Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 23. 5 juni 1956 - Mikrovågsrör, av Sigvard Tomner - Hudar och skinn i Europa, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
556
•TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 12. Frekvens och uteffekt för backvågsröret
Carcino-tron O som funktion av spänningen på
fördröjningsledningen.
modulation. Detta är en mycket viktig egenskap för
back-vågsrören, fig. 12 och 13.
Vilka användningsområden väntar man sig att
backvågsrören skall få? I radiolänkssammanhang
är det huvudsakligen O-typen som skulle komma
i fråga. Den kan då användas som modulatorrör
i terminalstationer. I relästationerna kommer
man sannolikt i stor utsträckning fortfarande
att använda förstärkarrör dvs. trioder och
vand-ringsvågrör. Frekvensmodulerad radar för t.ex.
höjdmätning samt svepgeneratorer är andra
användningsområden för backvågsrör av O-typ.
M-typen torde huvudsakligen finna användning i
militära sammanhang, t.ex. som störsändare för
radar. Som helhet kan sägas att
backvågsoscilla-torerna medger större frekvenssving än något
annat rör. överallt där detta är önskvärt,
kommer de att finna användning. Som
lokaloscillator kommer reflexklystroner fortfarande att
utgöra den billigaste och pålitligaste lösningen,
speciellt vid de högre frekvensområdena, där
trio-derna icke längre kan användas.
Litteratur
1. Svala, G: Elektroteknisk handbok, bd 5. Natur och Kultur,
Stockholm.
2. Chodorow, M, Ginston, E L, Neilsen, I R & Sonkin, S: Design
and performance of a high-power pulsed klystron. Proc. IRE. 41
(1953) s. 1584—1602.
3. Slater, J C: Microwave electronics. van Nostrand, New York
1950.
4. Collins, G B: Microwave magnetrons. Radiation Laboratory
Series, bd 6. McGraw-Hill, New York 1950.
5. Pierce, J R: Traveling-wave tubes. van Nostrand, New York 1950.
6. Peter, R W: Low-noise traveling-wave amplifier. RCA Review.
8 sept. 1952, ’s. 344—365.
7. Warnecke, R R, Guenard, P, Doehler, O & Epstein, B: The
"M"-type carcinotron tube. Proc. IRE. 43 (1955) s. 413-424.
8. Kompfner, R & Willlvms, N T: Backward-wave tubes. Proc.
IRE. 41 (1953) s. 1602—1611.
Hudar och skinn i Europa. Produktionen av hudar och
skinn i Europa fyller inte behovet. Stora mängder av dessa
varor måste därför importeras. De är en biprodukt från
slakterierna och representerar en mycket liten del av
boskapsskötselns produktionsvärde. Tillgången av hudar och
skinn beror därför inte på efterfrågan utan på
produktionen av kött, mjölk och ull. För OEEC-länderna har
följande siffror erhållits:
Våt saltad råhud
nöt kalv häst
1000 t 1000 t 1000 t
Torr råhud
får get
1000 t 1000 t
Fig. 13. Frekvens, uteffekt och verkningsgrad för
backvågsröret Carcinotron M som funktion av spänningen på
för-dr ö jningsledningen.
1950 produktion ........... 313,4 74,4 25,2 23,3 2,2
förbrukning .......... 639 84 23 53 30
1951 produktion ........... 333,3 72,4 26,3 22,4 2,3
förbrukning .......... 623 79 21 53 30
1952 produktion ........... 337,3 74,6 25,8 23,1 2,2
förbrukning .......... 578 81 21 51 25
1953 produktion ........... 350,8 77,5 26,6 23,1 2,3
förbrukning .......... 619 88 20 54 30
1954 produktion ........... 390,4 79,4 26,6 25,1 2,1
förbrukning .......... 642 93 18 53 31
Under tiden 1910—1954 har produktionen av nöthud vuxit
stadigt, och detsamma gäller, dock i mindre grad, för
kalv-, får- och getskinn om man bortser från en liten
nedgång under 1951. Ungefär 80 °/o av förbrukningen går till
skoindustrin vars produktion inte varierat nämnvärt. Detta
framgår av följande sammanställning över den skenbara
förbrukningen, dvs. produktion pius import minus export:
Skor Tofflor m.m.
par totalt par per par totalt par per
miljoner person miljoner person
1950 1954 1950 1954 1950 1954 1950 1954
Danmark ........ 5,7 4,5 1,32 1,01 0,7 1,1 0,17 0,25
Frankrike ........ 59,2 58 1,41 1,34 59,9 53 1,42 1,23
Holland .......... 12,2 14,7 1,20 1,38 3,2 3,7 0,32 0,34
Irland ............ 4,4 4,1 1,49 1,40 0,1 0,1 0,03 0,03
Norge ............ 3,9 4,1 1,21 1,23 0,8 0,7 0,26 0,21
Schweiz .......... 5,8 7,1 1,24 1,44 3,1 3,9 0,67 0,80
Storbritannien ... 94,5 94,1 1,86 1,85 25,6 22,6 0,50 0,43
Sverige .......... 10,3 10,6 1,46 1,46 0,9 2 0,13 0,27
Tyskland ......... 56,8 68,6 1,19 1,38 17,9 17,7 0,37 0,35
Österrike ........ 4,1 5,7 0,58 0,81 1,1 0,8 0,16 0,12
Skoförbrukningen per person har i genomsnitt vuxit
mycket litet. Detta anses bero på höjd kvalitet hos skorna,
högt pris och transportmedlens utveckling.
Garveriindu-strin påverkas både av skokonsumtionen och
konkurrensen från andra material än läder. Av skor, tillverkade
under 1954, hade sålunda i Tyskland 65 %> gummisulor.
Motsvarande siffra var i Norge 50 °/o, Storbritannien 37 °/o
och i Sverige 25 °/o. Tillverkningen av sulläder har också
minskat påtagligt medan läget för ovanläder och skinn i
allmänhet är gott (OEEC:s Hides and Skins Committee:
"The hide and skins industry in Europé." Paris 1956).
SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
