen sätts ur drift under en eller två månader utan
medför också kostnader för reparation och framför allt
kostnader därför alt arbetet på byggplatsen under tiden
kranen repareras måste begränsas eller läggas ner.
Det är ytterst sällan, att en krän överbelastas, då den
kontinuerligt arbetar med betong, tegel, murbruk eller
liknande. Då en krän välter eller bryts ner, beror det på att
föraren tagit ett strölyft med kranen och att han då icke
beräknat lyftets verkliga tyngd. Dylika krankatastrofer
medför dessbättre sällan allvarligare personskador eller
dödsfall.
Förflyttning
Då kranen avslutat sitt arbete på en byggnadsplats, skall
kranbanan brytas upp, kranen monteras ner, material för
kranspår och krän lastas och transporteras till ny
arbetsplats, nytt kranspår läggas ut, kranen monteras upp och
göras driftklar.
Vid en undersökning, som omfattade tio förflyttningar
av kranar, visade det sig, att tiden för förflyttningen
varierade avsevärt beroende på hur pass noggrant och
omsorgsfullt arbetet var planerat2. Med ledning av denna
undersökning gjordes upp instruktioner, hur en
kranförflyttning skall genomföras. Vid en väl planerad
kranförflyttning bör tiden för hela förflyttningen, dvs. från det
kranen står uppställd på den ena arbetsplatsen, tills den är
färdig för användning på nästa, ej överstiga två
arbetsveckor, under förutsättning dels att exceptionella förstärk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
