Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 10. 6 mars 1956 - Nya metoder - Kompoundering av asynkrongenerator, av F Ö - Presspolering av hål med hårdmetallkulor, av SHl - »Fibermetallurgi», av SHl - Snabb, automatisk svetsmetod, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 mars 1956
205
Fig. 1. Spänning-lastkarakteristika
för kondensatormagnetiserad
asynkrongenerator med resistiv last;
märkspänning och märkström är
betecknade med 1.
En anordning som ger stigande magnetiseringsström vid
fallande generatorspänning har utvecklats, fig. 2. Den
består förutom de fasta kondensatorerna av sex mättade
reaktorer med i det närmaste rätvinklig
magnetiserings-karakteristik. Den av reaktorerna lämnade
magnetiserings-strömmen är ej sinusformig utan innehåller alla udda
övertoner. Praktiskt har endast tredje till nionde övertonen
betydelse. Om de båda trefas reaktorgrupperna har samma
storlek och karakteristika, utjämnas de
generatorspänningen mest påverkande femte och sjunde övertonernas
strömmar i knutpunkterna R, S och T. Dessa övertoner
förekommer följaktligen ej i generatorspänningen. Vid
dimensioneringen av magnetiseringsutrustningen måste
beaktas, att den förutom generatorns magnetiseringsström
även skall lämna den av lastobjektet upptagna wattlösa
strömmen, överskrider generatorns spänning normalvärdet
blir reaktorerna mera mättade, varvid
magnetiserings-strömmen minskar, fig. 3.
De i fig. 3 visade förhållandena gäller under förutsättning
att generatorns frekvens är konstant vilket i verkligheten
ej är fullt riktigt, emedan generatorns frekvens vid
konstant varvtal sjunker motsvarande den ökande
eftersläpningen mellan tomgång och fullast. De flesta mindre
driv-motorers varvtal sjunker även ca 6 °/o från tomgång till
full last. Då frekvensen har stort inflytande på
generatorspänningen kan det vara lämpligt att ge drivmotorns
regulator en karakteristika som ger en lämplig lastberoende
varvtalshöjning. Vid parallelldrift av två
asynkrongeneratorer måste förutom att
kompounderingskarakteristikor-na är lika även varvtalskompounderingen korskopplas så
att den minst belastade generatorns varvtal höjes och
därmed ökar dess andel av lasten. Vid enfasbelastning blir en
del av kondensatorerna och reaktorerna dåligt utnyttjade.
Magnetiseringsanordningen kan då även göras
osymmetrisk och förses då med endast en reaktor och en konstant
induktans för undertryckandet av tredje övertonen i gene-
hL
Fig. 2. Kopplingsschema för
kondensator- och
drosselmagne-tiserad asynkrongenerator.
Fig. 3.
Spänning-last-karakteristikor för
kondensator- och
drossel-magnetiserad asynkron-ge neråt or; märkspänning
och märkström är
betecknade med
1;––-konstant lastresistans.
ratorspänningen (Elektrotechnische Zeitschrift 1955 h. 21 A
s. 769). F Ö
Presspolering av hål med hårdmetallkulor. Det
uppges att man till relativt liten kostnad kan ge ett hål i en
metall rätt dimension och god vtfinhet genom att pressa en
hårdmetallkula genom det. I ett fall av sådan presspolering
lär bara två kulor ha behövts för en miljon hål. När kulan
pressas genom hålet vidgas detta något, och om godset
kring det inte är jämntjockt, får det inte exakt cirkelrunt
tvärsnitt. Vidare kan hålets rakhet inte förbättras. Dess
yt-finhet blir emellertid mycket god genom att materialet
pressas samman.
Presspolering kan utföras med en mycket enkel press
vars plunge rör sig uppåt i en cylindrisk styrning.
Arbetsstycket läggs över denna så att hålet kommer ungefär i
rätt läge. När kulan, som ligger på plungen, förs uppåt
centrerar den hålet exakt, pressar arbetsstycket mot ett
cylindriskt stopp och tränger genom hålet in i detta. Kulan
kastas sedan ut genom en öppning i stoppet och rullar på
en bana tillbaka in i den undre styrningen (Engineers’
Digest dec. 1955 s. 557). SHl
"Fibermetallurgi." En lovande metod för tillverkning
av porösa material tycks vara hopfiltning av långa fibrer
erhållna genom avskavning från metalltråd. Reglering av
fiberns dimensioner kan ske genom justering av det
skavande verktyget. Av fibern görs sedan en matta som
eventuellt kan bearbetas vidare. Denna nya teknik har kallats
fibermetallurgi.
Vid hopfiltningen bringas en fibersuspension i kontakt
med ett poröst underlag vars yta kan lia komplicerad
form. Vätskan sugs bort genom anbringande av vakuum.
Slutproduktens egenskaper kan varieras avsevärt genom
ändring av t.ex. fiberlängden, fiberdiametern, mängden
kinkar och fiberytans grovhet.
Används sålunda en fiber med grov, taggig ytan, kan
mekanisk bindning av fibrerna sinsemellan uppnås
varigenom ett mycket poröst material med relativt stor
hållfasthet erhålls. Genom att orientera fibrerna i en viss
riktning kan man erhålla ett material med större hållfasthet i
denna. Täta produkter kan tillverkas genom valsning eller
formpressning av fibermattan. Materialets mest lovande
användning torde dock vara till delar med stor porositet
och hållfasthet (Egineers’ Digest jan. 1956 s. 4). SHl
Snabb, automatisk svetsmetod. Utförandet av vanlig
meltsvetsning är grundat på förutsättningen att
smälthas-tigheten är direkt proportionell mot svetselektrodens
diameter. Detta är riktigt vid användning av flussbelagd
elektrod, för vilken strömtätheten måste hållas under en viss
gräns. Prov har emellertid visat att goda svetsar kan göras
med en smälthastighet som är omvänt proportionell mot
elektrodens diameter vid en given strömstyrka. I ett fall
erhölls sålunda större smälthastighet med 2,4 mm
elektrod och 650 A än med 6,3 mm elektrod och 800 A.
Det har visat sig att smälthastigheten vid användning av
stor strömtäthet är direkt proportionell mot elektrodens
längd mellan elektrodhållaren och ljusbågen. Detta har lett
till utveckling av en meltsvetsningsmetod vid vilken
elektroden förvärms nästan till sin smältpunkt av den ström
som passerar genom den. Enligt uppgift möjliggör denna
metod, som också kan användas vid gasbågsvetsning, fem
gånger så stor smälthastighet med hälften så stor
energikostnad som vid motsvarande konventionella svetsmetoder.
Ljusbågen behöver nämligen inte ge det värme som
åtgår för upphettning av svetselektroden till smältpunkten
utan härtill används motståndsupphettning vid vilken
energin utnyttjas betydligt effektivare. Man använder
strömtätheter i elektroden på 110—420 A/mm2 vilket är
möjligt bara vid meltsvetsning och gasbågsvetsning. För
närvarande är elektroden av kolstål, men även legerat stål
bör kunna användas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
